Prediabetes omvårdnad

Ansvarsområde

Upp

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • Upptäcka personer med risk att utveckla prediabetes eller diabetes
  • Ge stöd till livsstilsförändringar genom patientutbildning
  • Fungera som stöd och rådgivare till patienten och närstående
  • Bidra till kontinuitet och uppföljning enligt lokala rutiner

Vårdteam

För att nå helhetssyn och kvalitet i omvårdnad vid prediabetes behöver alla patienter ha tillgång till ett vårdteam som har utbildning inom diabetesområdet. Vårdteamet kan omfatta läkare, sjuksköterska, dietist och kurator/psykolog.

Fakta

Upp

Prevalensen av prediabetes i Sverige beräknas vara cirka 10%.Tillståndet är dubbelt så vanligt hos män än hos kvinnor i åldrarna 35-65 år. Prediabetes är vanligare och uppträder tidigare i livet hos utomeuropeiska invandrare. Hälso- och sjukvården bör arbeta med att förebygga så att prediabetes inte övergår till diabetes. Preventiva program har visat att utveckling till typ 2-diabetes kan fördröjas och möjligen förhindras med livsstilsintervention. Riktad behandling bör fokusera på personer med flera riskfaktorer, såsom tobaksberoende, hypertoni, hyperlipidemi, övervikt, fetma, ökat midjemått och fysisk inaktivitet.

Riskfaktorprofil

Riskfaktorer för att utveckla prediabetes är:

  • Övervikt och fetma, framförallt bukfetma. Observera andra gränsvärden för bukfetma vid ursprung från Asien, Mellanöstern, Afrika (män >90 cm, kvinnor >80 cm)
  • Fysisk inaktivitet
  • Förstagradssläkting med diabetes (förälder, syskon)
  • Tidigare graviditetsdiabetes
  • Andra kliniska tillstånd associerade med insulinresistens, t.ex. polycystiskt ovariesyndrom, gikt, acanthosis nigricans
  • Etnicitet med hög risk (Mellanöstern, Asien, Sydamerika, Afrika)
  • Tobaksbruk
  • Hög alkoholkonsumtion
  • Behandling med kortison, neuroleptika, antidepressiva läkemedel
  • Hög ålder, för behandlingsgränser se vårdprogram Diabetes

Tillstånd

Till dessa kommer tillstånd där man bör utföra en riktad screening

  • Hypertoni (>140/90 mmHg)
  • Lipidrubbning (LDL >2,5 mmol/L)
  • Tidigare eller pågående hjärt-kärlsjukdom
  • Svårläkta fotsår

Gränsvärden

Diagnostiska kriterier för förhöjt fasteglukos (IFG) och nedsatt glukostolerans (IGT).

Fastehyperglykemi (IFG) 6,1-6,9 mmol/L venöst
6,1-6,9 mmol/L kapillärt
Nedsatt glukostolerans (IGT)
Fastande och 2-timmarsvärde vid OGTT (oral glukostoleranstest)
<7,0 och 7,8-11,0 mmol/L venöst
<7,0 och 8,9-12,2 mmol/L kapillärt

Ref. Diabetes, Agardh & Berne, 2012

Bedömning

Upp

Utforska patientens livssituation i samband med första besöket. En social anamnes ger dig viktiga upplysningar som stöd för fortsatt utbildning och kunskap om patientens egenvårdskapacitet.

  • Personens syn på och kunskaper om förstadium till diabetes (prediabetes)
  • Patientens levnadsvanor och behov av livsstilsförändringar när det rör vikt, kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol
  • Förmåga och resurser att utöva egenvård
  • Behov av utbildning
  • Omvårdnadsdiagnos
  • OBS! Ett självskattningsformulär för levnadsvanor kan skickas till patienten inför besök, alternativt skicka länk. Patienten kan också fylla i formuläret på mottagningen före besöket
  • Risktestformulär (block om 50 st risktest) kan beställas kostnads- och fraktfritt från Diabetesförbundet
  • Diabetesrisktest kan också genomföras på 1177 Vårdguiden

Behandling

Upp

Behandlingsmål

Det övergripande målet för screening och behandling av prediabetes är att förhindra eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes samt att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att öka kunskapen hos personer med prediabetes om tillståndet, betydelsen av fysisk aktivitet, bra matvanor och tobaksstopp, kan insjuknandet i diabetes förebyggas.

Uppföljning

Gällande rutiner på enheten: kallelse till läkare eller distriktssköterska 1 gång/år för en årlig uppföljning av livsstilfaktorer: HbA1C, blodsocker, vikt, midjemått, blodtryck och eventuellt blodfetter.

Patientutbildning

Upp

Patientutbildning

Det är personen med prediabetes som själv har huvudansvaret för livsstilsförändringarna - därför är patientutbildningen en viktig del i behandlingen.

Patientutbildning innebär inte bara att förmedla fakta och ge information utan också om att patienten får möjlighet att uttrycka farhågor och rädslor som tillståndet kan medföra.

