KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom omvårdnad

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • Uppmärksamma patienter med symtom/anamnes som tyder på KOL och agerar i syfte att utreda och ge adekvat omvårdnad och behandling
  • Utföra spirometri i diagnostiska och uppföljande syfte
  • Stödja patienten till egenvård och delaktighet genom personcentrerad patientutbildning och kontinuerliga uppföljningar
  • Delaktiggöra och inkludera anhöriga i vården genom att tex erbjuda information och utbildning
  • Stödja patienten i att uppleva trygghet och sjukdomsbemästring genom att förebygga försämringar och uppnå symtomkontroll
  • Vid behov stötta patienten i ändring av levnadsvanor som kan förbättra sjukdomskontrollen och livskvalitet tex genom att sluta röka och komma igång med fysisk aktivitet
  • Organisera och initiera interprofessionell samverkan med t.ex. läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator/psykolog

Astma/KOL-mottagning

Ett rekommenderat sätt att kvalitetssäkra och strukturera omhändertagandet av patienter med KOL är genom att etablera en astma/KOL-mottagning på vårdcentralen. En astma/KOL-mottagning i primärvården bör ledas av en distriktssköterska/sjuksköterska med minst 15 hp inom ämnesområdet allergi, astma och KOL och med regelbunden fortbildning inom området. Specialist i allmänmedicin ska ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma/KOL-mottagningen. Den medicinskt ansvariga läkaren ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL men varje allmänläkare är ansvarig för sina egna patienter med astma och KOL. Alla läkare på mottagningen ska goda kunskaper i spirometritolkning och minst en läkare och en sjuksköterska ska ha gått utbildningen spirometrikörkort eller motsvarande högskoleutbildning.

Interprofessionell samverkan

För att säkra en god vård för patienterna är det avgörande att olika professioner samverkar. Detta kan ske med ett interprofessionellt team som kan samordnas av astma/KOL-sjuksköterskan.

Teamets olika kompetenser och professioner är fundamentet för att erbjuda patienter med KOL får ett effektiv omhändertagande. Ett nära samarbete mellan astma/KOL-sjuksköterskan och övriga i teamet (läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator/psykolog) gynnar patienten. Teamet kan t.ex. erbjuda multidisciplinär KOL-rehabilitering för patienter med KOL och deras anhöriga, där både utbildning och träning kan ingå.

Tid bör vara avsatt för verksamheten i relation till antal listade patienter på vårdcentralen. Optimalt 4 timmar/vecka och 1000 listade patienter men för godkänd mottagning minst 2 timmar/vecka och 1000 listade patienter.

Fakta

Upp

Idag beräknas cirka 4-7% av befolkningen i Sverige ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Cirka 2.700 personer dör i sjukdomen varje år. Det är en inflammatorisk luftrörs-/lungsjukdom som oftast beror på långvarig tobaksrökning. KOL karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion som yttrar sig i en sänkt FEV1/VC-kvot vid spirometri. Lungfunktionsnedsättningen kan vara reversibel men lungfunktionen normaliseras aldrig. KOL beskrivs som en systemsjukdom med stor samsjuklighet bland annat i hjärt-kärlsjukdomar, depression och ångest. Tidiga stadier av KOL kan sakna symtom. Symtomutvecklingen sker mycket långsamt. Långvarig eller upprepade episoder med hosta, med eller utan upphostningar, är vanliga symtom i ett tidigt skede. Andra symtom kan vara ”pip” i bröstet och andnöd vid ansträngning. Tidig upptäckt och att sluta röka är viktig för prognosen. Behandling (medicinsk såväl som icke-medicinsk) kan ge god effekt på symtom.

Bedömning

Upp

Anamnes

På den enskilda vårdcentral får man komma överens om vem i teamet som ansvarar för att inhämta de olika uppgifterna i patientens anamnes. Viktiga områden är:

  • Kartläggning av symtom från luftvägarna (vilka, när och hur ofta, svårighetsgrad)
  • Antal akuta försämringar sista året (exacerbationer)
  • Rökvanor, beräkning av paketår (antal rökta cigaretter/dag delas med 20 och multipliceras sedan med antal år patienten har rökt)
  • Nutritionsbedömning
  • Bedömning av andfåddhet och aktivitetsförmåga (behandlingsöversikt), Läkartidningen, nr 3 2007. Kan utföras av arbetsterapeut
  • Inkontinensbedömning
  • Hur tar patienten sina KOL-mediciner?
  • Fysisk aktivitet: Beskriv motions- och aktivitetsmönster, eventuellt remiss till sjukgymnast (Soacialstyrelsens riktlinjer)
  • Bedömning av fysisk aktivitet med 6 minuters gångtest görs av sjukgymnast
  • Bedömning av egenvårdskapacitet (behov av hjälp i vardagen), eventuellt remiss till arbetsterapeut

