Hudsjukdomar omvårdnad

Eksem

Upp
Inflammation i epidermis och dermis av olika svårighetsgrad. Försämras ofta av torrt klimat/miljö, kyla, infektioner, stress och av för mycket duschning/bad.

Akut: ofta erytem, papler, vesikler, klåda, ödem och vätskning.
Kroniskt: ofta torrt och fjällande med fissurer.

Eksem försämras av rivning.
Typer av eksem 
Utbredning 
 Vem drabbas/ kommentarer
Behandling
 
Symtom
Atopiskt eksem

Startar ofta på kinderna, så småningom eksem i arm- och knäveck.

Rodnad, torr hud och klåda, ibland vätskande.
- Debut vid några månaders ålder. Ofta eksem, astma, allergisk rinit i släkten.
- Eksem hos små barn/yngre barn kan försämras av födoämnen. Finns utlösande / försämrande faktor som kan påverkas?
- Förbättras ofta med åren. Hudtorrhet kan finnas kvar i vuxen ålder, risk för icke-allergiskt kontakteksem, särskilt handeksem.
- Mjukgörande + glukokortikoider dämpar inflammation/klåda.
- Vätskande/ sekundärinfekterat: Kalibad och invärtes antibiotika.
Blöjeksem
 
Hudytor i kontakt med blöjan.
- Spädbarn-småbarn.
- Ofta i samband med diarré
- Ibland i kombination med jästsvamp (Candida).
Blöjeksem som inte svarar på behandling: Remiss till hudläkare. Andra hudsjukdomar kan ligga bakom.
Lufta! Modern högabsorberande blöja. Byt ofta. Restriktivitet med tvål, skölj noga och smörj genast huden.

- Hydrokortisonkräm 2 ggr/dag.
- Om misstänkt Candida albicans: Hydrokortison med antimykotisk tillsats, tex Cortimyk.
- Vätskande/ sekundärinfekterat: Kalibad. Invärtes antibiotikum vid behov.
Rodnade, torra förändringar. Ilsket rött och glansigt, men fritt längst in i hudvecken, samt ofta pustler vid jästsvampangrepp.
Kontakteksem:
Symtom kommer timmar/dagar efter kontakt, delas in i allergiskt respektive icke-allergiskt.
Diagnos bla genom noggrann anamnes (arbete och fritid).
  
- allergiskt

Patienten söker ofta för handeksem, men även underarmar, ansikte eller övriga kroppen kan drabbas.

Ibland inger den kliniska bilden misstanke om kontaktallergi, men många gånger inte. Epicutantest avgörande!
- Remiss till specialist vid långdraget eksem, frekvent sjukskrivning eller misstänkt kontaktallergi. Epikutantest (lapptest).
- Vanliga allergener: Nickel, krom, parfymämnen, gummikemikalier, konserveringsmedel mm i kosmetika/hudvårdsprodukter, nagellack, hår-, textil- och läderfärger. Läkemedel för utvärtes bruk (antibiotika, antiseptika, lokala anestetika och kortison), växter (ex primula).
Undvik allergen och irriterande ämnen och alltför mycket vattenkontakt.

- Glukokortikoider grupp I-III.
- Mjukgörande många ggr/dag.
- icke-allergiskt

Torr och sprucken hud och/eller rodnad och vesikler.
- Vuxna som haft atopiskt eksem som barn
- Vanlig orsak: kontakt med svaga toxiska lösningar, ex disk- och tvättmedel; skadar hudbarriären.
- Kan försämras av stress, infektion och under vintern (kallt/torrt ute, varmt/torrt inne) och för mycket duschning.
 
Handeksem 
  - Vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen: ettårs-prevalens 11%.
- Kan bli kroniska besvär; långa sjukskrivningar, arbetsbyten, ibland förtida pensionering. Finn orsaken och behandla den.
- Yrkesval: helst ”rena och torra arbeten”.
Se vårdprogram Handeksem
Skydda händerna med bomullsvantar vid arbete/efter insmörjning.

