Lungcancer

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Utredning enligt standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer

Följande ska föranleda misstanke:

  • Nytillkomna luftvägssymtom (t.ex. hosta eller andnöd) med en varaktighet av 6 veckor hos rökare eller före detta rökare över 40 år
  • Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring
  • Blodig hosta
  • Vid misstanke ska patienten remitteras till bilddiagnostik

Lungcancer kan debutera med ospecifika symtom på cancer, se vårdprogram Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, AOS


Vid misstanke ska följande utföras:

  • Remiss till bilddiagnostik (med fördel DT thorax)

Remissinnehåll bilddiagnostik: lungröntgen eller DT thorax

  • Frågeställning: Välgrundad misstanke lungcancer?
  • Relevant anamnes, inklusive rökanamnes och status
  • För DT även kreatinin samt eventuell metformin-behandling
  • Eventuell tidigare röntgen (var och när?)
  • Direktnummer till bemannad tjänstetelefon till inremitterande/vårdcentralen

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:

  • Fynd vid bilddiagnostik som ger misstanke om lungcancer
  • Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer
  • Upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak vid normal lungröntgen
  • Obstruktion av vena cava superior (nytillkommen svullnad hals eller ansikte)
  • Recurrenspares (vanligen konstaterad av ÖNH-läkare vid utredning av heshet)

Remissinnehåll:

  • Anamnes, ange särskilt vad som ligger till grund för välgrundad misstanke och resultat av tidigare utredningar, aktuella symtom, allmäntillstånd, övriga sjukdomar och behandlingar, rökanamnes, läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia), social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • Tidigare röntgen/DT, uppgift om var och när
  • Information till patienten om varför remissen är skickad
  • Aktuella kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
  • Inremitterande enhets tjänstetelefonnummer

Remissen skickas till

Lungonkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset


Det första steget i utredningen är en expertgranskning där man fattar beslut om fortsatt utredning enligt SVF eller om SVF-misstanken kan avskrivas utan att patienten blir kallad till utredning. Svar ges då av inremitterande efter remissvar.


Inför remiss till utredning, informera patienten om

  • att det första steget i utredningen är en expertgranskning där man fattar beslut om fortsatt utredning
  • att cancermisstanken eventuellt kan avskrivas utan att patienten blir kallad till utredning. Svar ges då av inremitterande efter remissvar
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen. Skriv ut patientinformationen från länken nedan
  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer samt
  • dela ut skriftlig information till patienten, se länk: Patientinformation på svenska och flera andra språk för utskrift

Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.

Till Cancerrådgivningen kan även vårdgivare vända sig med frågor som rör biverkningar från olika typer av cancerbehandlingar samt frågor gällande symtom som skulle kunna vara ett återfall.

Gemensam remissbedömning sker på Lungonkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset. All utredning/behandling sker på Karolinska Huddinge/Solna.


Optimala ledtider i det standardiserade vårdförloppet

Från Till Tid
Remissbeslut vid misstanke
Remissankomst
1 kalenderdag
Remissankomst
Lungröntgen/DT
5 kalenderdagar
Lungröntgen/DT
Svar till remittenten
1 kalenderdag
Svar till remittenten
Beslut om välgrundad misstanke eller inte
3 kalenderdagar
Beslut välgrundad misstanke
 Välgrundad misstanke - remiss mottagen
1 kalenderdag

Källa: Regionalt Cancercentrum

Spesamgruppen för lung- och allergi

Symtom

Upp

Primärtumör: Långdragen hosta. Nytillkommen andnöd. Långdragen pneumoni. Hemoptys. Ibland smärta.

Lymfkörtelmetastaser: Knöl i fossa supraclav eller nertill på halsen, heshet (stämbandspares), svullnad på hals och i ansikte vid vena cava superior-syndrom.

Metastaser: Neurologiska CNS-symtom såsom HV, kramper, förvirring, personlighetsförändring, pareser. Pleuravätska. Skelettsmärta.

Paramaligna symtom: Ofrivillig viktnedgång, nattliga svettningar, hyperkalcemi, hyponatremi, trumpinnefingrar. Neuro-/myopati.

