Anafylaxi

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Överkänslighetsreaktion av icke anafylaxityp
  • Akutbehandling: Se Åtgärder vid anafylaxi
  • Vid anafylaxi ska patienten observeras minst 4-12 timmar beroende på svårighetsgrad, vilket i praktiken oftast innebär att patienten ska skickas in till sjukhus. Ta S-tryptas.

Vid tillstånd som inte bedöms som anafylaxi kan patienten behandlas och observeras på vårdcentralen.

Remiss till sjukhusklinik

Vid äkta anafylaxi, för utredning och behandling.

Remissinnehåll

  • Sjukhistoria. Tänk på förekomst av födoämnesallergi eller astma, reaktion efter måltid och vad patienten åt, intag av alkohol eller ASA/NSAID, reaktion efter fysisk ansträngning, stick av geting eller bi
  • Aktuella symtom. Svårighetsgradering, se dokument nedan
  • Eventuella testresultat
  • Aktuella läkemedel. Tänk särskilt på ASA/NSAID, ACE-hämmare, antibiotika, nyinsatt medicin och naturläkemedel
  • Aktuell frågeställning

Återremiss till allmänläkare

Remissinnehåll

  • Uppgifter om testresultat, bedömning och rekommenderad behandling

Spesamgruppen för lung- och allergi

Symtom

Upp

Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan. Enbart urtikaria, angioödem, rinokonjunktivit eller gastrointestinala symtom, är således inte en anafylaxi, om det inte dessutom uppträder en respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.

De vanligaste initiala symtomen är urtikaria, angioödem och klåda. Ofta en metallisk/stickande/pirrande känsla i munnen, svullnad av läppar, munslemhinna, gom och farynx. Klåda och ”myrkrypningar” i handflator/fotsulor/hörselgångar/hårbotten.

Rodnad och värmekänsla i ansiktet och på halsen är andra tidiga anafylaxisymtom.

Därefter tillkommer ofta rikligt flödande snuva och nästäppa samt tecken på svullnad i larynx med heshet och hackande/skällande hosta. Många utvecklar andningssvårigheter. Hos ungefär 1/3 av anafylaxifallen förekommer även gastrointestinala symtom såsom illamående, kräkning, diarré och magkramper som då kan dominera symtombilden. Kardiovaskulära symtom med blodtrycksfall kan följa, men kan i mycket svåra fall även utgöra initiala symtom och kan då försvåra diagnosen. Allmänna symtom som tecken på cerebral påverkan, till exempel rastlöshet, oro, uttalad trötthet, svimnings- och katastrofkänsla, förvirring och medvetslöshet kan ses vid anafylaxi.

Efter en initial reaktion kan svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Den kommer vanligen inom 4-8 timmar men i sällsynta fall ända upp till ett dygn senare.

Epidemiologi

Upp

Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5-50/100 000 personer och år. De vanligaste orsakerna är läkemedel, födoämnen och insektsstick.

Mortaliteten är 1-3 dödsfall/miljon personer och år, dvs cirka 20/år i Sverige.

Riskfaktorer

Upp
  • Vuxna är mer benägna att reagera med svår anafylaxi än barn
  • Anamnes på tidigare anafylaxi
  • Svårare anafylaxi ju kortare tid som gått sedan föregående incident
  • Höga specifika IgE-nivåer mot födoämnen, särskilt mot jordnötter och trädnötter (tex hasselnötter)
  • Underbehandlad astma

Medicinering med betareceptorblockare, ACE-hämmare och ARB kan försämra behandlingseffekten.

Differentialdiagnos

Upp

Urtikaria, angioödem, munbesvär, utan samtidiga allmänna luftvägs- eller hjärtkärlsymtom utgör ingen äkta anafylaxi.

Utredning

Upp

Akut utredning: S-Tryptas bör tas inom 0,5-3 timmar efter den akuta reaktionen för att styrka anafylaxidiagnosen. Speglar mastcellsaktivering.

Utredning i lugnt skede görs av allergolog/allergiintresserad läkare.

Diagnostiken baseras huvudsakligen på anamnes, testning och eventuell provokation.

Behandling

Upp

Uppföljning

Upp

Remiss till allergimottagning bör utfärdas.

Komplikationer

Upp

Efter en initial reaktion kan i upp till 20% av fallen svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Kommer vanligen inom 4-8 timmar. Risken ökar om adrenalin har givits sent i sjukdomsförloppet.

Om dokumentet: Anafylaxi

Författare:
Bo Billing, överläkare, Lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Astrid Sjöström, distriktsläkare, Capio vårdcentral Ringen, Olle Nyrén, distriktsläkare, Lisebergs vårdcentral, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral
Granskat av:
Lars Gottberg, specialistläkare, Aleris Specialistvård Nacka, Allergimottagningen, Södersjukhuset
Publicerat:
April 2012
Uppdaterat:
Juni 2014