Plasthandskar (inte gummihandskar) vid disk och tvätt, också vid hårtvätt - gärna bomullsvantar under så det inte blir för fuktigt.
Handskar utomhus vintertid.
Torrhets-/craquelé-/ asteatotiskt eksem

 
Ofta armar, händer, underben.

Torr hud, klåda.
- Vuxna som haft ett atopiskt eksem som barn.
- Äldre med minskad talgproduktion.
- Ofta besvär vintertid - torrt inomhus och kallt utomhus.
- Förvärras av för mycket dusch/bad.
- Mjukgörande - ofta och mycket.
- Lokal glukokortikoid.
Intertriginöst eksem

Axiller, under bröst och i ljumskar.
- Eksem, ofta i kombination med svamp/bakterier, se Candida.
- Tänk på eventuellt samband med diabetes.
Undvik hud mot hud med hjälp av kompresser. Byt kompresserna när de blir fuktiga. Lufta.

- Kaliumpermanganat.
- Glukokortikoid grupp I-II, eventuellt med antimykotisk tillsats.

Använd kräm - inte salva.
Sekundärinfektion: Peroralt antibiotikum.
Seborroiskt eksem (vuxna)

 
Lokaler med många talgkörtlar - hårbotten, näsvingar, ögonbryn och bröst.

Klåda, rodnad och fjällning.
- Stress kan påverka. Jästsvampen Malassezia spelar roll.
- Recidivrisk.
- Ofta långdraget eller återkommande.
 Se vårdprogram Seborroiskt eksem
- Ansikte/kropp: Glukokortikoid grupp I + antimykotisk tillsats.
- Hårbotten: Ketokonazol schampo alternativt Selendisulfidschampo x 2/v i 2-4 v, eventuellt nedtrappande x 1/v, sen 1 g/varannan v. Låt sitta 5 min innan sköljning.
- Glukokortikoid, kutan lösning, II-III dagligen vid otillräcklig effekt eller starkare klåda i hårbotten - nedtrappande.
- Mycket tjocka fjäll.

Psoriasis

Upp
Flera typer,
bla:
Kommer ofta i skov.
En del patienter har ledengagemang (psoriasisartrit).
- Ofta ärftligt.
- Kan försämras vid stress, infektioner (ex streptokocker).
- Kan också försämras av vissa läkemedel, tex betablockerare, lithium, klorokin, interferon-alfa.
Flera behandlingsalternativ (efter svårighetsgrad, lokalisation, tidsinsats). Fördelar och nackdelar finns med alla:
Kalcipotriol i kombination med glukokortikoid (Daivobet/Dovobet salva, gel).

- Glukokortikoider grupp III kan användas: risk att sjukdomen blossar upp efter avslutad behandling. Eventuellt intermittent behandling enligt schema från dermatolog.
Ljusbehandling: Många förbättras av sol eller av konstgjord UV-strålning ("ljusbehandling").
Systembehandling hos specialist.
- Tjocka fjäll.
- plack
Många papler flyter samman till välavgränsade röda fjällande plack tex på armbågar/knän, ryggslut, hårbotten.
- guttat
Många små rodnande, fjällande papler över bål och extremiteter. Uppblossning av guttat psoriasis - ta svalgodling.
- hårbotten och naglar
  Differentialdiagnos: Seborroiskt eksem respektive nagelsvamp.

Behandlingsprinciper vid eksem

Upp

Se också Läkemedelsboken.

Val av metod och preparatstyrka beror på hudsjukdom, svårighetsgrad (akut/kronisk), lokalisation och patientens ålder, om behandlingen är ”kortvarig eller livslång”.

Utvärtes behandling med lokal glukokortikoid (”kortisonkräm”) och mjukgörande under några veckor, följt av nedtrappning är ofta grunden i behandlingen. Andra behandlingar är exempelvis ljusbehandling, systembehandling med metotrexat, azatioprin och ciklosporin. Lokalt verkande immunmodulerande läkemedel, så kallade kalcineurinhämmare, kan förskrivas av den som är förtrogen med eksembehandling.

Lokalbehandling med glukokortikoider

Lokalbehandling med glukokortikoider minskar bland annat inflammation och klåda.

