Diabetes omvårdnad

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • underlätta egenvården genom patientutbildning
  • fungera som stöd och rådgivare till patienten och närstående
  • hjälpa patienten med uppföljningar enligt vårdprogrammet
  • hjälpa till att genomföra behandlingsregimen i samråd med patient och behandlande läkare
  • hjälpa patienten att vid behov komma i kontakt med andra specialister

Hantering av läkemedel ska så långt som möjligt utföras av formellt behörig personal, dvs sjuksköterska. Insulingivning och läkemedelshantering kan delegeras till annan personal.

Vårdteam

För att nå helhetssyn och kvalitet i diabetesvården behöver alla patienter ha tillgång till ett vårdteam som har utbildning inom diabetesområdet. Vårdteamet bör omfatta läkare, sjuksköterska, dietist, fotterapeut och kurator/psykolog.

Fakta

Upp

I Sverige finns cirka 500 000 personer med diabetes. I Stockholms län har cirka 6 procent av den vuxna befolkningen diabetes. Mellan 85 och 90 procent av dessa har typ 2-diabetes, varav flertalet behandlas i primärvården. De cirka 10-15 procent som har typ 1-diabetes har oftast sin vårdkontakt på sjukhusens medicin- och endokrinkliniker. Omvårdnadsprogrammet beskriver handhavande av patienter med typ 2-diabetes i primärvården.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes är

  • typ 2-diabetes i familjen (ärftlighet)
  • rökning, tobaksanvändning
  • högt blodtryck
  • höga blodfetter
  • övervikt, fetma
  • högt midjemått
  • låg fysisk aktivitet
  • tidigare graviditetsdiabetes
  • ålder
  • födelseland, främst Mellanöstern, Nordafrika, Sydamerika, Asien
  • födelsevikt
  • kortisonbehandling

Bedömning

Upp

Utforska patientens livssituation i samband med första besöket. En social anamnes ger dig viktiga upplysningar som stöd för fortsatt utbildning och kunskap om patientens egenvårdskapacitet.

  • Patientens levnadsvanor och behov av livsstilsförändring rörande vikt, kost, fysisk aktivitet, tobak samt syn och upplevelse av sjukdomen
  • Förmåga att hantera egenvård
  • Behov av utbildning
  • Risk för utveckling av komplikationer

Omvårdnadsbedömning

  • Omvårdnad vid diabetes handlar om att stödja individen att anpassa det dagliga livet till sjukdomens krav på ett sådant sätt att bästa möjliga fysiska och psykiska balans uppnås och upprätthålls genom hela livet
  • Det är personen med diabetes som själv har huvudansvaret för den dagliga hanteringen och uppföljningen av sjukdomen - därför är patientutbildningen en viktig del i behandlingen
  • Diabetessjukdomens långvariga förlopp gör att man i det praktiska arbetet och i kvalitetskontrollen av vården måste arbeta med mål på kort och lång sikt

Behandling

Upp

Behandlingsmål

Det övergripande målet för behandling av all diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet. Människor med diabetes ska kunna leva ett bra liv och få en normal livslängd utan diabetessymtom.

Nyupptäckt diabetes och uppföljningsbesök

Ge information om sjukdom och behandling. Ägna en stor del av detta besök till att utforska vad patienten helst vill tala om vad gäller diabetes. Låt patienten styra samtalet så långt som möjligt.

Diskutera de frågor som kan påverka sjukdomen. Motivera patienten till livsstilsförändring.

Förslag på diskussionspunkter vid besöken

  • Demonstrera glukosmätare för ny patient med nyupptäckt diabetes
  • Följ upp hur patienten klarar sina blodsockertester
  • Uppföljning av blodsockertester, tolkning, mål för blodsockervärde; fasteblodsocker och blodsocker efter måltid (postprandiellt)
  • Följ upp längd, vikt och BMI
  • Mät och följ midjemått
  • Fysisk aktivitet, se FaR nedan
  • Mat vid diabetes, se patientbroschyr Kostråd
  • Alkoholens inverkan på blodsocker, se patientinformation om alkohol
  • Tobak, se omvårdnadsprogram Tobaksberoende
  • Fotstatus, se PM i primärvården
  • Övergående optiska problem, t ex dimsyn
  • Sex och samlevnad, se vårdprogram Erektil dysfunktion
  • Upprätthålla individuell vårdöverenskommelse (IVÖ)
  • Diskutera individuell målsättning
  • Informera om grupputbildning
  • Informera om vikten av god blodsockerkontroll tidigt i diabetessjukdomen och att man kan komma att behöva medicinera framöver
  • Behov av utbildning

OBS! För fysisk aktivitet, mat och matvanor, alkohol och tobak, se självskattningsformuläret för levnadsvanor.


