Arbetsrelaterade hudbesvär: Handeksem

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Handläggning av merparten av alla patienter med handeksem, även patienter där exponering för försämrande faktor i arbetet kan identifieras.

Behandling: Lokalbehandling med mjukgörande och grupp III-steroid, se under rubrik Behandling nedan.

Rådgivning: Information till patienten om att minska exponering för försämrande faktorer som vatten, tvål, rengöringsmedel och plast-/gummihandskar.

Remiss till specialistläkare i dermatologi (hudklinik eller hudmottagning inom vårdval)

  • När lokalbehandling inte är tillräcklig för att kontrollera patientens eksem
  • Återkommande sjukskrivningar på grund av handeksem
  • Kroniskt handeksem
  • Vid misstanke om kontaktallergi som har betydelse för handeksemet

Epikutantest på hudklinik/hudmottagning

  • Test med svensk basserie (2 avläsningar)
  • Vid positiv reaktion för kain-mix i basserien testas patienten vidare för de ämnen som ingår i kain-mixen. Detta för att kunna ge adekvata råd om vilka bedövningsmedel som patienten kan använda
  • Test med aluminium vid misstänkt allergi efter vaccination eller hyposensbehandling
  • Test med dentala material - vid slemhinnerelaterade besvär i munnen och misstänkt allergi mot dentala material

Remiss till Hudallergimottagningen, Centrum för arbets- och miljömedicin

Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin, Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm
TakeCare:
Arbets- och miljömedicin

Vid hudsjukdom som misstänks vara orsakad av arbetet (t.ex. irritationseksem eller allergiskt kontakteksem) eller vid försämring på arbetet av sedan tidigare känd hudsjukdom, t.ex. handpsoriasis hos hantverkare, där det samtidigt föreligger behov av:

  • Fördjupad utredning med frågeställning kontaktallergi
  • Sambandsbedömning i arbetsskadeärende eller liknande
  • Handläggning av komplicerande rehabiliteringsfall, t.ex. vid långvariga sjukskrivningar orsakade av hudsjukdom, eller vid bedömning av funktionsgrad och arbetsförmåga
  • Rådgivning riktad till patienter vad gäller yrkeshygieniska frågor och yrkesvalsfrågor
  • Utredning av flera fall på en viss arbetsplats eller yrkesgrupp vid stark misstanke på arbetsmiljörelaterade besvär

Observera:

  • Epikutantest med dentala material - vid slemhinnerelaterade besvär i munnen och misstänkt allergi mot dentala material remitteras patienten i första hand till hudmottagning för bedömning och epikutantestning.
  • Aluminiumallergi - vid kliande noduli efter vaccination eller hypersensibilisering kan man med stor sannolikhet anta att det rör sig om aluminiumallergi och man behöver normalt inte epikutantesta patienten. Om patienten ändå bedöms vara i behov av epikutantest remitteras patienten i första hand till hudmottagning.

Instanser som kan remittera till Hudallergimottagningen, Centrum för arbets- och miljömedicin

  • Läkare
  • Arbetsförmedling
  • Försäkringskassan och andra försäkringsinstanser

Remissinnehåll

  • De aktuella symtomen
  • Typ av arbete
  • Besvärens relation till arbete
  • Sjukskrivning på grund av aktuella besvär
  • Nuvarande sjukdomar och aktuell medicinering

Remissvar från Hudallergimottagningen

Remissinnehåll

  • Diagnos
  • Utredningsresultat
  • Förslag på behandlingsåtgärder
  • Yrkeshygieniska åtgärder på arbetsplatsen
  • Eventuellt rehabiliteringsförslag

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Om patientens arbetsplats är ansluten till en företagshälsovård kan den fungera som en resurs för att identifiera problem i arbetet och hur det kan anpassas.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmågan
I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet? Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Att noga beskriva patientens besvär och aktivitetsbegränsning till diagnos och arbete. Identifiera patienter där arbetslivsinriktad rehabilitering behövs.

Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Eksemsjukdomar

Förkom

Symtom

Upp

Symtombilden kan vara mycket varierande vid arbetsrelaterad hudsjukdom eller befintlig hudsjukdom med arbetsförsämring (t.ex. eksem, psoriasis, akne, rosacea). Den absolut vanligaste hudsjukdomen är handeksem. Många ämnen i arbetslivet kan framkalla såväl akuta toxiska reaktioner i huden med cellskada, som kroniska hudskador.

Akuta hudskador: Rodnad, blåsbildning (bullae) och nekroser.

Kronisk hudskada: Till exempel kroniskt kontakteksem: erythem, fjällning, hyperkeratos, vesikler, fissurbildning med eller utan tecken på sekundär infektion.

Epidemiologi

Upp

Ungefär 75% av arbetsrelaterade hudbesvär/hudsjukdomar är lokaliserade till händerna, vanligtvis som handeksem. Omkring 10% av befolkningen har handeksem.

Irritationseksem är den vanligaste typen av handeksem och orsakas av kontakt med ämnen som tvål, vatten, livsmedel, handskar eller kemikalier. Individer med atopiska eksem har ökad risk att utveckla irritationseksem. Allergiskt kontakteksem orsakas av ett ämne som vid hudkontakt ger en typ 4-allergi. Kontaktallergi mot metaller (nickel, kobolt), hudvårdsprodukter, läkemedel, parfymämnen och konserveringsmedel är vanligt förekommande i befolkningen. Ofta orsakas ett handeksem av en kombination av kontaktallergi, irritation och individens känslighet.

