Arbetsrelaterade luftvägsbesvär

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Inledande medicinsk utredning för att utesluta andra orsaker till besvären än arbetsmiljön
  • Fastställande av diagnos - tex astma, bronkiell hyperreaktivitet, rinit eller irritationssymtom från slemhinnor. (Detta vårdprogram innefattar inte diagnostiserad KOL)
  • Ta reda på om företagshälsovård finns som kan kopplas in för miljöutredning eller eventuellt genomföra hela utredningen
  • Behandling, uppföljning och utvärdering av behandling inklusive eventuell sjukskrivning
  • Bedömning av arbetsförmåga och behov av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering i samråd med övriga rehab-aktörer

Remiss till specialistläkare

Vid tveksamhet om diagnos remiss till lung/allergiläkare.

Remiss till Arbets- och miljömedicins mottagning

Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin, Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm
TakeCare:
Arbets- och miljömedicin

  • Vid misstanke om arbetsorsakad sjukdom eller arbetsmiljörelaterade besvär, där problemet inte lätt kan åtgärdas av patienten, arbetsgivaren, allmänläkaren eller företagshälsovården. Telefonkonsultation kan gärna föregå remissen
  • För sambandsbedömning i arbetsskadeärende eller liknande
  • Vid misstanke om anhopning av arbetsmiljöorsakade fall på en viss arbetsplats eller hos en viss yrkesgrupp kan Arbets- och miljömedicin ge råd

Remissinnehåll

  • Diagnos och hur den fastställts
  • Allmän bakgrund: tobak, tidigare sjukdomar, speciellt tidigare atopiska besvär, nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering
  • Finns företagshälsovård? Är den inkopplad? Är patienten sjukskriven?
  • Uppgifter om aktuellt arbete: arbetsuppgifter, namnet på arbetsplatsen, de aktuella besvärens relation till arbetet eller vissa arbetsmoment
  • Frågeställning - kan vara tex utredning av samband mellan besvär och arbetsmiljö. Arbetsskadebedömning. Behövs förändringar i arbetsmiljön?

Remissvar från Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Remissinnehåll

  • Epikris med sammanfattning av utredningen och bedömning av i vilken mån patientens sjukdom/besvär är orsakade eller försämrade av arbetet
  • Rapport från eventuellt arbetsplatsbesök och vilka råd som givits i samband med detta
  • Råd om fortsatt handläggning och information om möjligheten till arbetsskadeanmälan (görs av arbetsgivaren)

Epikrisen kan användas som utlåtande till Försäkringskassan eller annan instans i arbetsskadeärende.

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Koppla in företagshälsovård tidigt om sådan finns.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet? Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange behov av arbetsplatsinriktade åtgärder och kontakt med företagshälsovård.

Förkom

Symtom

Upp

Vid luftrörsbesvär, se Astma.

Det finns en lång rad luftvägsirriterande ämnen som kan orsaka arbetsrelaterade besvär från övre och nedre luftvägarna, även utan att IgE-medierad allergi föreligger. Vid allergi, se Rinokonjunktivit.

Kriterier

I början av sjukdomsförloppet bör det finnas ett tidssamband mellan patientens besvär och vistelse på arbetsplatsen för att väcka misstanke om orsakssamband. 

Epidemiologi

Upp

Symtom av slemhinneirritation är vanliga i befolkningen. Inom flera yrken föreligger en ökad risk för astma och/eller rinit, tex hos bagare, billackerare, frisörer, djurskötare, lantbrukare och slöjdlärare.

Brister i inomhusklimatet i kontorsmiljö kan också ge irritativa symtom från slemhinnor, ibland tillsammans med allmänsymtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Se Inomhusmiljö och hälsa.

Riskfaktorer

Upp

Atopiker har en ökad känslighet för många miljöfaktorer.

Utredning

Upp

Primärvård

Fysikaliskt status inklusive inspektion av näsan för att utesluta polyper eller annan förklaring vid nästäppa. RAST-paneler alternativt pricktest.

Vid astmamisstanke, spirometri inklusive reversibilitetstest, eventuellt lungröntgen, i svårbedömda fall lungkonsult.

Läs vidare

Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Vid behov: Dynamisk spirometri (vitalogram) och blodprov för analys av yrekesspecifika paneler av IgE-antikroppar. En positiv IgE-titer innebär att patienten är sensibiliserad mot respektive agens, men korrelationen till kliniska symtom varierar.

Vid astmamisstanke får patienten göra PEF-registrering 6 ggr/dygn i 16 dagar för kartläggning av variabilitet i luftvägsobstruktivitet och eventuell försämring utlöst av arbetet.

Remiss för utredning med histamin-, mannitol- eller metakolinprovokation om bronkiell hyperreaktivitet behöver objektiviseras. Mätning av exhalerat NO kan göras för att bedöma ev eosinofil inflammation i luftvägarna. Ev remiss för capsaicintest vid negativt test för bronkiell hyperreaktivitet och misstanke om sensorisk hyperreaktivitet.

Arbetsplatsbesök kan göras vid behov av yrkeshygieniker och läkare. Vi inhämtar vid behov uppgifter angående mätningar som gjorts av företagshälsovård eller andra tekniska konsulter.

Behandling

Upp

Se vårdprogram Astma och Läkemedelsverkets rekommendationer angående behandling av astma respektive rinit, vid allergi även Rinokonjunktivit. Farmakologisk behandling, förslag på sanering av hem- och annan fritidsmiljö, samt livsstilsråd sköts via inremitterande.

Allergiker som skall välja yrkesinriktning rekommenderas Arbets- och miljömedicins webbbplats Jobba frisk, för råd om lämpliga yrken. Se även faktabladet Välj rätt yrke - undvik astma och eksem.

Miljöåtgärder
Åtgärder i arbetsmiljön rekommenderas ofta efter miljöutredning, tex rörande produktval, arbetsmetoder, personlig skyddsutrustning, ventilation eller sanering av byggnadsrelaterade problem. Även andra fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön kan behöva beaktas.

Patienter med astma eller vissa andra lungsjukdomar får inte sysselsättas i arbete som medför exponering för isocyanater, se Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, och kan behöva avrådas från vissa andra arbeten.

Uppföljning

Upp

Sker hos inremitterande.

Arbets- och miljömedicin kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av primärvården eller företagshälsovården.

Om dokumentet: Arbetsrelaterade luftvägsbesvär

Författare:
Helena Nordahl, distriktsläkare, Axelsbergs vårdcentral, Per Gustavsson, professor, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Bodil Carlstedt-Duke, företagsläkare, Avonova Järfällahälsan
Uppdaterat 2015: Per Gustavsson, professor, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin och Anders Seldén, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin
Granskat av:
Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin
Litteratur:
Se "Läs vidare" under rubrik "Utredning" ovan.
Publicerat:
Augusti 2005
Uppdaterat:
April 2015