Bedömning

HbA1c
Visar ett genomsnittsvärde för blodsockernivåerna under 6-8 veckor. Mäts i mmol/mol till skillnad från blodsockret som mäts i mmol/l. Högt HbA1c ökar risken för komplikationer.

Kontrolleras minst en gång per år.

Nationellt mål för HbA1c

  • Typ 1: 52 mmol/mol
  • Typ 2: 42-52 mmol/mol
  • Typ 2: >52 mmol/mol vid långvarig diabetesduration, hypoglykemi, hjärt-kärlsjukdom eller äldre som begränsar möjlighet till ett lägre HbA1c-värde
  • För symtomfrihet hos tex äldre personer (>80 år) och/eller kort förväntad återstående livslängd: 73 mmol/mol

Mikroalbuminuri
Följs en gång per år för att tidigt kunna påvisa spår av äggvita och tidiga tecken på njurskada. Patienten tar ett urinprov direkt på morgonen.

Kolesterol och triglycerider
Blodfetter är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, som följs upp en gång per år. Vid höga blodfetter ny kontroll efter 6 månader, förutsatt att patienten har fått råd om kost och fysisk aktivitet eller tillägg av blodfettssänkande läkemedel.

Blodtryck
Riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Kontrolleras minst en gång per år.

Vikt
Kontrolleras en gång per år. Att väga för mycket är en av riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Vid stöd för viktnedgång kontrolleras vikten oftare.

Midjemått
Följs upp en gång per år. Ökat midjemått ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och även ökat insulinmotstånd.

Midjemått Ökad risk Kraftigt ökad risk
Män >94 cm >102 cm
Kvinnor >80 cm >88 cm

Ögonbottenfotografering
Diabetessjukdomen kan leda till skador i ögonbotten. Med regelbunden ögonbottenfotografering kan man tidigt hitta dessa skador på ögonbotten och med rätt insatt behandling behöver det inte leda till nedsatt syn för den som har diabetes.

Ögonbottenfotografering utförs vid diagnos av diabetes och därefter vart 3:e år hos personer med typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom och med bra HbA1c. Hos personer med ögonbottensjukdom görs ögonbottenfotografering vartannat år eller enligt ögonläkarens bedömning.

Fotundersökning
Långvarig diabetes kan leda till allvarliga fotproblem.I Nationella riktlinjerna för diabetesvård är rekommendationen att erbjuda regelbunden screening/fotstatus för att upptäcka tecken på känselnedsättning på grund av diabetisk nervskada, palpation av fotpulsar och inspektion av fötter för att upptäcka felställningar i foten.

  • Fotstatus med riskbedömning ska göras en gång per år
  • Erbjud preventiv medicinsk fotvård hos fotterapeut vid diabetes, när risken för fotsår bedöms som hög på basen av enkla screeningundersökningar, dvs fotstatus
  • Erbjud ortopedisk behandling med skor eller fotbäddar till individer som bedöms ha hög risk för att utveckla fotsår på grund av felställningar

Se vårdprogram Diabetesfoten.

Åtgärd

  • Utbilda patienten i egenvård av fötter
  • Remiss skrivs till fotterapeut för undersökning, medicinsk fotvård och undervisning

Munhälsa och tänder
Karies drabbar personer med diabetes i samma utsträckning som friska personer men tandlossning är 2-3 gånger vanligare. Munhygienen är en viktig del av egenvården – patienten bör undvika småätande, vara noga med tandborstningen och använda tandtråd/tandstickor.

Informera patienten om att gå regelbundet till tandläkare och tandhygienist. Viktigt att patienten talar om för tandhälsan att han/hon har diabetes.

