Diabetes omvårdnad

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • underlätta egenvården genom patientutbildning
  • fungera som stöd och rådgivare till patienten och närstående
  • hjälpa patienten med uppföljningar enligt gällande vårdprogram
  • hjälpa till att genomföra behandlingsregimen i samråd med patient och behandlande läkare
  • hjälpa patienten att vid behov komma i kontakt med andra specialister

Hantering av läkemedel ska så långt som möjligt utföras av formellt behörig personal, dvs sjuksköterska. Insulingivning och läkemedelshantering kan delegeras till annan personal.

Vårdteam

För att nå helhetssyn och kvalitet i diabetesvården behöver alla patienter ha tillgång till ett vårdteam som har utbildning inom diabetesområdet. Vårdteamet bör omfatta läkare och sjuksköterska och om möjligt även dietist, fotterapeut och kurator/psykolog.

Fakta

Upp

I Sverige finns cirka 500 000 personer med diabetes. I Stockholms län har cirka 6 procent av den vuxna befolkningen diabetes. Mellan 85 och 90 procent av dessa har typ 2-diabetes, varav flertalet behandlas i primärvården. De cirka 10-15 procent som har typ 1-diabetes har oftast sin vårdkontakt på sjukhusens medicin- och endokrinkliniker. Omvårdnadsprogrammet beskriver handhavande av patienter med typ 2-diabetes i primärvården.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes är

  • övervikt, fetma
  • bukfetma
  • otillräcklig fysisk aktivitet
  • typ 2-diabetes i familjen (ärftlighet)
  • födelseland, främst Mellanöstern, Nordafrika, Sydamerika, Asien
  • rökning, tobaksanvändning
  • hög alkoholkonsumtion
  • ohälsosamma matvanor
  • ålder
  • högt blodtryck
  • höga blodfetter
  • tidigare graviditetsdiabetes
  • födelsevikt
  • kortisonbehandling

Bedömning

Upp

Utforska patientens livssituation i samband med första besöket. En social anamnes ger dig viktiga upplysningar som stöd för fortsatt utbildning och kunskap om patientens egenvårdskapacitet.

  • Patientens levnadsvanor och behov av förändrade levnadsvanor rörande vikt, kost, fysisk aktivitet, tobak samt syn på och upplevelse av sjukdomen
  • Förmåga att hantera egenvård
  • Behov av utbildning
  • Risk för utveckling av komplikationer

Omvårdnadsbedömning

  • Omvårdnad vid diabetes handlar om att stödja individen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, dvs att anpassa det dagliga livet till sjukdomens krav så att bästa möjliga fysiska och psykiska balans uppnås och upprätthålls genom hela livet
  • Det är personen med diabetes som själv har huvudansvaret för den dagliga hanteringen och uppföljningen av sjukdomen - därför är patientutbildningen en viktig del i behandlingen
  • Då diabetes är en kronisk sjukdom bör man i det praktiska arbetet och i kvalitetskontrollen av vården arbeta med mål på kort och lång sikt

Behandling

Upp

Behandlingsmål

Det övergripande målet för behandling av all diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet. Människor med diabetes ska kunna leva ett bra liv och få en normal livslängd utan diabetessymtom.

Nyupptäckt diabetes och uppföljningsbesök

Ge information om sjukdom och behandling. Ägna en stor del av detta besök till att utforska vad patienten helst vill tala om. Låt patienten styra samtalet så långt som möjligt.

Diskutera de frågor som kan påverka sjukdomen. Motivera vid behov patienten till förändrade levnadsvanor.