Patientutbildningens främsta syfte är att ge patienten kunskaper om prediabetes så att han/hon kan känna sig trygg och säker och därmed kunna hantera det i det dagliga livet.

Förhållningssättet i utbildningen har stor betydelse för hur personen kan tillgodogöra sig denna.

Arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt genom att:

  • Lyssna
  • Ställ öppna frågor
  • Låt samtalet utgå ifrån vad patienten tycker är viktigt att ta upp
  • Skapa en dialog
  • Respektera att patienten är expert på sitt liv
  • Sätt upp mål på kort och lång sikt och respektera patientens val av mål
  • Förmedla att lärande och förändring av beteende kräver aktivt deltagande
  • Diskutera individuell målsättning

Individuell utbildning

Alla patienter har rätt till individuell utbildning om sitt tillstånd och att få möjlighet att ta upp frågor och problem som berör livet med prediabetes.

Kulturanpassad patientutbildning

Utbildning till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till kulturella livsmönster. Att ha kunskap om olika kulturers särdrag är av värde för att anpassa vården. Ett bra sätt att skaffa sig kunskap är att ställa frågor om levnadsvanor, mat och fysisk aktivitet och liknande. Språket är en avgörande faktor för att nå patienten. Man bör använda tolk från tolkförmedling och i endast undantagsfall nyttja anhöriga som tolk. Det finns en del diabetesbroschyrer på andra språk. De flesta är utgivna av läkemedelsbolag men det finns även några från Livsmedelsverket. Se Patientinformationsmaterial om typ 2-diabetes.

Grupputbildning

Det finns fördelar med att erbjuda utbildning i grupp till personer med prediabetes. Forskning visar att de är öppna för information/kunskap samt är motiverade till livsstilsförändring. Grupputbildning är ett arbetssätt som leder till att patienter delar erfarenheter och lär av varandra och är ett komplement till den individuella utbildningen. Detta gäller även personer med annan kulturell bakgrund och annat språk än svenska.

Starta grupputbildning

  • Deltagarnas behov/problem/mål ska vara utgångspunkt
  • Aktivt deltagande genom diskussioner med patienterna
  • Varvad studieteknik som utgår ifrån frågor, gruppdiskussioner och hemuppgifter
  • Dokumentera i journal
  • Utvärdera utbildningsinsatser, t.ex. genom VAS- skala
  • Utvärdera och följ vikt, midjemått, blodtryck

Utbildningsmaterial

LUC-D har gjort ett utbildningsmaterial som kan laddas ner kostnadsfritt för dig som ska starta grupputbildning för personer med diabetes. Materialet kan också användas vid utbildning av personer med prediabetes och det består av en handledarmanual och ett 60-tal OH-bilder att visa för gruppen.

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns ett kostnadsfritt gruppundervisningsmaterial att ladda ner. Materialet innehåller handledarmanual, faktaguide för patienten och "mina sidor" för patienten.

Förslag på diskussionspunkter under samtalet - stöd till livsstilsförändring

  • Ge fakta om insulinresistens och innebörden av blodsockerförhöjning. Diskutera det som kan påverka tillståndet, vad avsaknad av symtom betyder, riskfaktorer. Fokusera på den livsstilsförändring patienten själv önskar ta itu med. Låt patienten styra samtalet så långt det är möjligt
  • Fysisk aktivitet: Ge fakta om betydelsen av måttlig fysisk aktivitet cirka 30-60 minuter varje dag, t.ex. att promenera snabbt, cykla, simma eller jogga

    Se också Fysisk aktivitet på recept (FaR) och Rådgivande metoder 
  • Mat vid prediabetes
    Länka till patientbroschyr Kostråd (pdf)

    Se också Hälsosamma matvanor för friska och normalviktiga personer och vårdprogram Övervikt och fetma

    För att öka patientens motivation till livsstilsförändring kan egna blodsockertester vara till nytta. Patienten kan då få låna en blodsockermätare för att kartlägga sitt blodsocker och/eller prova hur olika matval och fysisk aktivitet påverkar blodsockret
  • Midjemått: Minskat midjemått minskar insulinresistensen
  • Vikt: Viktminskning på 5-10% minskar risken för att drabbas av diabetes och kardiovaskulär sjukdom
  • Blodtryck: Kostrådgivning och stöd till fysisk aktivitet för att främja viktminskning kan leda till blodtrycksreduktion. Hos personer med essentiell mild till måttlig hypertoni sänker motionsträning av uthållighetstyp blodtrycket cirka 5-7 mmHg
  • Alkohol: Riskbruk för kvinnor är konsumtion av mer än 9 standardglas/vecka eller intensiv konsumtion eller berusningsdrickande, dvs 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle. Riskbruk för män är konsumtion av mer än 14 standardglas/vecka eller intensiv konsumtion eller berusningsdrickande, dvs 5 standardglas eller mer vid samma tillfälle.

    Se också vårdprogram Riskbruk av alkohol
  • Tobak/rökning, snus: Informera patienten om Sluta-röka-linjen, kostnadsfri rådgivning på patienttelefon: 020-84 00 00

    Se också Tobaksberoende
  • Sömn: Utforska sömnvanor/-ovanor/-rubbningar, snarkningar/sömnapné, hjälpmedel. Det finns ett starkt samband mellan övervikt och sömnproblem/sömnapné.