Injektionsplatser

Injektionsplatser ska inspekteras en gång per år och vid svängande blodsocker. Inspektera utifrån följande:

  • atrofier (gropar)
  • blåmärken
  • lipohypertrofier förhårdnader (fettkuddar)

Åtgärd

  • Byte av injektionsplats eller injektionsområde, bör vara 3 cm mellan injektionerna
  • Lämplig kanyllängd är 4 mm-6 mm
  • Ny kanyl vid varje injektion
  • Informera om att kanylen hålls kvar i minst 10 sekunder efter injektion för att minska insulinläckage
  • NPH- och mixinsuliner måste blandas ordentligt före injektion (vänd pennan minst 20 ggr), se patientinformation om injektionsteknik

Tobak
Leder till arterioskleros och innebär stor risk för förtida död. Nikotin har en direkt hämmande effekt på insulinproducerande betaceller samt ökar insulinresistensen.

Åtgärd
Kort rådgivning om rökstopp kan kompletteras med nikotinersättningsmedel om patienten önskar. Boka besök hos sjuksköterska för rådgivning/uppföljning.

Se Sluta-röka-linjen.

Mat och matvanor

Livsstilsförändring är grunden i diabetesbehandlingen och få åtgärder är så effektiva som när patienten ändrar sina matvanor. En bra kost stabiliserar blodsockret, ger förbättrad metabol kontroll och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom genom att påverka vikt, blodfetter, blodtryck och blodsockerkontroll i positiv riktning.

Det finns inte en diabeteskost utan flera livsmedel och koster som kan vara bra vid diabetes. Läs mer i Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen). Detta öppnar upp för möjligheten att komponera en kost utifrån patientens egna önskemål. Att hjälpa patienten hitta en bra vardagskost som även leder till viktnedgång vid behov är en viktig del i rådgivningen. Ett samstämmigt kostbudskap från hela vårdteamet har betydelse för att patienten ska få det stöd han/hon behöver för att lyckas förändra sin livsstil.

  • De koster som har visat sig vara bra vid diabetes har flera gemensamma nämnare, till exempel frukt och grönt, fullkorn, baljväxter och fisk. Att äta mer av dessa livsmedel och minska intaget av mindre lämpliga livsmedel kan vara en fullt tillräcklig kostförändring
  • Många patienter behöver gå ner i vikt. Diskutera energibehov, portionsstorlek, antal måltider per dag, energiintag från drycker inklusive alkoholhaltiga drycker, sötsaker, kaffebröd och snacks
  • Se över matvanor tillsamman med patienten och byt ut enskilda livsmedel till mer gynnsamma alternativ, till exempel öka andelen omättat fett och kolhydratrika livsmedel med lågt glykemiskt index (på bekostnad av mättat fett och livsmedel rika på snabba kolhydrater)
  • Ett konkret exempel för att förbättra fettkvaliteten är att minska ner på feta charkuterier, smör, helfeta varianter av mejeriprodukter och bakverk. Välj istället olja, flytande margarin, bordsmargarin/lättmargarin, nyckelhålsmärkta mejeriprodukter, nötter, jordnötter och fisk
  • Att äta enligt tallriksmodellen eller den modifierade tallriksmodellen med halva tallriken grönsaker, som är lämplig vid önskemål om viktnedgång, ger förutsättning för ett jämnare blodsocker efter måltid. Liksom att välja grova grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, bröd baserat på råg (gärna med hela korn och surdeg), parboiled ris, pasta, matkorn, mathavre och att minska ner på sockerrika produkter som söta drycker, godis och sötsaker
  • Det är lättare att lyckas med en livsstilsförändring om man gör den stegvis och inte ändrar för många vanor samtidigt
  • Tänk på att för de äldsta patienterna med diabetes är risken med undervikt större än risken med övervikt och att kostråden behöver anpassas efter detta

Förslag till diskussionspunkter

  • Regelbundna matvanor och måltidsordning
  • Energiintag i förhållande till energibehov, portionsstorlek
  • Mängd och typ av kolhydrater samt fördelning av kolhydrater över dagen
  • Tallriksmodellen
  • Fettmängd och bra fettkvalitet: olja, flytande margarin, lättmargarin, nyckelhålsmärkta mejeriprodukter, fisk
  • Drycker, alkohol
  • Fullkornsprodukter
  • Grönsaker, rotfrukter, baljväxter (bra fiberkällor)
  • Frukt
  • Socker och sötningsmedel
  • Salt