Förslag på diskussionspunkter vid besöken

  • Erbjud och demonstrera glukosmätare
  • Följ upp hur patienten klarar att ta sina blodsockertester
  • Uppföljning av blodsockertester, tolkning, mål för blodsockervärde; fasteblodsocker och blodsocker efter måltid (postprandiellt)
  • Följ upp längd, vikt och BMI, vid övervikt eller fetma belys samband mellan vikt och metabola kontrollen, se regionalt vårdprogram Övervikt och fetma
  • Mät och följ upp midjemått
  • Fysisk aktivitet, se FaR nedan
  • Mat och matvanor, se broschyr Bra mat vid diabetes
  • Alkoholens inverkan på blodsocker, se Egenvård vid diabetes - Alkohol
  • Tobak, se omvårdnadsprogram Tobaksberoende
  • Fotstatus, se vårdprogram Diabetesfoten
  • Övergående optiska problem, dvs dimsyn
  • Sex och samlevnad, se vårdprogram Erektil dysfunktion
  • Upprätta individuell vårdöverenskommelse (IVÖ) eller använda NDR-profilen
  • Diskutera individuell målsättning
  • Informera om grupputbildning
  • Informera om vikten av god blodsockerkontroll tidigt i diabetessjukdomen och att man kan komma att behöva medicinera framöver
  • Behov av utbildning

OBS! För fysisk aktivitet, mat och matvanor, alkohol och tobak, se självskattningsformuläret för levnadsvanor.


Bedömning

HbA1c
Visar ett genomsnittsvärde för blodsockernivåerna under 6-8 veckor. Mäts i mmol/mol till skillnad från blodsockret som mäts i mmol/l. Högt HbA1c ökar risken för komplikationer.

Kontrolleras minst en gång per år.

Nationellt mål för HbA1c

  • Typ 1: 52 mmol/mol
  • Typ 2: 42-52 mmol/mol
  • Typ 2: >52 mmol/mol vid långvarig diabetesduration, hypoglykemi, hjärt-kärlsjukdom eller äldre som begränsar möjlighet till ett lägre HbA1c-värde
  • För symtomfrihet hos t.ex. äldre personer (>80 år) och/eller kort förväntad återstående livslängd: 70 mmol/mol

Mikroalbuminuri
Följs en gång per år för att tidigt kunna påvisa spår av äggvita och tidiga tecken på njurskada. Två av tre prov ska vara patologiska för diagnos. Patienten ska lämna morgonurinprov.

Kolesterol och triglycerider
Blodfetter är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, som följs upp en gång per år. Vid höga blodfetter utförs ny kontroll efter 6 månader, förutsatt att patienten har fått råd om kost och fysisk aktivitet eller tillägg av blodfettssänkande läkemedel.

Blodtryck
Riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Kontrolleras minst en gång per år.

Vikt
Kontrolleras minst en gång per år. Att väga för mycket är en av riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Vid stöd för viktnedgång kontrolleras vikten oftare.

Midjemått
Följs upp minst en gång per år. Ökat midjemått ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och även ökat insulinmotstånd.

För män med ursprung från Asien, Mellanöstern och Afrika gäller >90 cm.

Midjemått Ökad risk Kraftigt ökad risk
Män >94 cm >102 cm
Kvinnor >80 cm >88 cm

Ögonbottenfotografering
Diabetessjukdomen kan leda till skador i ögonbotten. Med regelbunden ögonbottenfotografering kan man tidigt hitta dessa skador på ögonbotten och med rätt insatt behandling behöver det inte leda till nedsatt syn för den som har diabetes.

Ögonbottenfotografering utförs vid diagnos av diabetes och därefter vart 3:e år hos personer med typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom och med bra HbA1c. Hos personer med ögonbottensjukdom görs ögonbottenfotografering vartannat år eller enligt ögonläkarens bedömning.

Fotundersökning
Långvarig diabetes kan leda till allvarliga fotproblem. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård är rekommendationen att erbjuda regelbunden screening/fotstatus för att upptäcka diabetisk nerv- och kärlskada.

  • Fotstatus med riskbedömning ska göras en gång per år
  • Erbjud preventiv medicinsk fotvård hos fotterapeut vid diabetes, när risken för fotsår bedöms som hög på basen av fotstatus
  • Erbjud ortopedisk behandling med skor eller fotbäddar till individer som bedöms ha hög risk för att utveckla fotsår på grund av felställningar

Se vårdprogram Diabetesfoten.