Glukokortikoider delas in i grupp I-IV beroende på styrka. Glöm % som står på tuben, det är substansen och inte procenttalet som är det intressanta.

Finns i olika beredningsformer: Salva - används till mycket torrt eksem, ska inte användas vid vätskande eksem eftersom salva inte låter vätska passera. Fet kräm och kräm - kan användas på både torrt och vätskande eksem, kosmetiskt tilltalande att använda. Kutan emulsion ("lotion") – används till stora ytor. Kutan lösning - används till hårbevuxna områden (sprittillsatsen svider om huden är trasig).

Val av preparat

Grupp I
- Barn < 2 år
- Alla oavsett ålder vid lindrigt eksem och som underhållsbehandling
- Vid eksem i ansiktet
- Intertriginöst - i ljumskar/axiller
- Hydrokortisonkräm,
tex kräm: Hydrokortison CCS (20/50/100 g)
- Mildison Lipid 100 g
1-2 ggr/dag till spädbarn och till alla oavsett ålder vid lindrigt eksem och som underhållsbehandling.
Grupp II Akuta exacerbationer hos barn i 2-6-årsåldern eller äldre
Tex kräm:
- Locoid 100 g
1-2 ggr/dag i 1-3 veckor vid akuta exacerbationer.
Grupp III - Akuta exacerbationer hos 7-åringar och äldre(ibland även yngre)
- Vuxna
Tex kräm:
- Betnovat 100 g
- Elocon 100 g
1 g/dag i 1-2 veckor vid akuta exacerbationer barn 7-år.
1 g/dag i 2-3 veckor till förbättring hos vuxna.

Komplement

Använd alltid mjukgörande som komplement, då dessa minskar risken för återfall/uppblossningar.

Antimykotisk tillsats
Vid intertriginöst eksem eller svampinfektion med eksemkomponent, kan glukokortikoid med antimykotisk tillsats användas. tex Cortimyk (grupp I), Pevisone (grupp II).

Råd till patienten

  • Ska endast användas på hudförändringar - inte på frisk hud, med tanke på atrofirisk. Använd gärna plasthandskar vid insmörjning.
  • Insmörjning av huden ska ske noggrant. Ta tillräckligt mycket och smörj in medlet ordentligt i huden.
  • Lagom mängd (lite drygt) om det är händerna som ska smörjas in, får man om man lägger en sträng kräm på yttersta leden (falangen) av ett finger. Motsvarar ungefär 0,5 g.

Nedtrappning/underhållsbehandling

När eksemet blivit bättre sker nedtrappning. Nedtrappning/underhållsbehandling kan ske på två sätt:

  1. fortsätt med samma glukokortikoid grupp II-III men använd den mer sällan, tex 2-3 ggr/vecka. Övriga dagar enbart mjukgörande

    eller

  2. trappa ner från grupp III, eventuellt via grupp II, till grupp I

Barn med svårare eksem, tex de med lichenifierade eksem, kan kräva intermittent underhållsbehandling med grupp III/II-steroid 2 ggr/vecka under flera veckor.

Biverkningar

  • Atrofi av huden - speciellt om starka glukokortikoider används under lång tid. Med tanke på atrofirisken ska lokala glukokortikoider endast användas på hudförändringen - inte på frisk hud. Använd gärna plasthandskar vid insmörjning.
  • Ökad penetration - ökad effekt men också ökad risk för biverkningar - vid behandling där hud ligger mot hud, i axiller, ljumskar och under bröst. Välj korttidsbehandling med svag glukokortikoid.
  • Systemeffekter - relativt liten risk, men risken bör beaktas när stora ytor ska behandlas och vid behandling av barn.
  • Allergi finns beskrivet - även allergi mot tillsats och/eller konserveringsmedel.
  • Risk att infektion/försämring döljs vid behandling med glukokortikoider, främst vid odiagnosticerad dermatofytos.

Utebliven förbättring

Om eksemet blir sämre trots behandling – tänk på allergi mot behandlingen eller att patienten inte behandlar sig tillräckligt ofta/tar tillräcklig mängd.


