Ledsmärtor

Upp

Definition

Ledsmärtor, dvs vilovärk eller rörelsesmärta i led/er utan objektiva förändringar. Förloppet kan vara kontinuerligt, recidiverande och/eller migrerande. Ledvärk är ett vanligt fenomen i befolkningen. Några säkra prevalenssiffror finns inte. Godartad ledvärk utan bakomliggande sjukdom är vanligast förekommande i befolkningen.

Vårdnivå

Utredning och behandling sker i primärvården.

Utredning

Utförlig anamnes och status.

Lab: CRP, SR, TSH, blodstatus.

Behandling

Information och lugnande besked om avsaknad av allvarlig sjukdom.

Vidare föreslås:

  • Återhållsamhet med farmaka med i första hand användning av perifert verkande analgetika av typen paracetamol framför NSAID med tanke på biverkningar
  • Recept på fysisk aktivitet - FaR, egenträning

Differentialdiagnos

Upp

Inflammatorisk reumatisk sjukdom

Reumatoid artrit
Ledvärk, ibland migrerande, föreligger hos vissa patienter som ett prodromalt syndrom under några veckor till månader. Så småningom utvecklas som regel symmetrisk polyartrit ofta med CCP och /eller positiv reumatoid faktor.

SLE och läkemedelsutlöst SLE
Frekvensen ledvärk utan artrit är cirka 10%. Vid SLE-symtom finns indikation för provtagning ANA (se översikt SLE).

Primärt Sjögrens syndrom (SS)
Ledvärk förekommer i 80-90%. Diagnosen baseras på samtidig förekomst av keratokonjunctivitis sicca och xerostomi samt SS-A/SS-B ak och/eller positiv spottkörtelbiopsi (se översikt Sjögrens syndrom) enligt EU-kriterier.

Infektionssjukdom

Reaktiv artrit, se Mono-/Oligoartriter
En rad olika infektioner orsakade av virus eller bakterier kan som delsymtom eller postinfektiöst ge ledvärk. Durationen kan vara från veckor upp till några månader, tex:

  • Virus: Influensa A eller B, coxsackie B, rubella, parvovirus, EB-virus, CMV och hiv
  • Bakterier: Mykoplasma, borrelia, yersinia, salmonella, shigella, giardia, klamydia, gonorré

Metabol sjukdom

Invärtesmedicinska sjukdomar med reumatiska symtom

Artros

Ledvärk kommer före kliniska eller röntgenologiska förändringar.

Hypermobilitet

Hypermobilitet är vanligen ett benignt tillstånd som ska handläggas i primärvården. Se Socialstyrelsen - ovanliga diagnoser.

Benign hypermobilitet, dvs generell överrörlighet i perifera leder och kotpelare, föreligger hos 5-10% av befolkningen. Tillståndet är ärftligt och ses vanligen hos unga kvinnor för att sedan avta med stigande ålder. Cirka 50% av hypermobila personer har ledvärk jämfört med 20% av kontroller.

Malign sjukdom

Ledvärk kan ibland vara ett debutsymtom på malignitet som exempelvis blodsjukdom eller intratorakal tumör.

Övriga tillstånd

  • Fibromyalgi, ofta även muskelvärk
  • Psykisk sjukdom, framförallt depression

Om dokumentet: Ledsmärtor

Författare:
Ulf Hirsch och Ralph Nisell, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Granskat av:
Per Larsson, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Cecilia Carlens, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Chris Rodhner, Stureby vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för reumatologiska sjukdomar:
Sofia Ernestam, ordf, januari 2016
Publicerat:
December 2006
Uppdaterat:
Januari 2016