Åtgärd

  • Utbilda patienten i egenvård av fötter
  • Remiss skrivs till fotterapeut för medicinsk fotvård och undervisning

Munhälsa och tänder
Karies drabbar personer med diabetes i samma utsträckning som friska personer men tandlossning är 2-3 gånger vanligare. Munhygienen är en viktig del av egenvården.

Informera patienten om att gå regelbundet till tandläkare och tandhygienist. Viktigt att patienten talar om för tandhälsan att han/hon har diabetes.

Injektionsplatser
Injektionsplatser ska inspekteras minst en gång per år och vid svängande blodsocker. Inspektera utifrån följande:

  • atrofier (gropar)
  • blåmärken
  • lipohypertrofier, förhårdnade svullnader (fettkuddar)

Åtgärd

  • Byte av injektionsplats varje gång, bör vara 3 cm mellan injektionerna
  • Lämplig kanyllängd är 4-6 mm
  • Ny kanyl vid varje injektion
  • Informera om att kanylen hålls kvar i minst 10 sekunder efter injektion för att minska insulinläckage
  • NPH- och mixinsuliner måste blandas ordentligt före injektion (vänd pennan minst 20 ggr), se Egenvård vid diabetes - Injektionsteknik

Tobak
Leder till arterioskleros och innebär stor risk för förtida död. Nikotin har en direkt hämmande effekt på insulinproducerande betaceller samt ökar insulinresistensen.

Åtgärd
Kort rådgivning om rökstopp kan kompletteras med nikotinersättningsmedel om patienten önskar. Boka besök hos sjuksköterska för rådgivning/uppföljning.

Se Sluta-röka-linjen

Mat och matvanor

Levnadsvaneförändring är grunden i diabetesbehandlingen och få åtgärder är så effektiva som när patienten förbättrar mindre bra matvanor och anpassar energiitaget till sitt energibehov utifrån målsättning avseende viktutveckling. En bra kost stabiliserar blodsockret, ger förbättrad metabol kontroll och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom genom att påverka vikt, blodfetter, blodtryck och blodsockerkontroll i positiv riktning.

Det finns inte en diabeteskost utan flera livsmedel och kostmönster som kan vara bra vid diabetes. Läs mer i Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen). Detta öppnar upp för möjligheten att komponera en kost utifrån patientens egna önskemål. Viktreduktion vid övervikt BMI >25 eller fetma BMI >30 har effekt på såväl högt blodglukos och högt blodtryck som höga blodfetter. Ett samstämmigt kostbudskap från hela vårdteamet har betydelse för att patienten ska få det stöd hen behöver för att lyckas förändra sina levnadsvanor.

