Lungcancer omvårdnad

  • Handlingsplan
  • Kvalitetsindikatorer
  • FaR

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • Uppmärksamma och lindra symtom i alla stadier av sjukdomen
  • Stötta patienten i livsstilsändringar som kan förbättra symtomkontrollen
  • Vid behov samverka med andra yrkesgrupper som tex läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator/psykolog, hemtjänst
  • Delaktiggöra anhöriga/närstående

Fakta

Upp

Den enskilt största orsaken till lungcancer är rökning. Asbestexponering, luftföroreningar och tidigare lungsjukdom kan öka risken för att drabbas. Hos cirka 70% av alla personer med lungcancer är sjukdomen långt framskriden i stadium III eller IV redan vid diagnos. Stadium III innebär att cancern har spridit sig till näraliggande vävnader, t.ex. till bröstväggen och stadium IV att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen, tex till levern eller skelett. Upptäckt i så sent skede innebär ofta att cancer inte går att bota. Ungefär 75% av personer med lungcancer i stadie IV dör inom ett år.

Tidig upptäckt är mycket viktig för prognosen. Patienterna drabbas ofta av svår smärta, hosta, andnöd och ångest. Symtomen yttrar sig i alla stadier av sjukdomen. Eftersom sjukdomen till stor del drabbar personer som röker eller har lungsjukdom, tex KOL och då redan har problem med hosta är det mycket viktigt att uppmärksamma eventuella förändringar i hostmönstret hos dessa patienter. Det är också viktigt att alla i teamet uppmärksamma eventuellt behov av lungröntgen i tidigt skede.

De fyra hörnstenarna för lungcancervården oavsett stadium är

  • samarbete i ett mångprofessionellt arbetslag
  • kommunikation och relation i syfte att främja personens livskvalitet
  • stöd åt närstående under sjukdomen och efter dödsfallet
  • symtomlindring

Se Nationella riktlinjer för lungcancervård (Socialstyrelsen).

Bedömning

Upp

Det finns i dag ett stort antal validerade instrument för självrapportering av symtom. Symtomskattningen kan utföras av personen själv eller närstående.

Regelbunden symtomskattning är en hjälp för optimal vård och förbättrar symtomlindringen och livskvaliteten hos personer med lungcancer.

Exempel på instrument

Behandling

Upp

Andning/cirkulation: Andnöd kan drabba en patient med misstänkt eller diagnostiserad lungcancer i alla sjukdomsstadier. Detta är många gånger förknippat med stark oro vilket försämrar symtomen.

Andnöd i vila drabbar minst hälften av alla personer med lungcancer, framförallt i livets slutskede och gör ofta att personerna blir rädda för att de ska kvävas. Andnöd har ingen självklar koppling till mängden syre i blodet utan kan upplevas även om det finns tillräckligt med syre. Syrgastillförsel har ingen effekt på andnöd hos personer med en syrgasmättnad på mer än 90%. Att ge opiater via munnen eller som injektion till personer med lungcancer och andnöd i livets slutskede ska prioriteras högt. Inhalation av opiater har ingen effekt på andnöd.

Om pulsoximetri gränsvärde – läkarkontakt och blodgaskontroll. Se Vårdhandboken.

Sömn: Störd nattsömn på grund av hosta, slem andningssvårigheter, nattliga svettningar och oro. Kontakt med sjukgymnast, angående tex avslappning, sovställningar.

Smärta: Lokalisation, intensitet och möjlighet till självhjälp. Kontakt med sjukgymnast angående tex avslappning, sovställningar, massage, TNS. Stödja patienten att hantera smärtan och sin eventuella medicinering i det dagliga livet.

Hosta: Hosta är ett vanligt och ofta svårbehandlat symtom. Kartläggning av hostans karaktär och när den yttrar sig som värst kan ge en vägledning till förslag på åtgärder. Medicin kan behövas för att underlätta. Kontakt med arbetsterapeut angående tex sängläge.

Kunskap/utveckling: Upplever patienten att de har tillräcklig kunskap om sin sjukdom och hur de kan hantera symtom? Det finns alltid en vinst i att sluta röka eftersom patienten då bättre kan tillgodogöra sig behandlingen och vid behov erbjudas syrgas vid eventuell försämring av saturationen. Patienten ska erbjudas rökslutarstöd i form av både samtal och medicinering.

Nutrition: Längd, vikt, BMI. Viktförändring? Viktnedgång? Vanligt med smak och luktförändringar, tex papper eller metallsmak. Snabb kontakt med dietist för kostråd eftersom viktnedgång är en faktor som påverkar sjukdomens förlopp negativt. Se om behov av näringsdryck finns.

Tipsa patienten om generella kostråd vid cancersjukdom (Cancerfonden).

Aktivitet: Fysisk aktivitet är värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet. Inte farligt att röra på sig! Se FaR-ordination nedan.

Välbefinnande: Se till hela patienten och dennes livssituation. Har patienten stöd hemma? Nära vänner? Barn?

Erbjud samtalsstöd vid behov, tex kurator eller psykolog. Existensiellt stöd utifrån trosuppfattning, präst, imam tex. Kartläggning av patientens familjesituation. Finns minderåriga barn ska det anges i journalen och stöd ska erbjudas, se Cancerfondens webbplats.

Omvårdnadsmål

 Att patienten

  • Upplever sig ha kontroll över sina symtom
  • Upplever gott stöd av sjukvården och vet vart de ska vända sig
  • Slutar röka
  • Upplever stöd till sina närstående
  • Stöds i att leva det liv patienten vill leva

FaR vid Cancer (generellt)

Indikation

Fysisk aktivitet kan vara värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet samt minska fatigue.

Kontraindikation

  • Undvik kontaktidrotter vid ökad frakturrisk eller ökad blödningsrisk: trombocyter <50 x 109
  • Undvik aktivitet av hög intensitet vid låga blodvärden: hemoglobin nivå <80 g/l
  • Undvik aktivitet med ökad risk för bakterieinfektion i de fall patienten har lågt antal vita blodkroppar: <0,5 x 10(9)/μl

Ordination

Konditionsträning av måttlig till hög intensitet 15–60 minuter dagligen, exempelvis gång, cykling, bassängträning, simning. Vid minskad muskelstyrka rekommenderas även styrketräning.

Styrketräning förvärrar inte lymfödem vid bröstcancer!

Vid uttalad trötthet – planera för dagliga aktiviteter på lätt till måttlig nivå, gärna utomhus, balanserat med vila.

Den fysiska aktiviteten bör individanpassas och diskuteras med behandlingsansvarig läkare, gärna i samarbete med fysioterapeut.

Läs om cancer i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, oktober 2014. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Om dokumentet: Lungcancer omvårdnad

Författare:
Carina Nuse, kontaktsjuksköterska, Lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Lisa Jelf Eneqvist, regional processledare lungcancer, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland
Granskat av:
Astrid Sjöström, distriktsläkare, Capio vårdcentral Ringen, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Olle Nyrén, distriktsläkare, Lisebergs vårdcentral, Åsa Ahlqvist Knutsson, distriktssköterska, Capio vårdcentral Ringen, Ann-Christine Engström, distriktssköterska, Boo vårdcentral, Lene Nordstrand, distriktssköterska, Sluta-röka-linjen, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, Jennie Cardell, distriktsläkare, Boo vårdcentral
Publicerat:
Juni 2014
Uppdaterat:
November 2016