Astma omvårdnad

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • Uppmärksamma patienter med astmasymtom och agera genom att delta i utredning och adekvat behandling
  • Utföra spirometri i diagnostiska och uppföljande syfte
  • Stödja patienten till egenvård och delaktighet genom individanpassat patientutbildning och kontinuerliga uppföljningar
  • Uppmuntra och inkludera anhöriga i vården genom tex att erbjuda information och utbildning
  • Stödja patienten i att uppleva trygghet, symtomfrihet och sjukdomskontroll
  • Vid behov stötta patienten i livsstilsändringar som kan förbättra sjukdomskontrollen tex genom att sluta röka och komma igång med fysisk aktivitet
  • Organisera och initiera samverkan med andra yrkesgrupper som tex läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator/psykolog

Astma/KOL-mottagning

Ett rekommenderat sätt att kvalitetssäkra och strukturera omhändertagandet av patienter med astma är genom att etablera en astma/KOL-mottagning på vårdcentralen. En astma/KOL-mottagning i primärvården bör ledas av en distriktssköterska/sjuksköterska med minst 15 hp inom ämnesområdet allergi, astma och KOL och med regelbunden fortbildning inom området. Specialist i allmänmedicin ska ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma/KOL-mottagningen. Den medicinskt ansvariga läkaren ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL men varje allmänläkare är ansvarig för sina egna patienter med astma och KOL. Alla läkare på mottagningen ska ha goda kunskaper i spirometritolkning och minst en läkare och en sjuksköterska ska ha gått utbildningen spirometrikörkort eller motsvarande högskoleutbildning.

Se husläkaravtal på Vårdgivarguiden

För att säkra en god vård för patienterna är det avgörande att olika professioner samverkar. Detta kan ske med en interprofessionell samverkan som kan samordnas av astma/KOL-sjuksköterskan.

Tid bör vara avsatt för verksamheten i relation till antal listade patienter på vårdcentralen. Optimalt 4 timmar/vecka och 1000 listade patienter men för godkänd mottagning minst 2 timmar/vecka och 1000 listade patienter.

Fakta

Upp

Idag beräknas cirka 10% av befolkningen i Sverige ha astma, vilket för Stockholms län innebär ungefär 200 000 personer. Astma är en inflammatoriskt sjukdom som påverkar luftvägarna. Karakteristiskt för astma är återkommande episoder med andnöd, pipande andning och hosta. Dessa symtom är vanligtvis associerade med luftvägsobstruktion som ofta är reversibel. Sjukdomen kan bero på allergi men även på andra faktorer. Ungefär 70-80% av patienterna med allergisk astma har samtidigt en allergisk rinit med symtom som rinnsnuva och nästäppa.

Bedömning

Upp

Anamnes

På den enskilda vårdcentral får man komma överens om vem i teamet som ansvarar för att inhämta de olika uppgifterna i patientens anamnes. Viktiga områden är:

  • När och hur ofta har patienten symtom
  • Monitorering med frågeformuläret ACT
  • Hur ofta används kortverkande beta-2-stimulerare i veckan
  • Antal försämringstillfällen senaste året
  • Rökvanor
  • Nässymtom
  • Ärftlighet (allergi) och allergianamnes
  • Hur tar patienten sina astmamediciner
  • Fysisk aktivitet: Beskriv motions och aktivitetsmönster, inaktivitet, kondition
  • Hemmiljö/arbetsmiljö: Förekomst av allergen/irritanter
  • Sömn: Har patienten störd nattsömn på grund av astmasymtom som t.ex. hosta
  • Kunskap/utveckling: Hur upplever patienten sin astmasjukdom och situation? Finns behov för information/utbildning?
  • Psykosocialt: Hur fungerar det dagliga livet med astma? Stöd och förståelse i omgivningarna

Status

  • Andning: PEF, spirometri
  • Nutrition: Har patienten födoämnesallergier som påverkar astman. Övervikt?
  • Längd, vikt, BMI
  • Välbefinnande: Samlad bild baserad på patientens upplevelse och sjuksköterskans bedömning av balansen mellan egenvårdsförmåga och funktion samt krav i dagligt liv
  • Sammansatt status: Samlad bild av patientens totala situation som mynnar ut i en vårdplan