Behandling med mjukgörande

Effekt
Använd alltid mjukgörande som basbehandling. Förbättrar hudbarriären genom att hålla huden mjuk. Studier visar att regelbunden behandling med mjukgörande minskar risken för återfall och uppblossningar av eksem.

Mycket torr hud behöver ofta behandlas flera gånger/dag, speciellt vintertid och alltid omedelbart efter dusch/bad.

Val av preparat
Finns i olika beredningsformer: Salva, fet kräm, kräm, kutan emulsion. En kräm/kutan emulsion kan användas under dagen och en fetare kräm eller salva till kvällen/natten. När stora ytor ska behandlas, kan en kutan emulsion vara lättare att använda. Försök att hitta en produkt som patienten trivs med. Det är en fördel om mottagningen har en ”salv- och krämbar”, där patienten kan få prova ut en produkt som upplevs som behaglig.

Undvik parfymerade produkter.

Biverkningar
Den vattenbindande tillsatsen karbamid (tex i Canoderm) kan svida, speciellt hos barn och personer med atopiskt eksem. Välj då mjukgörande utan/med låg koncentration av detta ämne (inte över 2% karbamid) eller välj Miniderm (glycerol).

Barn Uppmjukande kräm T.ex. Karbamid 2% i Locobase kräm APL respektive Essex kräm APL (bör förskrivas, dyrt utan recept). Viktig underhållsbehandling, som minskar risken för återfall och uppblossningar av eksem.

Behandling av vätskande/infekterat eksem

Använd inte salvor vid vätskande eksem, utan krämer som tillåter vätska att passera.

Kaliumpermanganat
Vid akut eksem, eksem som vätskar eller är sekundärinfekterat, kan man använda utspädd Kaliumpermanganat-badtillsats några dagar i form av bad/omslag, till dess att eksemet torkat upp. (Förpackningsstorlek 50 och 500 ml.)

Effekt
Uttorkande och med viss antimikrobiell effekt.

Badtillsats: Blanda 1-(2) ml Kaliumpermanganat badtillsats 3% per liter ljummet badvatten.

Vuxen: Bad 15-20 minuter per dag tills eksemet torkar upp.

Barn: Bad 10-15 minuter.

Kompresser: Samma koncentration, 1 ml 3%-ig badtillsats per liter vatten kan användas till kompresser.

Kaliumpermanganat ska inte användas i ansiktet. Vätskande/sekundärinfekterat eksem i ansiktet behandlas i stället några gånger med kompresser dränkta i ljummet NaCl/vatten.

Biverkningar
Om behandlingen används för ofta kan huden bli alltför torr, vilket kan leda till klåda. Kaliumpermanganat missfärgar huden tillfälligt. Även risk att badkar och kakel missfärgas, så tvätta bort genast eller använd plastskydd i karet eller plastbaljan.

Peroralt antibiotikum

Vid misstänkt bakteriell sekundärinfektion ges antibiotikum med effekt mot streptokocker och stafylokocker. Det går bra att behandla eksemet med lokala glukokortikoider trots att det är infekterat – ge peroralt antibiotikum parallellt.


Behandling mot klåda

Flera sjukdomar kan ge klåda, tex diabetes, njursjukdomar, skabb, läkemedel.

Råd till patienten

  • Klåda beror ofta på att huden är uttorkad. Duscha/bada inte för mycket eftersom detta kan öka klådan
  • Barn: Se till att naglarna är kortklippta
  • Småbarn: Gör en tröja av tubgas med ärmar/ben för att skydda mot rivning

Glukokortikoider
Lokala glukokortikoider är bästa klådlindraren vid eksem.

Mjukgörande
Eftersom klåda ofta förvärras av torr hud, lindrar ofta mjukgörande.

Antihistaminer
Antihistaminer (H1-receptorantagonister) har ingen plats i basbehandlingen av eksem. Randomiserade studier visar att den klådlindrande effekten inte är bättre än placebo.


Behandling av krustor/fjäll

Vatten
Försök i första hand får bort krustor genom att tvätta med tvål och ljummet kranvatten. Blöta kompresser med ljummet NaCl/vatten som får ligga 15-30 minuter kan underlätta, gäller tex impetigo. Bastubad fungerar ofta bra som avfjällande behandling vid tex psoriasis.