Vissa yrken är speciellt utsatta för arbetsrelaterade kontakteksem, t.ex. frisörer, städare, köks- och restaurangpersonal, vårdpersonal och personer inom tillverkningsindustrin. Irritationseksem hos individer i "våtarbete" kan leda till kroniska besvär, sjukskrivning, arbetsbyte och i vissa fall även till varaktig nedsatt arbetsförmåga. Fler kvinnor än män är sysselsatta i yrken med ökad risk för handeksem och det är vanligare med handeksem hos kvinnor.

Riskfaktorer

Upp

Personer med aktuellt eller tidigare atopiskt eksem har en ökad risk att utveckla ett handeksem.

Arbete där man kommer i kontakt med vatten, rengöringsmedel, reaktiva kemikalier, damm, kyla, kontaktallergen och frekvent handskanvändning innebär också en ökad risk. Att ha en kontaktallergi mot ett ämne som man exponeras för i arbetet eller på fritiden kan försämra eller orsaka ett handeksem.

Utredning

Upp

Primärvård

Anamnes omfattande tidigare och aktuell hudsjukdom, debut av besvär och förlopp, aktuell sjukskrivning och yrkesverksamhet.

Arbets- och miljömedicin

Anamnes som identifiera exponering i arbetet är en viktig del av utredningen. Hudexponering på fritiden är också av betydelse.

Om arbetsexponeringen är komplex med många inblandade ämnen, får patienten träffa en yrkeshygieniker som vid behov initierar ett arbetsplatsbesök tillsammans med läkare.

Vid misstänkt kontaktallergiskt eksem görs epikutantest (lapptest), med svensk basserie, yrkesinriktade testserier och produkter från patientens arbetsplats och hemmiljö.

Patientundersökning, anamnes, testresultat och bedömning av exponering i arbetet (ibland också arbetsplatsbesök och kemiska analyser) ger underlag för sambandsbedömningar mellan hudsjukdom och arbete.

Behandling

Upp

En viktig del av behandling av handeksem är att minska exponering för hudirriterande ämnen och undvika hudkontakt med ämnen som man är kontaktallergisk mot. Fortsatt exponering för sådana ämnen i arbetet eller på fritiden försvårar eller omöjliggör läkning.

För behandling av handeksem behövs nästan alltid en grupp 3-steroid med uttrappning över en längre tid. Man kan behandla handeksem enligt nedan:

  • Grupp 3-steroid en gång dagligen i två-tre veckor, följt av varannan dag under två-tre veckor. Därefter en-två gånger per vecka i en-två månader
  • Smörjning med steroid kompletteras med användning av mjukgörande kräm ett par gånger dagligen
  • Vid akuta, vätskande eksem är det ofta effektivt med "Kalibad", 5 ml Kaliumpermanganatlösning, 3%, späds i tre liter ljummet vatten, 15-20 minuter handbad en gång dagligen under tre dagar
  • Vid sekundärinfekterade eksem kan man behandla med kräm Betnovat med chinoform x 2 första veckan. Vid svårt infekterade eksem som inte förbättras av behandling enligt ovan kan man lägga till ett peroralt antibiotika som är verksamt mot stafylokocker
  • Ljusbehandling bör övervägas om inte behandlingen ovan räcker till (UVB respektive PUVA) eller mjukröntgen (Bucky). Hudspecialist initierar dessa behandlingar
  • Perorala läkemedel som Alitretinoin (Toctino, licenspreparat), Metotrexat, Sandimmun och Azathioprin är verksamma mot handeksem, och hudspecialist ansvarar nästan alltid för behandlingen

Hudallergimottagningen kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Rehabilitering

När patientens eksem orsakas/försämras av arbetet och där skyddsutrustning eller förändrade arbetsrutiner inte kan ta bort den skadliga exponeringen inleds rehabilitering. Likaså i de fall där individer med eksem inte tillåts vara kvar i sitt arbete på grund av smittrisk (t.ex. vid livsmedelshantering och i sjukvård).

Rehabiliteringen syftar till att patienten återfår bästa möjliga hälsa och att patienten får stöd att finna ett arbete med minimal skadlig hudexponering.

Hudallergimottagningens kurator medverkar i alla rehabiliteringsärenden och informerar även om arbetsskadelagstiftningen och sjukförsäkringssystemet.

Uppföljning

Upp

Sker vanligtvis hos inremitterande. Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av företagshälsovården.

Om dokumentet: Arbetsrelaterade hudbesvär: Handeksem

Författare:
Ingegärd Anveden Berglind, överläkare, Miruna Nyrén, överläkare, Anders Boman, hudtoxikolog, Magnus Lindberg, professor, Yrkeshudmottagning vid Samhällsmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Mihaly Matura, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin
Granskat av:
Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för hud- och könssjukdomar:
Lena Hagströmer, ordf, juni 2017
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för hud- och könssjukdomar:
Lena Hagströmer, ordf, juni 2017
Litteratur:
C. Lidén. Arbets- och miljörelaterade hudsjukdomar - särskilt kontakteksem och prevention (kapitel 17). I: C. Edling, G. Nordberg, M. Albin, M. Nordberg (red) "Arbets- och miljömedicin" 3:e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2010. S. Fregert, B. Björkner, M. Bruze, B. Gruvberger, M Isaksson, E. Zimersson: "Yrkes- och miljödermatologi", Studentlitteratur, Lund, 2011 (andra upplagan)
Publicerat:
Juni 2007
Uppdaterat:
Juni 2017