Omvårdnadsstatus

  • Andning: Spirometri, se Lungfunktionsundersökningar. Saturationsmätning med pulsoxymeter. Använd frågeformuläret CAT för symtommonitorering och bedömning av hälsostatus. Bedömning av motivation för rökstopp
  • Sömn: Störd nattsömn på grund av hosta, slem, andningssvårigheter
  • Kunskap/utveckling: Hur upplever patienten sin KOL-sjukdom och situation? Finns behov för information/utbildning?
  • Nutrition: Längd, vikt, BMI, screening för malnutrition (Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation)
  • Psykosocialt: Hur fungerar det dagliga livet med KOL? Stöd och förståelse i omgivningarna
  • Välbefinnande: Samlad bild baserad på patientens upplevelse och sjuksköterskans bedömning av balansen mellan egenvårdsförmåga och funktion samt krav i dagligt liv
  • Aktivitet: viktigt med bedömning av aktivitetsnivå
  • Sammansatt status: Samlad bild av patientens totala situation som mynnar ut i en vårdplan


Omvårdnadsmål

Att patienten

  • upplever stöd och trygghet i att leva med och hantera de symtom som KOL-sjukdomen förorsakar
  • innehar kunskap om och förmåga att förebygga försämringar och uppnå symtomkontroll
  • slutar röka och därigenom bevarar så bra lungfunktion som möjligt
  • lever ett så normalt liv som möjligt med så hög livskvalitet som möjligt
  • stöds till största möjliga egenvård och hälsa

Behandling

Upp
  • Inhalation av läkemedel i akutskedenebulisator/andningsbehållare (spacer)
  • Kontroll, träning och undervisning i inhalationsteknik
  • Kostråd utifrån patientens behov. Vid malnutrition enligt screening för malnutrition. Vid BMI lägre än 22 ska remiss till dietist skrivas. Se Läkemedelverkets behandlingsrekommendation
  • Genomgång av skriftlig individuell behandlingsplan – där instruktion finns om patientens dagliga medicinska behandling samt vilka åtgärder patienten ska ta vid försämring
  • Samtal om följsamhet till medicinering (tex genom att använda Motiverande samtal)
  • Rökslutarstöd: Personer med KOL har ofta försökt sluta många gånger och kan behöva extra mycket stöd, se Tobaksberoende
  • Psykosocialt bemötande av patientens eventuella tankar och oro i relation till diagnos och behandling
  • Vaccination mot influensa och pneumokocker
  • Kontinuerliga uppföljande kontakter och kontroller anpassat efter patientens behov, grad av KOL och fortsatta rökning
  • Erbjuda och möjliggöra deltagande i rehabiliteringsprogram för patienter med KOL

Uppföljning

Regelbunden uppföljning och monitorering av symtom med frågeformuläret CAT är en viktig del av behandlingen och leder till färre försämringsperioder och minskad sjukfrånvaro/inläggelser. Minimum bör vara ett uppföljningsbesök årligen - oftare vid svårare sjukdom och när patienten fortsättar röka. Spirometri behöver inte alltid ingå vid kontroll av stabil, rökfri patient. Möjlighet bör ges för patienten att diskutera sin sjukdom, behandling och livskvalitet. Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2015.

Dokumentation

Dokumentation bör ske i strukturerad journalmall. I journalsystemet TakeCare finns sökord för dokumentation av KOL-vården som kan användas, mallen ”Besök-Andningsvägar” finns på många vårdcentraler och kan med fördel användas. Den innehåller termer överensstämmande med Luftvägsregistret, vilket underlättar överföring till detta nationella kvalitetsregister.

Luftvägsregistret ger även förslag på sökord och struktur som kan användas i dokumentationen. För godkänd astma/KOL-mottagning krävs att mottagningen registrerar i Luftvägsregistret.

Förskrivning av hjälpmedel

Distriktssköterska/sjuksköterska med specialkunskaper i KOL kan på hjälpmedelskort förskriva hjälpmedel till patienten som tex andningsbehållare och masker enligt SOSFS 2013:6.

FaR vid KOL

Indikation

Fysisk träning minskar dyspnén/andfåddheten. Vardagsaktivitet betonas som särskilt viktig.

Träningen bör inledningsvis ske under kontrollerade former under ledning av sjukgymnast.

Kontraindikation

Saturation under 88-90%.

Ordination

Vardagsaktivitet minst 30 minuter per dag 5–7 ggr/v. Konditionsträning måttlig intensitet minst 30 minuter 2-5 ggr/v eller hög intensitet minst 20 minuter 2-3 ggr/v. Lämpliga aktiviteter är cykling, gångträning samt land-/vattengympa.

Komplettera med styrketräning av ben-, höft-, bål- och skuldermuskulatur minst 2 ggr/v.