Kostrådgivning till personer med diabetes med ohälsosamma matvanor bör ges via ett kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2 enligt Socialstyrelsen). Ett kvalificerat rådgivande samtal innebär att föra en dialog med patienten samt att anpassa åtgärderna utifrån personens specifika förutsättningar. Samtalet bör vara teoribaserat och strukturerat och kan föras både individuellt och i grupp och kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Motiverande strategier kan ingå. Denna typ av samtal tar längre tid i anspråk än rådgivande samtal.

Att föra ett kvalificerat rådgivande samtal förutsätter både ämneskunskap och utbildning i en samtalsmetod eller teori.

FaR vid Diabetes typ 1 och typ 2

Indikation

Diabetes typ 1
Förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom innebär att regelbunden fysisk träning är av stor vikt.

Diabetes typ 2
Livsstilsförändring, inklusive ökad fysisk aktivitet är grundläggande behandling vid diabetes typ 2. Fysisk träning har effekt på insulinkänslighet och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och bör användas primärpreventivt, sekundärpreventivt samt som behandling.

Kontraindikation

Diabetes typ 1
Vid hyperglykemi och/eller ketos. Försiktighet vid komplikationer pga följdsjukdomar. Undvik styrketräning med tunga vikter vid svår retinopati. Konsultera ögonläkare.

Diabetes typ 2
Försiktighet vid komplikationer pga följdsjukdomar. Undvik styrketräning med tunga vikter vid svår retinopati.

Ordination

Diabetes typ 1
Fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet, sammanlagt minst 30 min/dag (alt 3 x 10 minuter), såsom rask promenad, cykling mm. För ytterligare hälsoeffekter aktivitet med hög intensitet 2–3 ggr/v, som motionsgymnastik, bollsport, dans, skidåkning eller liknande beroende på intresse. Komplettera med styrketräning minst 2 ggr/v.

Mät blodsocker både före och efter aktivitetspass. Aktivitet bör förläggas 1-2 timmar efter måltid och minst 1 timme efter insulininjektion.

Diabetes typ 2
Fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet, sammanlagt minst 30 min/dag (alt 3 x 10 minuter), såsom rask promenad, cykling mm. För ytterligare hälsoeffekter aktivitet med hög intensitet 2–3 ggr/v, som motionsgymnastik, bollsport, dans, skidåkning. Komplettera med styrketräning minst 2 ggr/v.

För gruppen mest sjuka äldre är det extra viktigt med anpassning efter individuella förutsättningar och eventuell hjärt-kärlsjukdom, sjukdomar i rörelseorgan och andra sjukdomar som är vanliga i denna grupp.

Läs om diabetes typ 1 i FYSS

Läs om diabetes typ 2 i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR i SLL, oktober 2014. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS. Uppdaterat: April 2015

Patientutbildning

Upp

Alla patienter har rätt till individuell utbildning om sitt tillstånd och att få möjlighet att ta upp frågor och problem som berör livet med sjukdomen. Patientutbildning innebär inte bara att förmedla fakta och ge information utan också om att bearbeta de känslomässiga påfrestningar och reaktioner som sjukdomen medför samt att få personen att agera och utföra livsstilsförändringar.

Patientundervisningens främsta syfte är att ge patienten kunskaper om sin sjukdom så att han/hon kan känna sig trygg och säker och därmed kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet.

Ansvaret för att bedriva en bra egenvård och sköta om sin behandling vilar på personen själv. Patientutbildning blir därför lika viktig som den medicinska behandlingen. Man får inte heller glömma att en person med diabetes kommer att behöva kontinuerlig uppdatering av sina kunskaper. Utbildningsbehovet blir därför livslångt.

Förhållningssättet i undervisningen har stor betydelse för hur personen kan tillgodogöra sig denna.

