Inomhusmiljö och hälsa

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Primärt omhändertagande och medicinsk utredning.

Remiss till Arbets- och miljömedicins mottagning

Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin, Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm
TakeCare:
Arbets- och miljömedicin

  • Vid besvär i arbetsmiljön om företagshälsovård saknas. Finns företagshälsovård hänvisas patienten till arbetsgivaren för utredning via företagshälsovården. Remissblankett finns här
  • Besvär i bostadsmiljön utreds inte vid Centrum för arbets- och miljömedicin. Patienten hänvisas till fastighetsägaren för teknisk utredning av bostaden. I andra hand kan man vända sig till kommunens miljöförvaltning som har tillsynsansvaret. Utredning av eventuell hälsopåverkan görs vid primärvården, se nedan

Vid kvarstående hudbesvär med tydlig koppling till specifik inomhusmiljö, där hudläkare inte funnit dermatologisk förklaring till besvären (journalkopia av denna bedömning krävs i remissen): Remiss till Hudallergimottagningen, Centrum för arbets- och miljömedicin, för bedömning. TakeCare: Arbets- och miljödermatologi.

I många fall kan en telefonkontakt med läkare vid Arbets- och miljömedicinska mottagningen vara till hjälp, även utan att patienten remitteras.

Remissinnehåll

  • Besvär och besvärsutlösande faktorer/situationer
  • Bakgrund; socialt, tidigare/nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering. Arbetssituation och eventuell sjukskrivning
  • Medicinska utredningar och provresultat
  • Protokoll från eventuell miljöutredning
  • Bekräftelse på att företagshälsovård saknas
  • Planerade utredningar eller interventioner

Remissvar från Arbets- och miljömedicins mottagning

Remissinnehåll

  • Sammanfattning av utredningen och bedömning av samband mellan inomhusmiljöfaktorer och besvären
  • Råd om fortsatt handläggning och interventioner

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Aktivitetsnedsättning avgör behovet av sjukskrivning. Sjukskrivning enbart utifrån symtom skall undvikas.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Baseras på bedömning av patientens aktivitetsförmåga och kraven i arbetet.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange symtomdiagnos eller specifik diagnos på intyget. Beskriv på vilket sätt aktivitetsförmågan är nedsatt. Inkludera information om vad patienten upplever att besvären utlöses eller försämras av. Ange behovet av utredning och behandling.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen. Sök på respektive diagnos.

Förkom

Symtom

Upp

Utmärkande för besvären är att de relateras till en specifik inomhusmiljö och att de minskar i annan miljö. Exempel på symtom som patienten ofta beskriver:

  • Irriterad ögonslemhinna med ögonrodnad, ökat tårflöde, sveda, klåda, skavkänsla
  • Näsbesvär med irritation, nysningar, nästäppa
  • Besvär från svalget med torrhetskänsla och heshet
  • Nedre luftvägssymptom med hosta eller andningsbesvär, astmaexacerbation
  • Återkommande luftvägsinfektioner
  • Hudsymptom som värmekänsla och/eller hudrodnad, torr irriterad hud, klåda, hudutslag. Det är dock ovanligt att inomhusmiljö är enda orsak till hudbesvär (snarare försämringstillstånd tex pga torr luft)
  • Allmänsymtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk

I sällsynta fall förekommer specifika sjukdomar orsakade av kända agens, ex allergisk alveolit, som hos känsliga personer orsakas av relativt höga halter mikroorganismer som kan spridas via ventilationssystem. Ett annat exempel är lunginflammation orsakad av legionellabakterier som kan finnas i luftfuktaranläggningar.

Termen ”Sjuka hus-sjukan” myntades för att beskriva symtomförekomst när inomhusmiljön misstänktes vara orsaken, men det är bättre att använda kända diagnoser och beskrivna fysiologiska reaktioner såsom rhinit, astma eller hyperreaktiva besvär.