Epidemiologi

Upp

3.600 fall diagnostiseras varje år i Sverige. I Stockholm okring 900. Ungefär lika många kvinnor som män insjuknar i lungcancer årligen. Cirka 85-95% är rökare eller har tidigare rökt. Förekomsten av lungcancer varierar kraftigt inom landet huvudsakligen beroende på rökvanor.

Den totala femårsöverlevnaden vid lungcancer är 16%. Omkring 3.500 personer dör i lungcancer som är den cancerformen som tar flest liv i Sverige.

Lungcancer delas in i två huvudgrupper, icke småcellig respektive småcellig lungcancer. Den icke småcelliga utgör cirka 80%.

Obs! Lungcancer hos icke rökande kvinnor och män har stigit under de senaste åren. Antalet har ökat från 300 till 450 fall per år (2002 -2017). Andelen aldrig-rökande kvinnor som insjuknar i lungcancer har varit konstant kring 15% medan den har ökat bland män från 5% till 9%.

Differentialdiagnos

Upp

Utredning

Upp

Vi frågor, ring Karolinska Universitetssjukhusets konsult för lungcancer, telefon: 08-517 785 58.

Kompletterande utredning utförs via specialistvården.

Behandling

Upp

Rekommendation om behandling bestäms vid multidiciplinär behandlingskonferens och kan bestå av en eller flera av följande: kirurgi, kemoterapi, strålbehandling, immunterapi, tyrosinkinashämmare mm.

Palliativ behandling

  • Morfin vid smärtor, dyspné, hosta
  • Prednisolon vid allmänsymtom, 10-20 mg/dag vid allmänsymtom, t.ex. aptitlöshet och inflammatoriska tillstånd såsom feber
  • NSAID vid tumörfeber (Obs njurfunktion!)
  • Bisfosfonater vid hyperkalciemi och/eller skelettmetastaser

FaR vid Cancer (generellt)

Indikation

Fysisk aktivitet kan vara värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet samt minska fatigue.

Kontraindikation

  • Undvik kontaktidrotter vid ökad frakturrisk eller ökad blödningsrisk: trombocyter <50 x 109
  • Undvik aktivitet av hög intensitet vid låga blodvärden: hemoglobin nivå <80 g/l
  • Undvik aktivitet med ökad risk för bakterieinfektion i de fall patienten har lågt antal vita blodkroppar: <0,5 x 10(9)/μl

Ordination

Konditionsträning av måttlig till hög intensitet 15–60 minuter dagligen, exempelvis gång, cykling, bassängträning, simning. Vid minskad muskelstyrka rekommenderas även styrketräning.

Styrketräning förvärrar inte lymfödem vid bröstcancer!

Vid uttalad trötthet – planera för dagliga aktiviteter på lätt till måttlig nivå, gärna utomhus, balanserat med vila.

Den fysiska aktiviteten bör individanpassas och diskuteras med behandlingsansvarig läkare, gärna i samarbete med fysioterapeut.

FYSS rekommendation: Cancer

FaR-metoden: Samlad information om FaR på Vårdgivarguiden med bland annat stöd till förskrivare


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, oktober 2014. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Uppföljning

Upp

Följs vanligen på specialistklinik.

Komplikationer

Upp
  • Stenos av centrala luftvägar
  • Vena cava superiorsyndrom
  • Stor hemoptys
  • Sekundärinfektion
  • Krampanfall vid CNS-metastasering
  • Patologiska frakturer

Om dokumentet: Lungcancer

Författare:
Karl-Gustav Kölbeck, överläkare, Lung-och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Helena Almer, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral
Reviderat:
Gunnar Wagenius, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, processledare, Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland, Marie Svensson, specialistsjuksköterska i cancervård, processledare, Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland, 2019
Granskat av:
Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen, Jennie Cardell, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral och CaPrim, Akademiskt primärvårdscentrum: Sarah Eklöf, specialist i allmänmedicin, Söderdoktorn, Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin, Gröndals vårdcentral, Eliya Syed, specialist i allmänmedicin, Helsa vårdcentral Sundbyberg
Publicerat:
Januari 1996
Uppdaterat:
Maj 2019