Arbeta med ett patientcentrerat förhållningssätt

  • Lyssna
  • Ställ öppna frågor
  • Låt samtalet utgå ifrån vad patienten tycker är viktigt att ta upp
  • Skapa en dialog
  • Respektera att patienten är expert på sitt liv
  • Sätt upp mål på kort och lång sikt och respektera patientens val av mål
  • Förmedla att lärande och förändring av beteende kräver aktivt deltagande
  • Diskutera individuell målsättning

Individuell utbildning

Alla patienter har rätt till individuell undervisning om sin sjukdom och möjlighet att ta upp frågor och problem som berör livet med diabetes.

Kunskaper som patienten behöver

  • Kunskap om diabetessjukdomen (typ 1- och typ 2-diabetes): vad det är som hänt i kroppen
  • Kunskap om matens betydelse i diabetesbehandlingen
  • Kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet i behandlingen
  • Kunskap om risker med rökning och snusning
  • Kännedom om olika hjälpmedel
  • Kunskap om varför man ska mäta blodsocker och hur man tolkar blodsockervärdet, målsättning för fasteblodsocker och blodsocker efter måltid (postprandiellt)
  • Kännedom om hur tabletter/insulin verkar
  • Kunskap om injektionsteknik
  • Kunskap om grundläggande principer för justering av insulindoser
  • Kunskap om symtom och åtgärder vid högt respektive lågt blodsocker
  • Kännedom om komplikationer vid diabetes, hur dessa följs upp och hur de kan förebyggas genom att sänka:
    • blodsocker
    • blodfetter
    • blodtryck

Att patienten vid besök erbjuds möjlighet diskutera följande:

  • Behandlingsmål för blodsocker, blodfetter och blodtryck
  • Ändring i behandlingen
  • Frågor och problem
  • Utbildning

Kulturanpassad patientutbildning

Diabetesinformation till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till kulturella livsmönster. Att ha kunskap om olika kulturers särdrag är av värde för att anpassa vården. Språket är en avgörande faktor för att nå patienten. Man bör använda tolk från tolkförmedling och i endast undantagsfall nyttja anhöriga som tolk. Det finns en del diabetesbroschyrer på andra språk. De flesta är utgivna av läkemedelsbolag men det finns även några från livsmedelsverket. Se patientinformationsmaterial om typ 2-diabetes.

Grupputbildning

Grupputbildning är ett arbetssätt som kan ge erfarenhetsutbyte mellan patienter och är ett komplement till den individuella utbildningen. Detta gäller även personer med annan kulturell bakgrund och annat språk än svenska.

Utbildning i grupp uppskattas ofta och underlättar för personer med diabetes att dela med sig av sina erfarenheter med andra. Att varva teori och praktik (tex matlagning och motion) är ett bra pedagogiskt grepp.

Gruppbaserade utbildningsprogram givna av personer med ämnes - och pedagogisk kompetens har enligt Nationella Riktlinjerna prioriterats högt.

Vid typ 2-diabetes ger gruppbaserade utbildningsprogram som leds av personer med ämneskompetens och pedagogisk kompetens en betydande sänkning av blodsockret (HbA1c). Ämneskompetens innebär goda kunskaper om diabetessjukdomen och dess behandling. Pedagogisk kompetens innebär att vara väl insatt i de pedagogiska metoder och teorier (förhållningssätt) som används i det aktuella utbildningsprogrammet. Vidare krävs engagemang samt pedagogisk kunskap om vuxenlärande. En förutsättning är också att effekten av utförda utbildningar utvärderas och följs upp kontinuerligt.

Starta grupputbildning

  • Deltagarnas behov/problem/mål ska vara utgångspunkt
  • Aktivt deltagande patienter (diskussioner)
  • Utbildningen ska inte bara fokusera på diabetessjukdomen utan också på vardagslivet med sjukdomen
  • Varvad studieteknik som utgår ifrån frågor, gruppdiskussioner och hemuppgifter
  • Återkommande uppföljningar (1-2 ggr per år)
  • Utvärdera utbildningsinsatser

Utbildningsmaterial
LUC-D har gjort ett utbildningsmaterial som kan laddas ner kostnadsfritt för dig som ska starta grupputbildning för personer med diabetes.

Materialet består av en handledarmanual och ett 60-tal OH-bilder att visa för gruppen.

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns ett kostnadsfritt gruppundervisningsmaterial att ladda ner.

