Hypertoni omvårdnad

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

Öka patientens kunskap om hypertoni och om sambandet mellan levnadsvanor och hypertoni samt att medverka i såväl icke-farmakologisk som farmakologisk behandling. Genom att motivera, stödja och undervisa patienten medverka till att göra patienten medveten om sitt beteende och till att ta eget ansvar avseende levnadsvaneförändringar och läkemedelsbehandling.

Vårdteam

För bättre helhetssyn och kvalitet i hypertonibehandlingen bör alla patienter ha tillgång till vårdteam. Personalkontinuitet bör eftersträvas. Teamarbete mellan läkare, distriktssköterska, sjuksköterska, undersköterska och patient skapar bättre förutsättningar för följsamhet i behandling.

Utökat vårdteam

Resurser såsom psykolog, sjukgymnast, kurator, rökavvänjningsstöd, dietist, friskvårdkonsulent kan öka patientens välbefinnande och eventuellt förbättra behandlingsresultat.

Flödesschema vid nyupptäckt respektive känd hypertoni

Flödesschema nyupptäckt hypertoni

Flödesschema känd hypertoni

Ref. Flödesscheman skapade av arbetsgruppen för värdeprocess hjärta-kärl, SLSO

Fakta

Upp

Generellt stiger blodtrycket med åldern. Ökningen gäller främst det systoliska blodtrycket. Den diastoliska blodtrycksnivån planar av efter cirka 50-60 års ålder. Faktorer som påverkar ökningen är, förutom den initiala blodtrycksnivå, kön och etnisk tillhörighet. 

Kön: Blodtrycksnivån stiger lite snabbare hos kvinnor men i 60-årsåldern ligger män och kvinnor på samma nivå. I åldrar däröver har kvinnor något högre blodtryck. 

Primär hypertoni

Hos 95% av patienterna kan man inte påvisa någon känd specifik orsak till hypertonin. Åtskilliga faktorer har direkt påverkan på blodtrycket, såsom stress, psykosociala faktorer, salt och fettrik kost, låg fysisk aktivitet, övervikt, hög alkoholkonsumtion, stigande ålder, rökning, genetisk bakgrund. Inga av dessa faktorer kan dock direkt utpekas som avgörande för uppkomst av hypertoni (utom eventuellt hos enstaka individer).

Sekundär hypertoni

Hos resterande 5% av patienterna kan man finna en sjukdom eller rubbning som förklarar blodtrycksstegringen och som ofta går att åtgärda. Det kan till exempel vara:

  • Njursjukdom, t.ex. förträngning i njurartären
  • Hormonrubbning
  • Kärlsjukdomar, t.ex. "åderförkalkning"
  • Läkemedel, t.ex. p-piller, östrogenersättning, inflammationsdämpande (NSAID)

Prevalens

I Sverige uppskattas 27% av den vuxna befolkningen (20 år och äldre) ha förhöjt blodtryck, vilket motsvarar cirka 1,8 miljoner persoer. Av dessa 1,8 miljoner vuxna med hypertoni har:

  • 60% mild blodtrycksförhöjning (140-159/90-99 mmgHg)
  • 30% måttlig blodtycksförhöjning (160-179/100-109 mmHg)
  • 10% kraftig blodtrycksförhöjning (≥180/≥110 mmHg)

I primärvården i Region Stockholms uppnår 48% av de patienter med diagnostiserad hypertoni målblodtrycket <140/90 mmHg, enligt data från PrimärvårdsKvalitet i augusti 2019. 62% uppnår blodtryck ≤140/90 mmHg.

Bedömning

Upp

Anamnes

Inventera patientens livssituation i samband med blodtryckskontrollen. Utförlig anamnes ger viktig upplysning som stöd för fortsatt behandling och kunskap om patientens egenvårdskapacitet.

Hälsohistoria/vårderfarenhet/sökord VIPS

  • Kontaktorsak/etiologi: Hur/när upptäcktes det förhöjda blodtrycket?
  • Social bakgrund: Frågor om boende, civilstånd, barn, yrke, utbildning, nätverk. Har patienten insatser från kommun eller dylikt?
  • Läkemedel: Vilka läkemedel tar patienten? Jämför med aktuell läkemedelslista. Fråga om eventuella biverkningar och om eventuella tidigare hypertoniläkemedel.

