Arbetsrelaterade luftvägssjukdomar

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Inledande medicinsk utredning för att utesluta andra orsaker till besvären än arbetsmiljön
  • Fastställande av diagnos - t.ex. astma, KOL, bronkiell hyperreaktivitet, rinit eller irritationssymtom från slemhinnor, eventuellt efter utredning vid lung/allergimottagning. Fall av misstänkt yrkesbetingad lungsjukdom som asbestos eller silikos ska alltid remitteras för specialistutredning vid Arbets- och miljömedicinsk klinik och behandlas inte vidare i primärvården
  • Ta reda på om företagshälsovård finns som kan kopplas in för miljöutredning eller eventuellt genomföra hela utredningen
  • Behandling, uppföljning och utvärdering av behandling inklusive eventuell sjukskrivning
  • Bedömning av arbetsförmåga och behov av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering i samråd med övriga rehab-aktörer

Remiss till specialistläkare

Vid tveksamhet om diagnos remiss till lung/allergiläkare, se vårdprogram Astma hos vuxna respektive KOL

Remiss till Arbets- och miljömedicins mottagning

Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin, Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm
TakeCare:
Arbets- och miljömedicin

  • Vid misstanke om arbetsorsakad sjukdom eller arbetsrelaterade besvär, där problemet inte kan åtgärdas av allmänläkaren, företagshälsovården eller arbetsgivaren. Telefonkonsultation kan gärna föregå remissen
  • Vid misstanke om asbestos (asbestdammlunga) eller silikos (stendammlunga)
  • För sambandsbedömning i arbetsskadeärenden
  • Vid misstanke om anhopning av arbetsmiljöorsakade fall på en viss arbetsplats eller hos en viss yrkesgrupp kan Arbets- och miljömedicin ge råd

Remissinnehåll

  • Diagnos och hur den fastställts. Uppgift om eventuell utredning hos lungspecialist
  • Allmän bakgrund: tobak, tidigare sjukdomar, speciellt tidigare atopiska besvär, nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering
  • Finns företagshälsovård? Är den inkopplad? Är patienten sjukskriven?
  • Uppgifter om aktuellt arbete: arbetsuppgifter, namnet på arbetsplatsen, de aktuella besvärens relation till arbetet eller vissa arbetsmoment
  • Frågeställning - kan vara tex utredning av samband mellan besvär och arbetsmiljö. Arbetsskadebedömning. Behövs förändringar i arbetsmiljön?

Remissvar från Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Remissinnehåll

  • Sammanfattning av utredningen och bedömning av i vilken mån patientens sjukdom/besvär är orsakade eller försämrade av arbetet
  • Rapport från eventuell exponeringsutredning (som ibland även innefattar arbetsplatsbesök) och vilka råd som givits i samband med denna
  • Råd om fortsatt handläggning och information om möjligheten till arbetsskadeanmälan (som görs av arbetsgivaren)

Epikrisen kan användas som utlåtande till Försäkringskassan eller annan instans i arbetsskadeärende.

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Koppla in företagshälsovård tidigt om sådan finns.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet? Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange behov av arbetsplatsinriktade åtgärder och kontakt med företagshälsovård.

Förkom

Symtom

Upp

Det finns en lång rad luftvägsirriterande ämnen som kan orsaka arbetsrelaterade besvär från övre och/eller nedre luftvägarna, även utan att IgE-medierad allergi föreligger. Se vårdprogram Astma hos vuxna, KOL och Rinokonjunktivit.

Kriterier

I början av sjukdomsförloppet bör det finnas ett tidssamband mellan patientens besvär och vistelse på arbetsplatsen för att väcka misstanke om orsakssamband. 

Epidemiologi

Upp

Astma förekommer hos cirka 10% av den vuxna befolkningen och 15% av alla nydebuterade fall av astma beräknas vara orsakade av faktorer i arbetsmiljön. Befintlig astma kan också försämras genom exponeringar i arbetsmiljön. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos mellan 5 och 10% av den vuxna befolkningen och risken att drabbas av KOL ökar starkt med ökande ålder. Näst efter tobaksrökning är exponeringar i arbetsmiljön den viktigaste orsaken till KOL, och omkring 15% av nya KOL-fall har beräknats vara orsakade av arbetsmiljön.