Salicylsyremedel
För att få bort tjocka fjäll eller krustor vid psoriasis, eller seborroiskt eksem i tex hårbotten, kan salicylhaltiga produkter användas, tex Salicylsyra 2-5% i Decubal kräm, alternativt vitt vaselin.

Speciellt vid behandling av hårbotten
Bena upp håret och massera in krämen/salvan i hårbotten. Låt sitta ett par timmar eller över natten.

För att bli av med salicylsyremedlet ur håret ska schampot masseras in i torrt hår först. Tvätta sedan som vanligt.

Biverkningar
Använd inte salicylhaltiga medel på för stora ytor hos barn på grund av risk för förgiftning (salicylism). Se ovan.

För barn, liksom för behandling av ansiktet hos vuxna, använd kompresser med ljummet NaCl/vatten.

Svampinfektioner, ytliga

Upp
Diagnostik:
Ta alltid prov för mykologisk diagnostik (mikroskopering, odling, PCR) före behandling, undantag är fotsvamp mellan tår. Provet skickas till ett mikrobiologiskt lab. Bekräftar diagnosen vid dermatofyt- eller jästsvampsinfektioner.
   Utbredning/symtom Vem drabbas/
kommentarer

Behandling
Dermatofyter:
Smittar människa till människa, eller husdjur till människa, så kallad ringorm. Differentialdiagnoser: eksem och psoriasis.  
Fotsvamp
(Tinea pedis)

Akut form: Börjar ofta mellan tå nr 4 och 5 med eventuell spridning till övriga tår och fotrygg.
Kronisk form: Finmjölig fjällning på fotsula.
- Ovanligt att barn får fotsvamp.
- Kontrollera andra ställen, finns förändringar i tex ljumskar, händer, naglar .
Se Behandlingsprinciper.
Lufta fötterna, undvik täta skor.
God hygien. Torka torrt mellan tårna efter bad/dusch.
Nagelsvamp
(Tinea unguium)

Ofta tjocka, gulaktiga naglar.
Onycholys = nageln lossnar distalt.
Alla naglar behöver inte vara engagerade.
- Ofta i kombination med ”kronisk” fotsvamp.
Behandling är inte alltid nödvändigt. Amorolfin nagellack eller T Terbinafin.
Alla blir inte bra trots peroral behandling.
Ljumsksvamp
(Tinea cruris)

Välavgränsad rodnad och fjällning.
- Vanligen hos män.
- Fotsvamp kan finns samtidigt.
 Se Behandlingsprinciper.
Förlängd behandlingstid kan krävas.
Luftning, ej för täta kläder .
Ringorm
(Tinea corporis)

Ofta ilsken kantzon.
 
Smitta från djur ger oftast ilsknare bild än smitta från människa.
Se Behandlingsprinciper.
Differentialdiagnos: se Eksem - Pityriasis rosea och psoriasis.
Jästsvampar: Opportunister, ingår i normalfloran.  
Candida

Under bröst, i ljumskar, i munvinklar och mellan fingrar, speciellt finger 3 och 4 där hud ligger mot hud.
- Kan ses hos patienter med nedsatt AT, feber
- Hos reumatiker. Se Eksem, Intertriginöst.
- Om återkommande problem: tänk på diabetes mellitus.
Se Behandlingsprinciper.
Malassezia
(Pityriasis versicolor)


Hypo/hyperpigmentering på bål/rygg (ses på vintern som mörka partier mot ljus hud - tvärtom på sommaren).
Malassezia finns normalt på huden.
- Varm och fuktig miljö predisponerande.
Se Behandlingsprinciper.

Se vårdprogram Pityriasis versicolor

Behandling med antimykotiska preparat

Upp

Se också Läkemedelsboken.

Antimykotiska preparat finns i flera beredningsformer. Ska smörjas även några cm utanför förändringarna. Det är viktigt att inte sluta för tidigt - risk för recidiv.

Terbinafin används vid dermatofytinfektioner 1 ggr/dag i 1-2 veckor eller enligt FASS beroende på läkemedelsform och var svampinfektionen sitter.