Riskfaktorprofil
Ju fler riskfaktorer en person har, desto större är risken för sjukdomsutveckling. Socialstyrelsen anger i de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder (2014) att en person med ohälsosamma levnadsvanor och högt blodtryck är en högriskpatient. Fråga patienten om:

  • Hereditet: Vilka i släkten som har/har haft sjukdomstillstånd som berör hjärt/kärlsjukdom
  • Andra sjukdomar/vårderfarenhet: Exempelvis diabetes, njursjukdom, höga blodfetter, högt blodtryck under graviditet, vid mönstring, tidigare hjärtinfarkt eller stroke
  • Andning/cirkulation: Yrsel, andfåddhet, bensvullnad, bröstsmärtor
  • Sömn: Sömnvanor/-ovanor/-rubbningar, snarkningar/sömnapné, hjälpmedel
  • Smärta: T.ex. huvudvärk, muskelspänning
  • Stress: Inventera beteenden - stressfaktorer, livsinställning och nätverk. Patientens upplevelse av sin psykosociala situation privat och på arbetet
  • Fysisk aktivitet: Motionsvanor, regelbundenhet, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
  • Alkoholvanor: Se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
  • Tobaksvanor: Se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
  • Matvanor: Se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
  • Psykosocialt: Nätverk, livsstil
  • Välbefinnande: Hur upplever patienten sitt liv och sig själv? Vad beskriver hen som välbefinnande/icke välbefinnande

SCORE-diagram Sverige (låg risk)

En systolisk blodtrycksökning med 20 mmHg eller en diastolisk på 10 mmHg över nivån 115/75 mmHg fördubblar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom.

Kvinnor har en lägre absolut risk för hjärt-kärlsjukdom än män.

Vitrockshypertoni

Innebär att blodtrycket är förhöjt i närvaro av en läkare eller sjuksköterska. Detta kan utgöra upp till 20% av värdet hos en patient med mild hypertoni.

Åtgärd

  • 24-timmars blodtrycksmätning
  • Hemblodtrycksmätning
  • Stresshantering

Hemblodtrycksmätning

Det är viktigt att hemblodtrycksmätning sker på ett kontrollerat sätt. Man rekommenderar överarmsmanschett, handledsmanschett ger inte tillförlitliga värden och rekommenderas därför inte. Patienten ska informeras om vikten av att vila cirka 5 minuter före mätningen och att armen ska vara i hjärthöjd, dvs. vid sittandes i en stol ska armen vila på armstödet eller om patienten ligger ned ska armen vila på en kudde. Mätningarna ska ske systematiskt, t.ex. morgon och kväll varje dag i en vecka. Vid varje tillfälle ska det göras minst två mätningar. Det är viktigt att patienten inte bara gör mätningar vid symtom. Exkludera första dygnet och räkna sedan ut medelvärdet för mätningarna.

Referensvärde vid hemblodtryck är <135/85 mmHg.

Mätning av hemblodtryck - blankett för utskrift att ge till patienten

Behandling

Upp

Behandlingsmål

Samtliga riktlinjer, som har likartade rekommendationer för behandling av kvinnor och män, betonar vikten av att uppnå målet för behandlingen: i regel ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. För patienter med diabetes och/eller njursjukdom är målet 140/85 mmHg eller lägre. Riktlinjerna betonar också vikten av att inte bara behandla blodtrycket utan beakta patientens sammanlagda risk för hjärt-kärlsjukdom.

Omvårdnaden handlar i stor utsträckning om patientutbildning, där patienten ska ges möjlighet att förstå hur hen själv kan påverka behandlingsresultat och förebygga komplikationer/risker ett högt blodtryck kan medföra. Eftersträva ett patientcentrerat förhållningssätt genom en god dialog. Öka patientens motivation och ge stöd till beslut om förändring och egenvård. Gör en preliminär behandlingsplan tillsammans med patienten. Föreslå åtgärdsprogram och uppföljning. Använd med fördel motiverande samtal, MI, som metod.

Stöd goda levnadsvanor

Socialstyrelsen skriver att det är angeläget att hälso- och sjukvården stödjer vuxna med särskild risk som har ohälsosamma levnadsvanor, vilket bland annat omfattar personer med hypertoni. Dessa patienter löper en större risk att drabbas av ytterligare ohälsa och hälso- och sjukvården bör prioritera samtal om levnadsvanor.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen)

Regionalt vårdprogram Hälsofrämjande levnadsvanor (Vårdgivarguiden)

Vikt
Viktminskning kan leda till blodtrycksreduktion och patienten ska erbjudas råd om bra mat och stöd till fysisk aktivitet. Ge stöd till de levnadsvaneförändringar som patienten är beredd och motiverad att göra.