Riskfaktorer

Upp

Yrkesbetingad allergisk astma förekommer t.ex. hos bagare (mjöldamm), djurskötare (djurallergen), frisörer (persulfater), billackerare (diisocyanater), träarbetare (vissa ädelträslag) och inom livsmedelsindustrin (fisk och skaldjur). Yrkesbetingad icke-allergisk astma kan uppkomma efter exponering för luftvägsirritanter, t.ex. vid RADS (Reactive Airways Dysfunction Syndrome).

En ökad risk att utveckla KOL föreligger i yrken som medför exponering för damm (partiklar, särskilt oorganiska partiklar) och rök. Sådana exponeringar är vanligt inom t.ex. byggnadsindustrin och stenindustrin.      

Utredning

Upp

Primärvård

Fysikaliskt status inklusive inspektion av näsan för att utesluta polyper eller annan förklaring vid nästäppa. RAST-paneler alternativt pricktest.

Vid misstanke om astma eller KOL, spirometri med reversibilitetstest, eventuellt lungröntgen, i svårbedömda fall lungkonsult.

Läs vidare

Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Vid behov: Dynamisk spirometri (vitalogram) och blodprov för analys av yrkesspecifika paneler av IgE-antikroppar. En positiv IgE-titer innebär att patienten är sensibiliserad mot respektive agens, men korrelationen till kliniska symtom varierar.

Vid astmamisstanke får patienten ibland göra PEF-registrering 6 ggr/dygn i 14 dagar för kartläggning av variabilitet i luftvägsobstruktivitet och eventuell försämring utlöst av arbetet.

Remiss för utredning med histamin-, mannitol- eller metakolinprovokation om bronkiell hyperreaktivitet behöver objektiviseras. Mätning av exhalerat NO kan göras för att bedöma ev eosinofil inflammation i luftvägarna.

Arbetsplatsbesök kan göras vid behov av yrkeshygieniker och läkare. Vi inhämtar vid behov uppgifter angående mätningar som gjorts av företagshälsovård eller andra tekniska konsulter.

Behandling

Upp

Se vårdprogram Astmahos vuxna, KOL och Rinokonjunktivit samt Läkemedelsverkets rekommendationer angående behandling av astma, KOL och rinit.  Farmakologisk behandling samt livsstilsråd sköts via inremitterande.

Allergiker som ska välja yrkesinriktning rekommenderas Arbets- och miljömedicins webbbplats Jobba frisk, för råd om lämpliga yrken. Se även faktabladet Välj rätt yrke - undvik astma och eksem.

Miljöåtgärder

Åtgärder i arbetsmiljön rekommenderas ofta efter miljöutredning, tex rörande produktval, arbetsmetoder, personlig skyddsutrustning, ventilation eller sanering av byggnadsrelaterade problem. Även andra fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön kan behöva beaktas.

Patienter med astma eller vissa andra lungsjukdomar får inte sysselsättas i arbete som medför exponering för t.ex. isocyanater, se Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, och kan behöva avrådas från vissa andra arbeten. Patienter med KOL bör avrådas från arbete som medför exponering för oorganiskt damm och rök.

Uppföljning

Upp

Sker hos inremitterande.

Arbets- och miljömedicin kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av primärvården eller företagshälsovården.

Om dokumentet: Arbetsrelaterade luftvägssjukdomar

Författare:
Helena Nordahl, distriktsläkare, Axelsbergs vårdcentral, Per Gustavsson, professor, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Bodil Carlstedt-Duke, företagsläkare, Avonova Järfällahälsan
Uppdaterat 2018: Per Gustavsson, professor, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin
Granskat av:
Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin
Litteratur:
Se "Läs vidare" under rubrik "Utredning" ovan.
Publicerat:
Augusti 2005
Uppdaterat:
Mars 2018