Problem

Upp

Hyperglykemi

Orsak

  • Otillräcklig behandling
  • För högt kolhydratintag, stor portion
  • Tablettsvikt
  • Stress, sömnrubbning
  • Infektion
  • Rekyleffekt
  • Lipohypertrofier

Omvårdnadsåtgärd

  • Kontrollera att patienten använder sin blodsockermätare på rätt sätt
  • Diskutera levnadsvanor - matvanor, alkohol, fysisk aktivitet
  • Diskutera följsamhet till behandling respektive rädsla för behandling
  • Vid misstanke om infektion, kontakta patientansvarig läkare
  • Diskutera diabetesbehandling med patient och patientansvarig läkare
  • Inspektera injektionsplatser

Hypoglykemi (blodsocker under 3,5 mmol/l)

Orsak

  • För stor dos tabletter/insulin
  • Ändring i livsföringen - matvanor, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet
  • Ändrad injektionsplats (t ex till ett ställe utan hyperlipotrofi eller från lår till mage)
  • Långvarig diabetes kan orsaka svårighet att känna symtom på insulinkänning

Omvårdnadsåtgärd
Intag av snabba kolhydrater. Fyra druvsockertabletter (eller sockerbitar) alternativt juice (1,5 dl) eller mjölk (3 dl) eller annat sött som finns tillhanda. Upprepa vid behov efter 10 minuter. Eventuellt tillägg av mer långverkande kolhydrater som 2 dl mjölk och en smörgås förutsatt att inte måltid intas inom 30 minuter.

Analysera orsak till hypoglykemi. Behandling kan behöva ändras. Se patientinformation om Hypoglykemi - lågt blodsocker.


Svängande blodsocker

Orsak

  • Bortglömda insulindoser
  • Alkoholintag
  • Lipohypertrofier
  • Felaktig injektionsteknik
  • För stor eller för liten tablett- eller insulindos
  • Fysisk aktivitet
  • Återkommande hypoglykemier
  • Matintag - för mycket/för lite mat/oreglbunden måltidsordning
  • Stress, oro, sömnrubbningar

Omvårdnadsåtgärd

  • Se över injektionsteknik
  • Ändra medicinsk behandling, justera insulindoser. Vid behov, kontakta patientansvarig läkare
  • Diskutera levnadsvanor - matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, stress, sömn
  • Diskutera följsamhet till behandling respektive rädsla för behandling

Feldosering av insulin

Omvårdnadsåtgärd
Vid för stor dos måltidsinsulin:

  • Extra matintag
  • Kontrollera blodsockret
  • Följ patientstatus: patienten bör ha någon hos sig som övervakar. Vid behov, kontakta sjukhus

Vid för stor dos basinsulin:

  • Kontrollera blodsockret
  • Extra matintag, särskilt då insulinet har sin största verkan
  • Följ patientstatus: patienten bör ha någon hos sig som övervakar. Vid behov, kontakta sjukhus

Frekvent kräkning och/eller diarré

Orsak

  • Maginfluensa

Omvårdnadsåtgärd

  • Information om egenvård, se patientinformation Magsjuka/diarré eller förstoppning
  • Anpassa insulindosen/tabletterna. Den kan eventuellt behöva minskas. Det rekommenderas inte att sluta med injektionerna helt och hållet
  • OBS! Tablettbehandling med metformin i samband med magsjuka med diaréer och kräkningar ska tillfälligt sättas ut. Patientinformation om Metformin kan laddas ner från Janusinfo
  • I samband med akut hjärtinfarkt, svår hjärtsvikt, sepsis eller annan svår akut sjukdom kan diarré och kräkning förekomma. Metformin bör återinsättas när tillståndet stabiliserats
  • Vid påverkat allmäntillstånd, kontakta patientansvarig läkare

Feber/infektion

Bedömning av

  • Allmäntillstånd
  • Infektionstecken
  • Blodsockervärden
  • Behandling med blodsockersänkande tabletter eller insulin
  • Intag av dryck och mat

Omvårdnadsåtgärd

  • Rikligt med dryck
  • Mät blodsocker
  • Anpassa insulindosen, den kan eventuellt behöva ökas
  • Patientansvarig läkare bör bedöma behov av behandling av infektionen
  • Justera tablettbehandling

Vid svårare infektioner kan tablettbehandlade patienter behöva sättas in på insulin tillfälligt.