  • Se över matvanor tillsamman med patienten utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt för att matvanorna ska bli förenliga med individens preferenser och förutsättningar.
  • För patienter med övervikt eller fetma kan en bibehållen viktnedgång på 5-10% förbättra den metabola kontrollen. Många patienter behöver gå ner i vikt. Erbjud hjälp och stöd och helst ett strukturerat program för viktreduktionsbehandling enskilt eller i grupp. Diskutera och kartlägg: faktorer som bidragit till viktutvecklingen, undersök patientens förutsättningar att påbörja kostförändringar, individanpassad och realistisk målsättning med viktnedgång. Näringsriktig mat är extra viktig vid kalorirestriktion, utgå från de nordiska näringsrekommendationerna (Livsmedelsverket) Låt patienten utförligt beskriva sina matvanor. Diskutera följande i syfte att patienten hittar kostförändringar som hen är beredd att göra för att det totala energiintaget ska minska och möjliggöra viktnedgång, antal portioner och portionsstorleken på måltider och mellanmål uppmärksamma särskilt de kolhydratrika livsmedel, antal måltider och hur de är fördelade över dagen, kartlägg livsmedelsval utifrån mängd och frekvens - grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukt, drycker inklusive alkoholhaltiga drycker, fullkornsprodukter, nyckelhålsmärkta produkter, sötsaker, kaffebröd och snacks.
  • De kostmönster som det finns vetenskapligt stöd för har flera gemensamma nämnare, till exempel frukt och grönt, fullkorn, baljväxter (ärtor, bönor och linser) och fisk. Att äta mer av dessa livsmedel och minska intaget av mindre lämpliga livsmedel kan vara en fullt tillräcklig kostförändring.
  • Ett konkret exempel för att byta ut mängden mättat fett mot omättade fetter och därmed förbättra fettkvaliteten är att minska ner på feta charkuterier, smör, helfeta varianter av mejeriprodukter och bakverk. Välj istället olja, flytande margarin, bordsmargarin/lättmargarin, nyckelhålsmärkta mejeriprodukter, nötter, jordnötter och fisk.
  • Kolhydratmängden och kvalitén på kolhydraterna har stor påverkan på hur blodsockersvaret blir efter måltid. Att äta enligt tallriksmodellen eller den modifierade tallriksmodellen med halva tallriken grönsaker, som är lämplig vid önskemål om viktnedgång eller för den som rör sig lite, ger förutsättning för ett jämnare blodsocker. Ungefär en fjärdedel eller tredjedel av tallriken kan bestå av t.ex. potatis, ris, mathavre, bulgur, quinoa eller pasta och en tredjedel av t.ex. kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ.
  • De fibrer som finns i grova grönsaker, rotfrukter, frukt och baljväxter fungerar som broms och gör att blodsockerhöjningen blir långsammare.
  • Bröd med hela/krossade korn eller surdegsbröd är bra val. Antalet brödskivor påverkar också blodsockret. Bröd, müsli och flingor med nyckelhålsmärkning är en vägledning till bättre alternativ.
  • Begränsa intaget av sockerrika produkter som söta drycker, godis och sötsaker.
  • Det är lättare att lyckas med en levnadsvaneförändring om man gör den stegvis och inte ändrar för många vanor samtidigt.
  • Tänk på att för de äldsta patienterna med diabetes är risken för undernäring och undervikt större än riskerna med övervikt och att kostråden behöver anpassas efter detta.

Förslag till diskussionspunkter

  • Regelbundna matvanor och måltidsordning
  • Energiintag i förhållande till energibehov, portionsstorlek och livsmedelsval
  • Mängd och typ av kolhydrater samt fördelning av kolhydrater över dagen
  • Tallriksmodellen
  • Mängd och typ av fett
  • Drycker inklusive alkohol
  • Fullkornsprodukter
  • Grönsaker, rotfrukter, baljväxter (bra fiberkällor)
  • Nyckelhålsmärkning
  • Frukt
  • Socker och sötningsmedel
  • Salt
  • Visa broschyren Bra mat vid diabetes (Janusinfo)

Kostrådgivning till personer med diabetes med ohälsosamma matvanor bör ges via ett kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2 enligt Socialstyrelsen). Ett kvalificerat rådgivande samtal innebär att föra en dialog med patienten samt att anpassa åtgärderna utifrån personens specifika förutsättningar. Samtalet bör vara teoribaserat och strukturerat och kan föras både individuellt och i grupp och kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Motiverande strategier kan ingå. Denna typ av samtal tar längre tid i anspråk än rådgivande samtal.

Att föra ett kvalificerat rådgivande samtal förutsätter både ämneskunskap och utbildning i en samtalsmetod eller teori. Vid behov erbjud patienten kontakt med dietist inom primärvårdsrehabilitering.

Fysisk aktivitet

Förändring av ohälsosamma levnadsvanor är grunden i diabetesbehandlingen och få åtgärder är så effektiva som när patienten ändrar sina vanor gällande fysisk aktivitet. Det finns starka bevis för att fysisk träning och fysisk aktivitet sänker HbA1c.

FaR vid Diabetes typ 1 och typ 2

Indikation

Diabetes typ 1
Förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom innebär att regelbunden fysisk träning är av stor vikt.

Diabetes typ 2
Levnadsvaneförändring, inklusive ökad fysisk aktivitet är grundläggande behandling vid diabetes typ 2. Fysisk träning har effekt på insulinkänslighet och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och bör användas primärpreventivt, sekundärpreventivt samt som behandling.

