Födoämnesallergi hos barn och ungdomar

Medicinskt område:
Barn och ungdomars hälsa

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Val av vårdnivå bygger på bedömning av om patientens anamnes inger stark eller svag misstanke om allergi samt om den allergiska reaktionen är mild eller svår.

  • Utredning och behandling av barn med det orala allergisyndromet (OAS).
  • Utredning då anamnes inger svag misstanke om allergi mot:
    • baslivsmedel om barnet är >1 år
    • nötallergi inklusive jordnöt
    • övriga livsmedel
  • Utredning då anamnes inger stark misstanke om födoämnesallergi mot ett övrigt livsmedel.
  • Behandling av födoämnesallergi mot övriga livsmedel vid milda allergiska reaktioner.

Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

  • Utredning och behandling av alla barn <1 år vid misstanke om allergi mot baslivsmedel.
  • Utredning av alla barn där anamnes inger stark misstanke om allergi mot baslivsmedel, nöt eller jordnöt.
  • Behandling av alla barn med allergi mot baslivsmedel, nöt eller jordnöt.
  • Behandling av barn med allergi mot övriga livsmedel vid svår allergiskt reaktion.

Bakgrund

Epidemiologi

Förekomsten av allergiska sjukdomar bland barn har ökat markant i hela den västerländska delen av världen de senaste 30 åren. Barnens Miljöhälsorapport (2005) rapporterar att 8 procent av 8- och 12-åringar uppger att de har en födoämnesöverkänslighet. Studier med födoämnesprovokationer har visat att cirka 3-5 procent av barn under 4 år är allergiska mot mjölk och cirka 2-3 procent mot ägg.

Mjölkallergi växer vanligen bort före 3 års ålder.

Äggallergi växer vanligen bort vid 6-7 års ålder.

Bedömning om barnet växt ur sin allergi bör göras av barnläkare.

Cirka 1 dödsfall på grund av svår allergisk reaktion - anafylaxi - orsakat av födoämnen inträffar årligen men många fler söker akut på grund av anafylaxi.

Riskfaktorer

  • En underbehandlad astma, hos ett barn med födoämnesallergi, är en stark riskfaktor för en svår födoämnesallergisk reaktion
  • Ärftlighet för allergiska sjukdomar, eksem eller att barnet själv har andra allergiska sjukdomar

Utredning

Symtom

De vanligaste symtomen hos barn med födoämnesallergi

  • Urtikaria, eksem
  • Kräkningar, diarré, buksmärta
  • Allergisk rinit
  • Allergisk konjunktivit
  • Astma
  • Anafylaxi

Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.

Mild allergisk reaktion är till exempelklåda i mun och hals, lindrigare svullnad i ögon eller läpp, konjunktivit och rinit.

Svårare allergisk reaktion är till exempelkraftig urtikaria, astma, kräknigar eller diarré.

Korsreaktioner mellan luftburna allergen och livsmedel

Observera att det är mycket individuellt om en individ korsreagerar eller inte.

Skriv tabellbeskrivning här

Björk

Gråbo

Timotej (gräs)

Latex

 Äpple

Selleri

Vete

Banan

Päron

Morot

Andra sädesslag

Papaya

Stenfrukter

Persilja

Tomat

Avokado

Nötter

Koriander

Melon

Stenfrukter

Jordnötter

Anis

Jordnötter


Kiwi

Kummin



Rå potatis

Fänkål



Rå morot

Bockholmsklöver




Mango




Melon




Vitlök




Paprika



Handläggning vid utredning

Det viktigaste vid allergiutredning är anamnes. Det kan vara viktigt att förklara för patient och föräldrar att man kan vara allergisk mot upp till 1.000 ämnen (alla proteiner). Provtagningen måste därför riktas tydligt mot en eller ett par allergen. Att föra dagbok över symtom och eventuella allergen kan vara en hjälp i diagnostik.

För diagnosen IgE-förmedlad födoämnesallergi krävs positivt IgE och symtom av samma födoämne. Förekomst av enbart IgE är inte liktydigt med allergi utan kallas för sensibilisering. Barn/ungdom som har IgE-antikroppar, mätta med blodprov eller hud pricktest, men inte har några symtom mot allergenet ifråga kallas för IgE-sensibiliserad. De som är sensibiliserade och har ätit livsmedlet utan symtom ska fortsätta äta detta. Oklara fall remitteras vidare till BUMM.

Födoämnesallergen som utlöser IgE-förmedlade allergiska reaktioner är alltid ett protein. Födoämnesallergi kan ge upphov till symtom från hela kroppen och uppkommer snabbt efter exponering, från några minuter till ett par timmar.

Hos barn <1 år kan födoämnesallergi ge mer ospecifika symtom.

Terapisvikt vid eksembehandling trots riklig krämanvändning av grupp I-steroid hos barn <1 år talar för en underliggande födoämnesallergi.

Björkpollenallergiska barn och ungdomar kan få klåda och lokal svullnad i mun och svalg då de äter råa frukter, grönsaker, jordnötter och nötter som korsreagerar med björk, det så kallade orala allergisyndromet (OAS). Detta är vanligt. Korsreaktion med björk ger sällan en allvarlig reaktion och är troligen dosberoende, dvs mycket allergen skulle kunna utlösa en svårare reaktion. Observera att barn/ungdomar med björkallergi dessutom kan ha en ”äkta” jordnöts-/nötallergi. Korsreaktioner finns även mellan andra pollen och födoämnen.