Omvårdnadsmål

Att patienten

  • upplever trygghet, symtomfrihet och sjukdomskontroll
  • behåller eller uppnår en så nära normal lungfunktion som möjligt
  • lever ett så normalt liv som möjligt utan att hindras av sin astma
  • upplever bra livskvalitet (relaterad till astma)
  • inte upplever biverkningar av sin behandling

Behandling

Upp

Diagnostik

Behandling

  • Inhalation av läkemedel i akutskedenebulisator/andningsbehållare (spacer)
  • Kontroll, träning och undervisning i inhalationsteknik
  • Genomgång av skriftlig individuell behandlingsplan – där instruktion finns om patientens dagliga medicinska behandling samt vilka åtgärder patienten ska ta vid försämring
  • Samtal om följsamhet till medicinering (tex genom att använda Motiverande samtal)
  • Rökslutarstöd, se Tobaksberoende
  • Psykosocialt bemötande av patientens eventuella tankar och oro i relation till diagnos och behandling
  • Kontinuerliga uppföljande kontakter och kontroller anpassad efter patientens behov, grad av astmabesvär och fortsatta rökning

Uppföljning

Regelbunden uppföljning och monitorering av astmasjukdomen är en viktig del av behandlingen och leder till förbättrad astmakontroll, färre försämringsperioder och minskad sjukfrånvaro. Minimum bör vara ett besök årligen - oftare vid instabil sjukdom. Vid kontrollerna ingår ofta spirometri och patienten bör även få möjlighet att diskutera sin sjukdom och behandling. Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2015.

Dokumentation

Dokumentation bör ske i strukturerad journalmall. I journalsystemet TakeCare finns sökord för dokumentation av astmavården som kan användas, mallen ”Besök-Andningsvägar” finns på många vårdcentraler och kan med fördel användas. Den innehåller termer överensstämmande med Luftvägsregistret, vilket underlättar överföring till detta nationella kvalitetsregister.

Luftvägsregistret ger även förslag på sökord och struktur som kan användas i dokumentationen.

För godkänd astma/KOL-mottagning krävs att mottagningen registrerar i Luftvägsregistret.

Förskrivning av hjälpmedel

Distriktssköterska/sjuksköterska med specialkunskaper i astma kan på hjälpmedelskort förskriva hjälpmedel till patienten, som t.ex. andningsbehållare, masker och PEF-mätare enligt SOSFS 2013:6.

FaR vid Astma

Indikation

Fysisk träning minskar besvären vid astma. Patienter med lindrig till måttlig astma ska rekommenderas att vara fysiskt aktiva eller träna som friska personer.

Patienter med variabel luftvägsobstruktion eller patienter med kronisk bronkobstruktion, som trots optimal medicinering har stora besvär, bör få hjälp med träning av sjukgymnast.

Kontraindikation

Hård träning vid pågående försämring av sjukdomen.

Ordination

Konditionsträning måttlig intensitet minst 30 minuter minst 5 ggr/v eller hög intensitet minst 20 minuter minst 3 ggr/v. Komplettera med styrketräning minst 2 ggr/v.

Lämplig aktivitet är promenader, cykling, simning, bollsport, land-/vattengymnastik.

Ta snabbverkande luftrörsvidgande medicin cirka 15 minuter före träning. Lång uppvärmning (15-20 min) och intervallträning rekommenderas.

Läs om astma i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR i SLL, februari 2013. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Patientutbildning

Upp

På en astma/KOL-mottagning är patientutbildning centralt för att patienten kan bli delaktig i sin vård och behandling. Målet är att stödja och stärka patienten till att ta kontroll över sin sjukdom och hantera det dagliga livet. Patientutbildning ska ske personcentrerat utifrån varje individs unika behov och situation.