Kontraindikation

Diabetes typ 1
Vid hyperglykemi och/eller ketos. Försiktighet vid komplikationer pga följdsjukdomar. Undvik styrketräning med tunga vikter vid svår retinopati. Konsultera ögonläkare.

Diabetes typ 2
Försiktighet vid komplikationer pga följdsjukdomar. Undvik styrketräning med tunga vikter vid svår retinopati.

Ordination

Diabetes typ 1
Fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet, sammanlagt minst 30 min/dag (alt 3 x 10 minuter), såsom rask promenad, cykling mm. För ytterligare hälsoeffekter aktivitet med hög intensitet 2–3 ggr/v, som motionsgymnastik, bollsport, dans, skidåkning eller liknande beroende på intresse. Komplettera med styrketräning minst 2 ggr/v.

Mät blodsocker både före och efter aktivitetspass. Aktivitet bör förläggas 1-2 timmar efter måltid och minst 1 timme efter insulininjektion.

Diabetes typ 2
Fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet, sammanlagt minst 30 min/dag (alt 3 x 10 minuter), såsom rask promenad, cykling mm. För ytterligare hälsoeffekter aktivitet med hög intensitet 2–3 ggr/v, som motionsgymnastik, bollsport, dans, skidåkning. Komplettera med styrketräning minst 2 ggr/v.

För gruppen mest sjuka äldre är det extra viktigt med anpassning efter individuella förutsättningar och eventuell hjärt-kärlsjukdom, sjukdomar i rörelseorgan och andra sjukdomar som är vanliga i denna grupp.

Läs om diabetes typ 1 i FYSS

Läs om diabetes typ 2 i FYSS

FaR för vuxna - information (Vårdgivarguiden)


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR i SLL, oktober 2014. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS. Uppdaterat: Augusti 2017

Patientutbildning

Upp

Alla patienter har rätt till individuell utbildning om sin sjukdom och att få möjlighet att ta upp frågor och problem som berör livet med sjukdomen. Patienten ska känna sig trygg och säker och kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet. Patientutbildning innebär inte bara att förmedla fakta och ge information utan också om att bearbeta de känslomässiga påfrestningar och reaktioner som sjukdomen medför samt att få personen att agera och utföra levnadsvaneförändringar.

Patientundervisningens främsta syfte är att ge patienten kunskaper om sin sjukdom så att han/hon kan känna sig trygg och säker och därmed kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet.

Ansvaret för att bedriva en bra egenvård och sköta om sin behandling vilar på personen själv. Patientutbildning blir därför lika viktig som den medicinska behandlingen. Man får inte heller glömma att en person med diabetes kommer att behöva kontinuerlig uppdatering av sina kunskaper. Utbildningsbehovet blir därför livslångt.

Förhållningssättet i undervisningen har stor betydelse för hur personen kan tillgodogöra sig denna.

Arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär:

  • Ställ öppna frågor
  • Lyssna aktivt
  • Låt samtalet utgå ifrån vad patienten tycker är viktigt att ta upp
  • Skapa en dialog
  • Respektera att patienten är expert på sitt liv
  • Diskutera individuell målsättning
  • Sätt upp mål på kort och lång sikt och respektera patientens val av mål
  • Förmedla att lärande och förändring av beteende kräver aktivt deltagande

Kunskaper som patienten behöver

  • Kunskap om diabetessjukdomen (typ 1- och typ 2-diabetes): vad det är som hänt i kroppen när blodsockret stiger
  • Kunskap om matens betydelse i diabetesbehandlingen
  • Kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet i diabetesbehandlingen
  • Kunskap om risker med rökning och snusning (tobaksbruk)
  • Kännedom om olika hjälpmedel
  • Kunskap om varför man ska mäta blodsocker och hur man tolkar blodsockervärdet, målsättning för fasteblodsocker och blodsocker efter måltid (postprandiellt), se Egenvård vid diabetes - Blodsockerkontroller
  • Kännedom om hur tabletter/insulin verkar
  • Kunskap om injektionsteknik
  • Kunskap om grundläggande principer för justering av insulindoser
  • Kunskap om symtom och åtgärder vid högt respektive lågt blodsocker
  • Kunskap om hur ändrade levnadsvanor kan påverka blodsockret
  • Kännedom om komplikationer vid diabetes, hur dessa följs upp och hur de kan förebyggas genom att sänka:
    • blodsocker
    • blodfetter
    • blodtryck