Riskfaktorer

Upp

Riskfaktorer hos patienten, som kan förklara symtomen, eller som kan ge extra känslighet för ogynnsam inomhusmiljö:

  • Atopi (allergi, eksem)
  • Astma (allergisk eller icke-allergisk)
  • Sensorisk hyperreaktivitet
  • Psykosociala faktorer (medverkar till hur inomhusmiljön upplevs och tolkas)

Risker i inomhusmiljön:

  • Nybyggd eller nyrenoverad bostad (luktande och irriterande ämnen avges från nya byggnadsmaterial eller inredning)
  • Vissa golvmaterial (luktande och irriterande ämnen avges från felskötta linoleumgolv, heltäckningsmattor, vissa oljebehandlade trägolv)
  • Dubbelklistrade golvbeläggningar (tex PVC på PVC)
  • Otillräcklig städfrekvens eller felaktiga städmetoder (ökar halten av damm som bl a kan innehålla mögelsporer och allergen)
  • Tobaksrök är mycket irriterande och består av både partiklar och gaser
  • Brister i ventilationssystemet med tex för låga luftflöden (”dålig ventilation”) eller felaktiga tryckförhållanden

Fuktskador i byggnader frigör olika nedbrytningsprodukter och utgör grogrund för mögel- eller bakterietillväxt som, i sin tur, avger bl a mykotoxiner, endotoxiner, glukaner och luktande gaser (så kallad MVOC). Alla dessa ämnen kan orsaka luftvägs-/irritativa besvär, även om man idag inte vet den exakta mekanismen och därför inte med mätningar kan påvisa relation till besvären.

Utredning

Upp

Medicinsk utredning i primärvård/företagshälsovård

Observera att det är sedvanlig medicinsk utredning utifrån besvärsbild och kliniska undersökningsfynd som är aktuellt vid inomhusrelaterade besvär. Det finns inte några för denna frågeställning specifika medicinska tester eller undersökningar. Syftet med den medicinska utredningen är att diagnostisera patientens besvär utifrån symtom och kliniska fynd. Kan symtomen helt eller delvis förklaras av ett väl definierat behandlingsbart sjukdomstillstånd (astma, allergi, hudsjukdom)? Viktigt att ha en helhetssyn över patientens livssituation. Har patienten en ökad sårbarhet? Finns vidmakthållande faktorer (oro för sjukdom, sekundära sjukdomsvinster, juridiska processer)?

Anamnes

  • Symtombild
  • Psykosociala faktorer: familjesituation, arbetssituation
  • Förekomst av allergen såsom djurepitel, pollen
  • Tidsmässigt samband mellan vistelse i byggnaden och symtom samt förbättring vid längre tids vistelse i andra miljöer
  • Tidsmässigt samband mellan nytillkommen/förändrad faktor i inomhusmiljön och debut eller försämring av symtom (flytt, renovering, tobaksrök)
  • Verksamheter som bedrivs i lokalerna/bostaden (kemikalier, damm, djur)
  • Andra sjukdomar (särskilt avseende allergi, eksem, lungsjukdom, hudsjukdom) och medicinering
  • Efterforska riskfaktorer hos patienten och/eller i byggnaden (se rubrik ”Riskfaktorer”)
  • Finns företagshälsovård (särskilt om problemen omfattar arbetsmiljön eller i sjukskrivningsärenden)

Status

Sedvanligt status motiverat av besvärsbilden.

I en utredning kan ingå

  • Allergiutredning
    • ImmunoCap Phadiatop, specifika IgE eller pricktest

Allergier kan förklara besvärsbilden då det i inomhusluften kan finnas allergen som pollen, pälsdjursepitel eller kvalster. Kvalster trivs särskilt i fuktig miljö och finns i 10-15% av bostäderna i Stockholm. Sensibilisering mot mögel förekommer, men det är inte säkerställt vilken klinisk relevans detta har. Atopi kan medföra en ökad känslighet också för damm och andra ospecifika irriterande ämnen i inomhusmiljön.

  • Astmautredning, se Astma hos vuxna
    • Spirometri
    • Bronkialprovokation
    • PEF-kurva (4-6 mätningar/dag, med fördel i olika miljöer samt vid besvär) för att konstatera/utesluta ökad variabilitet/obstruktivitet i viss miljö och för att diagnostisera eventuell astma

Det finns relativt stark evidens för att barn som lever i fuktskadade hus har ökad risk att utveckla astma. Eventuellt kan inomhusmiljöfaktorer bidra till insjuknande i astma även hos vuxna. Exponering för tobaksrök i miljön är en riskfaktor för astma hos både barn och vuxna, och ökar också risken för exacerbationer av astma hos barn.