Synnedsättning

Personer med diabetes löper ökad risk att drabbas av synnedsättning till följd av sin sjukdom. Risken ökar med sjukdomstidens längd, personer med typ 2-diabetes kan ha retinopati redan när diagnosen ställts. Risken för allvarlig synnedsättning ökar med stigande ålder. Se även ögonbottenfotografering.

Bedöm hur patienten klarar

  • sin egenvård
  • sina blodsockermätningar
  • sina insulininjektioner
  • sin fotvård

Omvårdnadsåtgärd

  • Behov av blodsockermätare med stor display, ev mätare med tal. Wellion Calla Dialog
  • Ring till beställningsportalen OneMed och beställ en mätare. De skickar mätaren till vårdcentralen eller direkt till patienten
  • Testremsor förskrivs via beställningsportalen
  • Remiss till fotvård

Fotsår

Fotproblem vid diabetes omfattar sår, infektioner, destruktion av djup vävnadsstruktur och deformiteter. Frekvensen av fotsår är inte känd, men är uppskattningsvis 3-8%. Remiss till multidisciplinärt fotteam. Se vårdprogram Diabetesfoten.

Orsak

  • Angiopati, neuropati, osteopati
  • Infektion
  • Bristfällig kunskap om egenvård vad gäller fötter
  • Trånga skor eller skor som inte sitter kvar på foten

Bedömning
Läkarbedömning ska alltid göras av samtliga patienter med fotsår. Eventuellt remiss till sjukhusets fotvårdsmottagning.

Omvårdnadsåtgärd
Omvårdnadsbedömning med fokus på hela patienten vad gäller

  • Typ av sår
  • Val av sårbehandling. OBS! Ocklusiva förband ska inte användas vid diabetessår
  • Behov av undervisning i egenvård
  • Uppföljning av blodsockernivåer
  • Behov av näringstillskott
  • Noggrann dokumentation - använd fotjournal

Ge patienten uppmuntran - sårläkning tar tid!

Om dokumentet: Diabetes omvårdnad

Författare:
Lena Insulander, diabetessjuksköterska, Svenska diabetesförbundet, Kaija Seijboldt, vårdutvecklingsledare/diabetessjuksköterska, LUC-D, CeFAM/Jakobsbergs vårdcentral, Marina Stenbäck, vårdutvecklingsledare/diabetessjuksköterska, LUC-D, CeFAM/Tveta Hälsocentral, Malin Printzell, dietist, LUC-D, CeFAM, Monica Edholm, dietist, Medicinmottagningen: Diabetes, Södersjukhuset
Granskat av:
Jonas Tovi, distriktsläkare, Carema Capio vårdcentral Farsta, Ingela Bredenberg, diabetessjuksköterska, Endokrinmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Annika Staaf, diabetessjuksköterska, Salems vårdcentral, Ingela Åkesson Jakobsson, diabetessjuksköterska, Medicinmottagningen: Diabetes, Södersjukhuset Avsnitt om kost: Monica Pehrson, dietist, LUC-D, CeFAM
Referenser/litteratur:
Agard, C-D, Berne, C, Östman, J: "Diabetes" (2010), Liber Förlag, Falköping (fjärde upplagan). Alvarsson, M, Brismar, K, Viklund, G, Örtqvist, E, Östensson, C-G: "Diabetes"(2011), Karolinska Institutet. Klang Söderqvist, B: "Patientundervisning" (2013), Studentlitteratur, Lund. Polonsky, W: "Diabetes hela livet" (2002), sakgranskning och bearbetning: Karin Wikblad. Wiklund, K (red): "Omvårdnad vid diabetes" (2013), Studentlitteratur, Lund. Socialstyrelsen, ”Nationella Riktlinjer för diabetesvården” (2015). Svensk sjuksköterskeförening (Idwall, E red.) ”Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad” (2009), Gothia förlag, Stockholm. "Kost vid diabetes - en vägledning för hälso- och sjukvården", Socialstyrelsen (2011), ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder", Socialstyrelsen (2011). "Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor - stöd för styrning och ledning”.
Publicerat:
November 2001
Uppdaterat:
April 2015