Att patienten vid besök erbjuds möjlighet diskutera följande:

  • Patientens behov av fortsatt utbildning
  • Frågor och problem
  • Behandlingsmål för blodsocker, blodfetter och blodtryck
  • Ändring i behandlingen

Kulturanpassad patientutbildning

Diabetesinformation till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till kulturella livsmönster. Att ha kunskap om olika kulturers särdrag är av värde för att anpassa vården. Ett bra sätt att skaffa sig kunskap är att ställa frågor om levnadsvanor, mat och fysisk aktivitet och liknande. Språket är en avgörande faktor för att nå patienten. Man bör använda tolk från tolkförmedling och endast i undantagsfall använda anhöriga som tolk. Det finns en del diabetesbroschyrer på andra språk, man kan också använda sig av bilder. De flesta är utgivna av det läkemedelsbolag som producerar läkemedlet, men det finns även några från livsmedelsverket. Se Patientinformationsmaterial om typ 2-diabetes.

Grupputbildning

Grupputbildning är ett arbetssätt som kan ge erfarenhetsutbyte mellan patienter och är ett komplement till den individuella utbildningen. Detta gäller även personer med annan kulturell bakgrund och annat språk än svenska.

Utbildning i grupp uppskattas ofta och underlättar för personer med diabetes att dela med sig av sina erfarenheter med andra. Att varva teori och praktik (tex matlagning och motion) är ett bra pedagogiskt grepp.

Gruppbaserade utbildningsprogram givna av personer med ämnes- och pedagogisk kompetens har prioriterats högt enligt de nationella riktlinjerna.

Vid typ 2-diabetes ger gruppbaserade utbildningsprogram som leds av personer med ämneskompetens och pedagogisk kompetens en betydande sänkning av blodsockret (HbA1c). Ämneskompetens innebär goda kunskaper om diabetessjukdomen och dess behandling. Pedagogisk kompetens innebär att vara väl insatt i de pedagogiska metoder och teorier (förhållningssätt) som används i det aktuella utbildningsprogrammet. Vidare krävs engagemang samt pedagogisk kunskap om vuxenlärande. En förutsättning är också att effekten av utförda utbildningar utvärderas och följs upp kontinuerligt.

Starta grupputbildning

  • Deltagarnas behov/problem/mål ska vara utgångspunkt
  • Aktivt deltagande patienter (diskussioner)
  • Utbildningen ska inte bara fokusera på diabetessjukdomen utan också på vardagslivet med sjukdomen
  • Varvad studieteknik som utgår ifrån frågor, gruppdiskussioner och hemuppgifter
  • Återkommande uppföljningar (1-2 ggr per år)
  • Utvärdera utbildningsinsatser

Utbildningsmaterial
Akademiskt primärvårdscentrum, Kunskapsteam Diabeteshar gjort ett utbildningsmaterial som kan laddas ner kostnadsfritt för dig som ska starta grupputbildning för personer med diabetes.

Materialet består av en handledarmanual och ett 60-tal OH-bilder att visa för gruppen.

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns ett kostnadsfritt gruppundervisningsmaterial, som tagits fram av Nationella programrådet, att ladda ner.