  • Utbilda patienten till en samarbetspartner i behandlingen
  • Ge patienten optimala förutsättningar för egenkontroll av sjukdomen
  • Utbildningen ska anpassas till individens olika förutsättningar
  • Individuell skriftlig vård- och behandlingsplan
  • Utbildningen är en process som måste pågå kontinuerligt i den takt patienten kan ta till sig kunskap och anpassas till sjukdomsutvecklingen
  • Patientutbildningen kan innehålla:
    • Anatomi, fysiologi och patofysiologi
    • Symtom på försämring
    • Läkemedlets användning och effekt
    • Inhalationsteknik
    • Andningsteknik och träningsråd
    • Egenkontroll via PEF/symtomregistrering
    • Allergenpåverkan, kostråd, miljösanering
    • Information om patientföreningar
    • Stöd till rökstopp

Problem

Upp

Problem: Underbehandlad astma på grund av dålig följsamhet till ordinerad behandling (tex steroidrädsla eller okunskap om hur ordinerat läkemedel ska användas).

Omvårdnadsåtgärd: Utforska patientens kunskap om astma och behandling. Ge anpassad utbildning/information. Använd spirometri som pedagogisk verktyg. Motiverande samtal kan användas som samtalsmetod.


Problem: Fortsatt rökning, svårt att sluta.

Omvårdnadsåtgärd: Täta kontroller, kvalificerat rådgivande samtal. Motiverande samtal kan användas som samtalsmetod. Remiss till Sluta-röka-linjen.


Problem: Husdjur i hemmet trots konstaterad allergi mot djuret - återkommande astmaexacerbationer (försämringsperioder).

Omvårdnadsåtgärd: Utforska patientens kunskap om astma, allergi och behandling. Ge anpassad utbildning/information. Motiverande samtal kan användas som samtalsmetod/åtgärd.

Kvalitetsindikatorer

Upp
  • I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL finns indikatorer framtagna för vård vid astma hos vuxna, barn och ungdomar
  • Genom att rapportera till Luftvägsregistret - nationellt kvalitetsregister för patienter med astma, allergi och/eller KOL - kan vårdcentralen följa sin kvalitet

Om dokumentet: Astma omvårdnad

Författare:
Lene Nordstrand, distriktssköterska, vårdutvecklingsledare, Astma, KOL, tobak, Akademiskt primärvårdscentrum
Reviderat:
Lotta Engblom Andersson, distriktssköterska/astma/KOL-sjuksköterska, Väsby Läkargrupp HLM, Maria Rosengren, distriktssköterska, vårdutvecklingsledare, Astma, KOL, tobak, Akademiskt primärvårdscentrum
Granskat av:
Lena Skytt, sjuksköterska, Skärholmens vårdcentral, Åsa Ahlqvist Knutsson, distriktssköterska, Capio vårdcentral Ringen, Lena Lundh, distriktssköterska, Akademiskt primärvårdscentrum, Luisa Escuder Miquel, distriktsläkare, vårdutvecklingsledare, Astma, KOL, tobak, Akademiskt primärvårdscentrum, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral
Referenser:
Vårdhandboken/Andningsvård: http://www.vardhandboken.se/Texter/Andningsvard/Oversikt/
ASTAs spirometridokument, http://www.swenurse.se/PageFiles/10607/Spirodokument%201110510%20_slutversion.pdf
”Astma/KOL-mottagningar i primärvården ger effektivt omhändertagande”, Läkartidningen nr 42, 2008, http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10491/LKT0842s2937_2940.pdf
”Arbetsbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med inriktning mot astma/KOL”: www.swenurse.se/PageFiles/130/AAK%20Absolut%20sista%20120914.pdf
Luftvägsregistret: www.luftvagsregistret.se
Medicininstruktioner.se: www.medicininstruktioner.se
Sluta-röka-linjen: www.slutarokalinjen.org
Nationella riktlinjer, Vård vid astma och KOL, 2015, Socialstyrelsen
Vårdgivarguiden, Information om målrelaterad ersättning 2016, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting
Publicerat:
Augusti 2013
Uppdaterat:
Februari 2017