  • Rekommendera konditionsträning. Genom konditionsträning på måttlig till hög intensitetsnivå kan blodtrycket sänkas med 12/4,7 mmHg (FYSS 2017)
  • Undvik ordet "diet". Prata istället om bra matvanor
  • Stöd en regelbunden måltidsordning
  • Introducera tallriksmodellen (Livsmedelsverket)
  • Informera om att minska intaget av fett, framförallt mättat fett, och öka intaget av frukt, grönsaker, fisk samt öka fiberintaget
  • Informera om att minska intaget av salt. Uttalad saltrestriktion sänker blodtryck på vissa individer och kan förstärka läkemedelseffekter
  • Motivera patienten till kostsamtal hos sjuksköterska eller dietist och att själv söka information om bra mat, t.ex. på 1177 Vårdguiden
  • Informera om hjälp till viktminskning av stödgrupp, t.ex. Viktväktarna
  • Uppmuntra till fysisk aktivitet., se FaR-ordination

Följ upp resultaten.

Blodfetter
En reduktion av det totala kaloriintaget och minskning av animaliskt fett i kosten minskar risken för koronar sjukdom. Vid behov skriv remiss till dietist.

Informera vid behov patienten om att:

Midjemått

Män > 94 cm ökad risk
> 102 cm kraftigt ökad risk
Kvinnor > 80 cm ökad risk
> 88 cm kraftigt ökad risk

BMI
Eftersträva BMI <25 för kvinnor och <27 för män.

Tobak
Inventera tobaksvanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare.

Underlätta rökstopp i syfte att reducera risk för kardiovaskulär komplikation.

Alkoholvanor
Inventera alkoholvanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare.

Socialstyrelsen anger att vuxna med särskild risk t.ex. vid högt blodtryck bör erbjudas rådgivande samtal med prioritet 3.

Stress
Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom och högt blodtryck. Kronisk eller akut stress påverkar stresshormoner i kroppen och leder till förhöjt blodtryck. Typ A-beteende(högvarvat, otåligt och prestationsinriktat beteende) och Typ D-beteende (depressivt, passivt beteende) ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Informera om olika sätt till avslappning för att reducera blodtrycket, t.ex. yoga, mindfulness, meditation samt fysisk aktivitet på recept. Erbjud stöd och hjälp till andra stödkontakter, såsom till exempel psykologkontakt vid behov.

Patientinformation om stress (1177 Vårdguiden)

FaR vid Hypertoni

Indikation

Vid lätt till måttligt förhöjt blodtrck (grad 1-2) kan livsstilsförändringar, inklusive ökad fysisk aktivitet, prövas innan farmakologisk behandling adderas.

Kontraindikation

Blodtryck >200/115 mmHg.

Ordination

Konditionsträning av måttlig intensitet, exempelvis promenader, simning och cykling i 30 minuter alt styrketräning med många repetitioner samt lågt motstånd. Det går bra att dela upp träningen i mindre pass om 3 x 10 minuter.

Patienten bör undvika tunga styrkeövningar.

För att uppnå optimal effekt på blodtrycket bör träningen utföras 5 ggr/vecka under 4-6 månader.

FYSS rekommendation: Hypertoni

FaR-metoden: Samlad information om FaR på Vårdgivarguiden med bland annat stöd till förskrivare


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, november 2013. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS. Uppdaterat: April 2015

Patientutbildning

Upp

Med god kunskap om högt blodtryck och effekterna av behandlingen kan patienten bli mer motiverad att delta i beslut, förändra levnadsvanor, utföra egenvård och lättare anpassa sig till att leva med sin hypertoni.

Det är viktigt att undervisningen utgår från patientens eget perspektiv. Informationen ska vara meningsfull och kunskaperna ska kunna användas i patientens aktuella livssituation. Lyssna och låt patienten berätta om sina tankar kring sjukdomen och sin situation. Sätt upp individuella mål tillsammans med patienten. Använd gärna motiverande samtal som samtalsmetod.

Ge muntlig och skriftlig information om vad högt blodtryck är och vad det kan leda till. Ge kunskap om mediciners verkan och effekt på blodtrycket.

Patientinformation om högt blodtryck (1177 Vårdguiden)

Beställ patientinformation på Janusinfo

Patientmedverkan/Compliance

Det är viktigt att som vårdpersonal inse att det är patientens val att behandla sig eller inte. Läkaren/sjuksköterskan är en konsult. Patienten tar sin medicin, följer råd och kommer på kontroller under förutsättning att ekonomisk förlust, biverkningar och påverkan på livskvalitet står i rimlig proportion till den förväntade nyttan av behandlingen.