Problem

Upp

Hyperglykemi

Orsak

  • Otillräcklig behandling
  • För högt kolhydratintag, stor portion
  • Tablettsvikt
  • Stress, sömnrubbning
  • Infektion
  • Rekyleffekt
  • Lipohypertrofier

Omvårdnadsåtgärd

  • Kontrollera att patienten använder sin blodsockermätare på rätt sätt samt informera om förvaring och utgångsdatum av testremsor
  • Diskutera levnadsvanor - matvanor, alkohol, fysisk aktivitet
  • Diskutera följsamhet till behandling respektive rädsla för hypoglykemi
  • Vid misstanke om infektion - observera fotsår - kontakta patientansvarig läkare
  • Diskutera diabetesbehandling med patient och patientansvarig läkare
  • Inspektera injektionsplatser

Hypoglykemi (blodsocker under 3,5 mmol/l)

Orsak

  • För stor dos tabletter/insulin
  • Ändring i livsföringen - matvanor, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet
  • Ändrad injektionsplats (t ex till ett ställe utan hyperlipotrofi eller från lår till mage)
  • Långvarig diabetes kan orsaka svårighet att känna symtom på insulinkänning

Omvårdnadsåtgärd
Intag av snabba kolhydrater. Fyra druvsockertabletter (eller sockerbitar) alternativt juice (1,5 dl) eller annat sött som finns tillhanda. Upprepa vid behov efter 10 minuter. Eventuellt tillägg av mer långverkande kolhydrater som 2 dl mjölk och en smörgås förutsatt att inte måltid intas inom 30 minuter.

Analysera orsak till hypoglykemi. Behandling kan behöva ändras. Se patientinformation om Hypoglykemi - Lågt blodsocker.


Svängande blodsocker

Orsak

  • Matintag, för mycket/ för lite mat/oregelbunden måltidsfördelning
  • Fysisk aktivitet
  • För stor/liten tablett- eller insulindos
  • Bortglömda insulindoser
  • Felaktig injektionsteknik
  • Lipohypertrofier
  • Återkommande hypoglykemier
  • Stress, oro och sömnrubbningar
  • Alkoholintag
  • Uppmärksamma symtom på gastropares, hos patienter som haft diabetes länge

Omvårdnadsåtgärd

  • Se över injektionsteknik, inspektera injektionsställen
  • Ändra medicinsk behandling, justera insulindoser. Vid behov, kontakta patientansvarig läkare
  • Diskutera orsaker till svängande blodsocker, vid behov använd patientinformation Att tolka blodsockervärden (Akademiskt primärvårdscentrum)
  • Diskutera levnads- och matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, stress, sömn
  • Diskutera följsamhet till behandling respektive rädsla för hypoglykemi

Feldosering av insulin

Omvårdnadsåtgärd
Vid för stor dos måltidsinsulin:

  • Extra matintag
  • Kontrollera blodsockret
  • Följ patientstatus: patienten bör vid behov ha någon hos sig som övervakar. Vid behov, kontakta sjukhus

Vid för stor dos basinsulin:

  • Kontrollera blodsockret
  • Extra matintag, särskilt då insulinet har sin största effekt
  • Följ patientstatus: patienten bör ha någon hos sig som övervakar. Vid behov, kontakta sjukhus

Frekvent kräkning och/eller diarré

Orsak

  • Maginfluensa

Omvårdnadsåtgärd

  • Information om egenvård, se patientinformation Egenvård vid diabetes - Problem med magen
  • Anpassa insulindosen/tabletterna. Den kan eventuellt behöva minskas. Det rekommenderas inte att sluta med injektionerna helt och hållet
  • OBS! Tablettbehandling med metformin i samband med magsjuka med diaréer och kräkningar ska tillfälligt sättas ut. Patientinformation om Metformin kan laddas ner från Janusinfo
  • I samband med akut hjärtinfarkt, svår hjärtsvikt, sepsis eller annan svår akut sjukdom kan diarré och kräkning förekomma. Metformin bör återinsättas när tillståndet stabiliserats
  • Vid påverkat allmäntillstånd, kontakta patientansvarig läkare

Feber/infektion

Bedömning av

  • Allmäntillstånd
  • Infektionstecken
  • Blodsockervärden
  • Behandling med blodsockersänkande tabletter eller insulin
  • Intag av dryck och mat

Omvårdnadsåtgärd

  • Rikligt med dryck
  • Mät blodsocker
  • Anpassa insulindosen, den kan eventuellt behöva ökas
  • Patientansvarig läkare bör bedöma behov av behandling av infektionen
  • Justera tablettbehandling

Vid svårare infektioner kan tablettbehandlade patienter behöva sättas in på insulin tillfälligt.