  • Lungröntgen
  • Konsultation av t.ex. ÖNH-, ögon- eller hudkonsult

Råd kring den tekniska utredningen

Syftet med den tekniska utredningen är att kartlägga om det finns några byggnadstekniska brister, såsom fuktskada (se riskfaktorer i byggnaden). Den tekniska utredningen bör utföras av person med bred kompetens inom området. Enbart luftprovtagningar ger sällan svar på vad som är fel. Centrum för artbets- och miljömedicin (CAMM) erbjuder inte råd avseende val av eventuell inomhusmiljöutredare. Information om inomhusmiljöutredare kan t.ex. sökas på internet och en vägledning vid val av firma kan vara att efterfråga om de arbetar enligt SWESIAQ-modellen, se faktablad Hälsobesvär av inomhusmiljön (Centrum för arbets- och miljömedicins webbplats).

Boendemiljö
Ansvaret för den tekniska utredningen ligger hos den som äger bostaden. Hyresgäster vänder sig i första hand till hyresvärden. Om man som hyresgäst behöver hjälp och stöd, tex kring vilka åtgärder som bör vidtas kan man som medlem få stöd av Hyresgästföreningen. I andra hand kan man vända sig till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, som i sin tur kan ställa krav på fastighetsägaren. De kan i regel också ge råd till bostadsrätts- och villaägare (vilka dock själva ansvarar för att en teknisk utredning av bostaden blir utförd).

Arbetsmiljö
Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Denne bör påtala ev problem till fastighetsägaren. Arbetsgivaren kan anlita företagshälsovård vid behov av hjälp med medicinsk och teknisk utredning. En anställd som är missnöjd med arbetsgivarens åtgärder skall i första hand kontakta sitt skyddsombud, eller kontakta Arbetsmiljöverket.

Behandling

Upp

Sedvanlig medicinsk behandling beroende på symtom och diagnos.

Utredning och åtgärder av brister i boende/arbetsmiljön.

Uppföljning

Upp

Sker vanligtvis hos inremitterande läkare.

Vid kvartstående besvär bör patienten erbjudas stöd och fortsatt uppföljning av klinisk bild hos en fast läkarkontakt i primärvården eller annan specialitet. Vid behov kan telefonkontakt tas med Arbets- och miljömedicin för att diskutera nya miljörelaterade frågeställningar.

Vid arbetsrelaterade besvär kan Arbets- och miljömedicin ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Om dokumentet: Inomhusmiljö och hälsa

Författare:
Sofia Åström Paulsson, ST-läkare, Samhällsmedicinska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Anders Lundin, miljöhygieniker vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Reviderat:
Per Gustavsson, Lena Hillert, Carolina Bigert och Maria Lagrelius vid Centrum för arbets- och miljömedicin, 2017
Granskat av:
Jennie Cardell, distriktsläkare, Boo vårdcentral
Litteratur:
Arbets- och miljömedicins faktablad "Hälsobesvär av inomhusmiljön", som kan laddas ner eller beställas via Folkhälsoguidens webbplats. Socialstyrelsens meddelandeblad om "Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader" (2006) och sammanställningen om "Hälsoeffekter av kemiska ämnen i inomhusmiljön" (2006). Information om inomhusmiljö finns på SWESIAQ:s webbplats. SWESIAQ är en oberoende, ideell och tvärvetenskaplig svensk förening, som har som målsättning att öka kunskapen om inomhusmiljö och hälsa genom samarbete mellan forskare och praktiker inom tex medicin, kemi, mikrobiologi och teknik. En expertgrupp inom WHO har granskat den vetenskapliga dokumentationen inom området och sammanställt resultaten i publikationen "WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould" (2009). Vidare finns en broschyr tillgänglig där de huvudsakliga budskapen avseende åtgärder och beslut sammanfattats: "Damp and mould: health risks, prevention and remedial actions" (2009). Båda dokumenten kan köpas från WHO eller laddas ner från WHO:s webbplats.
Publicerat:
Januari 2010
Uppdaterat:
Januari 2017