Ljumsksvamp kan behöva längre tids behandling - behandla till symtomfrihet och ytterligare 1 vecka.

Komplicerad infektion i tex hårbotten eller kropp behandlas med peroralt medel, alltid efter odling! Specialistfall.

Imidazol-triazolderivat – imidazolpreparaten kan användas vid jästsvampsinfektion (tex candida). Rekommenderas inte i Kloka Listan.

Klåda/inflammation
Vid klåda och/eller inflammation kan man använda lokal glukokortikoid grupp I-II, i kombination med antimykotisk tillsats - tex Cortimyk, Pevisone, grupp II.

Andra hudsjukdomar

Upp
Se också Läkemedelsboken
Utbredning/symtom
Vem drabbas/ kommentarer
Behandling
Virusinfektioner:
Vårtor Handvårtor kan vara lite mer ”utstående”, fotvårtorna plattare på grund av tryck.
Orsakas av virus.
Flertalet vårtor läker spontant.
Se vårdprogram Vårtor
Patientinformation - egenvård
Pityriasis rosea
"Primärmedaljong" på kroppen - rodnad fläck med inåtvänd fjällkrage.
Efter några dagar/veckor spridda makulae (fläckar) - utbredning ungefär som en gammaldags baddräkt.
Troligen virusinfektion, men smittar inte.
- Drabbar ofta yngre vuxna höst och vår.
Spontanläker efter 6-8 v.
Ingen behandling om inga besvär.
- Mjukgörande kan användas. Mycket duschande kan öka klådan.
- Glukokortikoider grupp I-II  vid besvär/klåda.
Bakterieinfektioner:   
Impetigo
 Honungsgula krustor på rodnad hud, speciellt i ansiktet och runt munnen.
Stafylokocker och/eller streptokocker.
- Drabbar i regel barn.
- Smittar tills krustorna lossnat .
- Rengör med tvål och vatten och avlägsna försiktigt krustorna. Komplettera ev. med klorhexidinlösning, men inte nära örat. Använd plasthandskar vid behandling.
- Smörj med retapamulin (Altargo 1% salva) 2 ggr/dag i fem dagar om ovanstående inte är/förmodas vara tillräckligt.
OBS! Lokalbehandling med fusidinsyra bör undvikas på grund av rådande resistensläge.
Utbredda symtom, bullös impetigo, feber: peroral antibiotikabehandling (Flukloxacillin).
Noggrann handhygien, engångshanddukar. Tvätta örngott, kläder, leksaker dagligen.
Övriga skyddsåtgärder, se Läkemedelsverket.
Erysepilas/Rosfeber
Akut påkommen feber med frossa, hudrodnad.
Eventuell allmänpåverkan.
Streptokockinfektion.
Se vårdprogram Erysipelas/Rosfeber
Övrigt:
Acne
 Fet hy, komedoner, papler och pustler. Ibland noduli, cystor, ärrbildning och inflammation.  Se vårdprogram Akne
Urtikaria
Klåda och rodnade upphöjda urtikor över huden. Kommer och går, försvinner från en plats inom 24 timmar. Kan pågå under några veckor med fritt intervall på några dagar.
- Utlösande faktorer kan vara föda, läkemedel, infektioner. Ofta är orsaken okänd.
Se vårdprogram Urtikaria

Vokabulär

Upp

Hudsjukdomar beskrivs ofta med hjälp av ord som papulopustulös akne, vesikulöst handeksem osv.

Erytem = rodnad

Papel = knottra 0,5 cm

Pustel = varfylld blåsa

Vesikel = vätskefylld blåsa ≤0,5 cm

Bulla = vätskefylld blåsa >0,5 cm

Fissur/ragad = spricka

Excoriation = rivmärke

Lichenifiering = förgrovning och förtjockning av huden efter långvarig klåda och rivning

Om dokumentet: Hudsjukdomar omvårdnad

Författare:
Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska, MG Konsult Sår & Hud
Granskat av:
Carl-Fredrik Wahlgren, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Publicerat:
September 2007
Uppdaterat:
Juli 2016