Synnedsättning

Personer med diabetes löper ökad risk att drabbas av synnedsättning till följd av sin sjukdom. Risken ökar med sjukdomstidens längd, personer med typ 2-diabetes kan ha retinopati redan när diagnosen ställts. Risken för allvarlig synnedsättning ökar med stigande ålder. Se även ögonbottenfotografering.

Bedöm hur patienten klarar

  • sin egenvård
  • sina blodsockermätningar
  • sina insulininjektioner
  • sin fotvård

Omvårdnadsåtgärd

  • Behov av blodsockermätare med stor display och tydlig text, eventuellt mätare med tal
  • Ring via Beställningsportalen och beställ en mätare. De skickar mätaren till vårdcentralen eller direkt till patienten
  • Testremsor förskrivs via Beställningsportalen
  • Remiss till fotvård

Fotsår

Fotproblem vid diabetes omfattar sår, infektioner, destruktion av djup vävnadsstruktur och deformiteter. Frekvensen av fotsår är inte känd, men är uppskattningsvis 3-8%. Remiss till multidisciplinärt fotteam. Se vårdprogram Diabetesfoten.

Orsak

  • Angiopati, neuropati, osteopati
  • Infektion
  • Bristfällig kunskap om egenvård vad gäller fötter
  • Trånga skor eller skor som inte sitter kvar på foten

Bedömning
Läkarbedömning ska alltid göras av samtliga patienter med fotsår. Eventuellt remiss till sjukhusets fotvårdsmottagning.

Omvårdnadsåtgärd
Omvårdnadsbedömning med fokus på hela patienten vad gäller

  • Typ av sår
  • Val av sårbehandling. OBS! Ocklusiva förband ska inte användas vid diabetessår
  • Behov av undervisning i egenvård
  • Uppföljning av blodsockernivåer
  • Behov av näringstillskott
  • Noggrann dokumentation - använd mallen i journalsystemet eller pappersformat

Ge patienten uppmuntran - sårläkning tar tid!

Om dokumentet: Diabetes omvårdnad

Författare:
Lena Insulander, diabetessjuksköterska, Svenska diabetesförbundet, Kaija Seijboldt, vårdutvecklingsledare/diabetessjuksköterska, Akademiskt primärvårdscentrum, Marina Stenbäck, vårdutvecklingsledare/diabetessjuksköterska, Akademiskt primärvårdscentrum/Tveta Hälsocentral, Annika Staaf , Endokrinmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Jenny Lindrot, dietist, Akademiskt primärvårdscentrum
Granskat av:
Jonas Tovi, distriktsläkare, Capio vårdcentral Solna, Ingela Bredenberg, diabetessjuksköterska, Endokrinmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Katri Harcke, diabetessjuksköterska, Capio vårdcentral Viksjö, Maribel Wallersten, diabetessjuksköterska, Scania Husläkarmottagning.
Referenser/litteratur:
Agard, C-D, Berne, C, Östman, J: "Diabetes" (2010), Liber Förlag, Falköping (fjärde upplagan). "Patientundervisning" (2013), Studentlitteratur, Lund. Polonsky, W: "Diabetes hela livet" (2002), sakgranskning och bearbetning: Karin Wikblad. Wiklund, K (red): "Omvårdnad vid diabetes" (2014), Studentlitteratur, Lund. Socialstyrelsen, ”Nationella Riktlinjer för diabetesvården” (2015). Svensk sjuksköterskeförening (Idwall, E red.) ”Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad” (2009), Gothia förlag, Stockholm. "Kost vid diabetes - en vägledning för hälso- och sjukvården", Socialstyrelsen (2011), ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder", Socialstyrelsen (2011). "Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor - stöd för styrning och ledning”.
Publicerat:
November 2001
Uppdaterat:
Augusti 2017