    Se också vårdprogram Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS)
  • Stress: Utforska stressfaktorer, livsinställning och nätverk. Patientens upplevelse av sin psykosociala situation, privat och på arbetet. Informera om olika sätt till avslappning. Använd VAS-skala för gradering av stressnivå.
  • Information och diskussion om målvärden av vikt och midjemått. Diskutera individuell målsättning vad gäller riskfaktorer, se rådgivande metoder under Hälsofrämjande arbete.
  • Omvårdnadsplan upprättas gemensamt med patienten. Uppföljning utifrån behov av stöd.

För att utforska fysisk aktivitet, matvanor, alkoholvanor, rökning/snusning, se Självskattningsformulär för levnadsvanor.

Se också Rådgivande metoder.

Mat vid prediabetes

Kostråd via distriktssköterska eller dietist.

I den senaste rapporten från SBU (2010) framgår att det finns olika kost som har gynnsamma effekter vid diabetes, som traditionell diabeteskost, låg GI-kost, medelhavskost och måttlig lågkolhydratskost. Dock saknas studier av tillräckligt god kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna av extrem lågkolhydratkost med högt fettintag hos personer med diabetes.

Det finns ett vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes.

  • Fett innehåller dubbelt så mycket energi (kalorier) som protein och kolhydrater per viktenhet, varför en kost med mycket fett måste bli liten till volymen
  • Överskott av kolhydrater och protein förbränns bättre än fett
  • Protein ger bäst mättnadskänsla per energienhet
  • Tänk på att för de äldsta patienterna med diabetes är risken med undervikt större än risken med övervikt och att kostråden behöver anpassas efter detta

Förslag till diskussionspunkter under matsamtal

  • Regelbundna matvanor och måltidsordning
  • Energiintag i förhållande till energibehov och vikt, portionsstorlek
  • Kolhydratportioner och fördelning av kolhydrater över dagen
  • Tallriksmodellen
  • Fettmängd och bra fettkvalitet: olja, flytande margarin, lättmargarin, nyckelhålsmärkta mejeriprodukter och fisk
  • Drycker, alkohol
  • Fullkornsprodukter
  • Grönsaker, rotfrukter, baljväxter (bra fiberkällor)
  • Frukt
  • Socker och sötningsmedel
  • Salt

Kvalitetsindikatorer

Upp
  • Antal patienter med prediabetes registrerade på enheten
  • Uppföljning av omvårdnadsåtgärder som använts kopplade till prediabetesdiagnos
  • Antal patienter där individuella mål satts. Blodtryck, vikt, tobak och fysisk aktivitet
  • Antal patienter som erbjudits gruppbaserad patientutbildning

Om dokumentet: Prediabetes omvårdnad

Författare:
Ingela Bredenberg, diabetessjuksköterska, Endokrinmottagningen, Karolinska Universitetsjukhuset Huddinge, Lena Insulander, diabetessjuksköterska, Svenska Diabetesförbundet, Ingela Jakobsson, diabetessjuksköterska, Medicinmottagningen: Diabetes, Södersjukhuset, Kaija Seijboldt, diabetessjuksköterska, LUCD, Akademiskt Primärvårdscentrum/Jakobsbergs vårdcentral, Marina Stenbäck, diabetessjuksköterska, LUCD, Akademiskt Primärvådscentrum/Tveta Hälsocentral, Annika Staaf, diabetessjuksköterska, Salems vårdcentral
Avsnitt om kost: Monica Perhsson, dietist, LUCD, Akademiskt Primärvårdscentrum
Granskat av:
Eva Toft, docent, Endokrinmottagningen, Ersta Sjukhus, Jonas Tovi, distriktsläkare, Capio vårdcentral Farsta, Marie Silvhagen, diabetessjuksköterska, Hässelby vårdcentral, Yvonne Sallander, diabetessjuksköterska, Capio vårdcentral Farsta
Referenser:
Agard, C-D, Berne, C, Östman, J: "Diabetes" (2010), Liber Förlag, Falköping (fjärde upplagan)
Alvarsson, M, Brismar, K, Viklund, G, Örtqvist, E, Östensson, C-G: "Diabetes"(2011), Karolinska Institutet
Klang Söderqvist, B: "Patientundervisning" (2013), Studentlitteratur, Lund
Wikblad, K. (red): "Omvårdnad vid diabetes" (2013), Studentlitteratur, Lund
Socialstyrelsen (2010), ”Nationella Riktlinjer för diabetesvården”
Socialstyrelsen (2014), ”Diabetesvård. Stöd för styrning och ledning (preliminär version)
Socialstyrelsen (2011), "Kost vid diabetes - en vägledning för hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen (2011), ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder", "Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor - stöd för styrning och ledning”
www.idf.org
http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/15354/LKT1045s2792_2795.pdf
http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8288/LKT0749s3771_3774.pdf
Publicerat:
September 2015