Läs om KOL i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning

 


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, november 2013. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Patientutbildning

Upp

På en astma/KOL-mottagning är patientutbildning centralt för att patienten ska bli delaktig i sin vård och behandling. I enlighet med personcentrerad vård är målet att stödja och stärka patienten till att ta kontroll över sin sjukdom och hantera det dagliga livet.

  • Utbilda patienten till en samarbetspartner i behandlingen
  • Ge patienten optimala förutsättningar för egenkontroll av sjukdomen
  • Utbildningen ska anpassas till individens olika förutsättningar
  • Individuell skriftlig vård- och behandlingsplan
  • Utbildningen är en process som måste pågå kontinuerligt i den takt patienten kan ta till sig kunskap och anpassas till sjukdomsutvecklingen
  • Patientutbildningen kan innehålla:
    • Anatomi, fysiologi och patofysiologi
    • Symtom på försämring
    • Läkemedlets användning och effekt
    • Inhalationsteknik
    • Andningsteknik och träningsråd
    • Egenvård
    • Levnadsvanor och deras påverka på hälsan
    • Kostråd
    • Stöd till rökstopp
    • Information om patientföreningar

Problem

Upp

Problem: Fortsatt rökning, svårt att sluta.

Omvårdnadsåtgärd: Täta kontroller, kvalificerad rådgivande samtal. Motiverande samtal kan användas som samtalsmetod. Nikotinläkemedel. Remiss till Sluta-röka-linjen.


Problem: Underbehandlat KOL på grund av dålig följsamhet till ordinerad behandling (tex steroidrädsla eller okunskap om hur ordinerat läkemedel ska användas).

Omvårdnadsåtgärd: Utforska patientens kunskap om KOL och behandling. Ge anpassad utbildning/information. Använd spirometri som pedagogisk verktyg. Motiverande samtal kan användas som samtalsmetod.


Problem: Återkommande KOL-exacerbationer (försämringsperioder).

Omvårdnadsåtgärd: Läkartid. Medicingenomgång. Utforska patientens kunskap om KOL och hur läkemedel, vaccination och förbättrade levnadsvanor kan påverka sjukdomen. Ge anpassad utbildning/information. Motiverande samtal kan användas som samtalsmetod vid förändring av levnadsvanor.

Kvalitetsindikatorer

Upp

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL finns indikatorer framtagna för vård vid astma hos vuxna, barn och ungdomar.

Genom att rapportera till Luftvägsregistret - nationellt kvalitetsregister för patienter med astma, allergi och/eller KOL - kan vårdcentralen följa sin kvalitet.

Om dokumentet: KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom omvårdnad

Författare:
Lene Nordstrand, distriktssköterska, vårdutvecklingsledare Astma, KOL, tobak, Akademiskt primärvårdscentrum
Reviderat:
Lotta Engblom Andersson, distriktssköterska, astma/KOL-sjuksköterska, Väsby Läkargrupp HLM, Maria Rosengren, distriktssköterska, Brommaplans vårdcentral, vårdutvecklingsledare , Astma, KOL ,tobak, Akademiskt primärvårdscentrum
Granskat av:
Lena Skytt, sjuksköterska, Skärholmens vårdcentral, Åsa Ahlqvist Knutsson, distriktssköterska, Capio vårdcentral Ringen, Luisa Escuder Miquel, distriktsläkare, vårdutvecklingsledare, Astma, KOL, tobak, Akademiskt primärvårdscentrum, Lena Lundh, distriktssköterska, Akademiskt primärvårdscentrum, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral
Referenser:
Vårdhandboken/Andningsvård: http://www.vardhandboken.se/Texter/Andningsvard/Oversikt/
ASTAs spirometridokument: http://www.swenurse.se/PageFiles/10607/Spirodokument%201110510%20_slutversion.pdf
”Astma/KOL-mottagningar i primärvården ger effektivt omhändertagande”, Läkartidningen nr 42, 2008: http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10491/LKT0842s2937_2940.pdf
”Arbetsbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med inriktning mot astma/KOL”: http://www.swenurse.se/PageFiles/13063/AAK%20Absolut%20sista%20120914.pdf
Medicininstruktioner.se: http://www.medicininstruktioner.se/
Luftvägsregistret: www.luftvagsregistret.se
Sluta-röka-linjen: http://www.slutarokalinjen.org/
http://akademisktprimarvardscentrum.se/media/com_cefam/papers/427-1381479898-VUP%20Tobak%20reviderad%20oktober%202013.pdf
Nationella riktlinjer, Vård vid astma och KOL. 2015. Socialstyrelsen
Vårdgivarguiden, Information om målrelaterad ersättning 2016, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting
Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendationer för KOL
Publicerat:
November 2013
Uppdaterat:
Februari 2017