Bedömning

Uppmärksamma att:

  • Patienten kan ha svårt att se omedelbara vinster med behandlingen eftersom en mild hypertoni sällan ger uppenbara symtom
  • Biverkningar inte är ovanliga, framförallt tidigt under behandlingen
  • Kostnader för mediciner i en livslång behandling kan spela roll för patienten
  • Eventuell negativ massmediarapportering om läkemedelsbehandling vid hypertoni kan skapa misstro hos patienten
  • Behovet av förändrade levnadsvanor kan upplevas som försämrad livskvalitet och ett intrång i det sociala livet. Människor som känner sig friska för övrigt kanske inte vill bli påminda om att de har högt blodtryck som de behöver ta läkemedel för varje dag.

Åtgärd

  • Skapa en god kommunikation med patienten. Ha ett empatiskt förhållningssätt, motivera, ställ öppna frågor, utbilda och informera
  • Följ upp kontinuerligt

Problem

Upp

Utebliven effekt av behandlingen

Det kan finnas många orsaker till att behandlingen inte har effekt.

Bedömning

  • Bristande kommunikation mellan vårdpersonal och patient
  • Bristande compliance till terapi eller råd
  • Patienten är stressad/spänd vid blodtryckskontroll

Åtgärd

  • Information och diskussion med patienten om hypertoni och värdet av målblodtryck
  • Samtal om hypertoniläkemedel: effekt och användning
  • Följ upp eventuella biverkningar
  • Information och diskussion om icke farmakologiska metoder så som levnadsvanor, viktnedgång, avslappning etc.
  • Kompletterande blodtrycksmätning, såsom 24-timmars blodtrycksmätning eller hemblodtrycksmätning

Biverkningar från läkemedel

Biverkningar av hypertoniläkemedel är inte ovanliga, framförallt tidigt i behandlingen, men de klingar ofta av efter några veckor. Om biverkningarna kvarstår rådgör med behandlande läkare.

Sexualitet

Ta upp till diskussion - fungerar det normalt eller har det inträtt en försämring?

Bedömning

Biverkningar av läkemedel?

Svängande blodtrycksvärden

Se över hur blodtrycket tas.

Bedömning

  • Felaktig mätmetod
  • Felkällor till mätsituationen
  • "Vitrocks-fenomen"

Åtgärd

  • Standardiserad blodtryckstagning
  • Kalibrera utrustningen minst en gång per år
  • 24-timmars blodtrycksmätning

Kvalitetsindikatorer

Upp

Om dokumentet: Hypertoni omvårdnad

Författare:
Lis Kohlström-Englund, sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Södersjukhuset, Ewa Hägglund, sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Görel Rasjö Wrååk, sjuksköterska, Akademiskt primärvårdscentrum
Granskat av:
Elisabeth Bos Sparén, högskolelektor, Med. Dr, vårdsakkunnig i allmänmedicin. Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Erika Hörnfeldt, specialist i allmänmedicin, Stureby vårdcentral
Litteratur:
Hypertonihandboken, B Dahlöf, femte upplagan, Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB, 2000 Det stressade hjärtat, A Perski, Fälth & Hässler, Ljungberg sätteri, 1999 Evidensbaserad Omvårdnad, behandling av patienter med måttligt förhöjt blodtryck SBU-rapport nr 2, 1998, Västra Aros Tryckeri, Västerås Finns på nätet som pdf, se Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU). Måttligt förhöjt blodtryck. Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke, 2004 med uppdatering 2007 Klang Söderkvist B (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund, 2001. Qvarnström M, Wettermark B et al. Antihypertensive treatment and control in a large primary care population of 21167 patientes. Journal of Human Hypertension. 210 aug 19 Kjellgren K, Ahlner J et al. Perceived symptoms amongst hypertensive patients in routineclinical practice – a population-based study. Journal of Internal Medicine 1998; 244:325-332 FYSS (2008). Statens folkhälsoinstitut. Elanders:Stockholm. Kostråd. Hämtad 151022 från Livsmedlesverket, www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/hogt-blodtryck Stockholms Läns Landsting (2010). Handlingsprogram övervikt och fetma 2010-2013. Alloffset: Stockholm Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 2011 med uppdatering 2014. Stockholm 2010 Miller W, Rollnik S. Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur och kultur. Drevenhorn, E., Bengtson, A. & Kjellgren, K. (2009) Evaluation of consultation, training in hypertension care. European Journal of Cardiovascula, Nursing, 8, 349–354. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, Handbok för vårdgivare, chefer och personal, Socialstyrelsen 2015. Wolff, M., Sundquist, K., Larsson Lönn, S., & Midlöv, P. (2013). Impact of yoga on blood pressure and quality of life in patients with hypertension – a controlled trial in primary care, matched for systolic blood pressure. BMC Cardiovascular Disorders. (1471-2261), 13 (1), s. 111.
Publicerat:
Augusti 2003
Uppdaterat:
Augusti 2019