Förutom IgE-förmedlad allergi som oftast ger allergiska reaktioner snabbt efter matintag finns andra former av reaktioner på mat. Exempelvis kan barn reagera med mycket kraftiga kräkningar 2-4 timmar efter de ätit livsmedlet de inte tål. Barnen kan bli ordentligt tagna, få diarré och misstolkas som sepsis eller svår gastroenterit på akuten. Dessa barn har sällan IgE mot maten de reagerat på och bör utredas av barnläkare.

Laboratorieprover

IgE-förmedlad allergi diagnostiseras med pricktest eller IgE i serum/plasma (fd RAST, heter nu ImmunoCap). Förekomst av IgE-antikroppar är inte alltid synonymt med allergi. Även motsatt förhållande förekommer, och framförallt hos små barn <6 månader kan IgE-antikroppar saknas trots att barnet har en IgE-förmedlad allergi. Testa endast misstänkta allergen, ingen screening! Vid misstanke om björkrelaterade reaktioner med klåda i munnen, gör pricktest eller analysera IgE för björk i serum/plasma, se tabell nedan.

Numera finns möjlighet att analysera IgE-antikroppar inte bara mot hela allergenet utan även mot enskilda proteiner i exempelvis jordnöt. Detta innebär diagnostiska möjligheter att skilja på ”äkta” jordnötsallergi med risk för allvarlig systemreaktion, och korsreaktion mellan björk-jordnöt med låg risk för allvarlig allergisk reaktion.

Steg 1 vid utredning är att identifiera om det finns IgE mot jordnöt respektive björk. Om svaret visar IgE mot jordnöt och inte björk är sannolikheten stor för jordnötsallergi. Om svaret visar IgE mot både björk och jordnötter kan man inte veta om det är en korsreaktion jordnöt-björk eller en ”äkta jordnötsallergi”. Man kan då analysera IgE mot lagringsproteinet Ara h 2 och det björklika proteinet Ara h 8 i jordnöt.

Vid enbart förekomst av IgE mot Ara h 8 är risken för allvarlig reaktion låg, men om IgE mot Ara h 2 är risken för allvarlig reaktion hög. Denna provtagning kan genomföras av allergikunnig läkare på vårdcentral.


Allergen

 

Anamnesen inger svag eller ingen misstanke om allergi mot ett födoämne

Anamnesen inger stark misstanke om allergi mot ett födoämne

OAS - orala allergisyndromet
(klåda i munnen, korsreaktion vid luftvägsallergi, vanligen björk)

Utreds på VC med IgE-test mot misstänkt ämne (oftast björk).





Utreds på VC med IgE-test mot misstänkt ämne (oftast björk).



Baslivsmedel
(mjölk, ägg, vete)




Barn <1 år remitteras till BUMM eftersom resultatet av IgE-test kan vara svårtolkat. På barn >1 år tas IgE-test. Ett negativt svar bekräftar att allergi inte föreligger. Vid positivt svar skrivs remiss till BUMM.

Remiss skrivs direkt till BUMM för provtagning och behandling.


Nötter 




På VC kontrolleras IgE-test för nöt. Ett negativt svar bekräftar att allergi inte föreligger. Vid positivt svar skrivs remiss till BUMM.

Remiss skrivs direkt till BUMM för provtagning och behandling.

Jordnötter











Se beskrivning av provtagning ovan. På VC kontrolleras IgE-test för jordnöt och björk. Om patienten har antikroppar mot jordnöt men inte björk är sannolikheten stor för ”äkta jordnötsallergi”. Om svaret visar IgE mot både björk och jordnötter kan det vara en korsreaktion jordnöt-björk eller en ”äkta jordnötsallergi”. Man kan då testa för IgE mot lagringsproteinet Ara h 2 och det björklika proteinet Ara h 8.

 

Om patienten har IgE antikroppar mot björk och mot Ara h 8 men inte mot Ara h 2 föreligger en korsreaktion. Någon remiss behöver inte skrivas till BUMM. Patienten kan vanligen äta 5-10 jordnötter/tillfälle.

Patienten testas för IgE björk, jordnöt, Ara h 2 och Ara h 8. Om patienten har IgE mot Ara h 2, eller om provsvaren är svåra att tolka, skrivs remiss till BUMM.

Andra livsmedel
(alla livsmedel som innehåller protein kan ge lgE-medierad allergi)

På VC kontrolleras IgE-test för livsmedlet. Ett negativt svar talar för att allergi inte föreligger. Vid positivt svar och svår allergisk reaktion skrivs remiss till BUMM. Vid positivt svar med mild allergisk reaktion kan behandling ske på VC.

På VC kontrolleras IgE-test för livsmedlet för att bekräfta allergisjukdom. Vid positivt svar med mild allergisk reaktion kan behandling ske på VC.

Differentialdiagnoser

  1. Infektionsutlöst urtikaria: den allra vanligaste orsaken till akut urtikaria hos barn är infektioner.
  2. Histaminintoxikation: inträffar efter intag av dåligt förvarad makrillfisk, till exempeltonfisk. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
  3. Eksem: 2/3 av alla barn med eksem har inte födoämnesallergi. Eksemet kan försämras av livsmedel innehållande biogena aminer eller histamin, till exempeltomat och citrusfrukter, stress, infektioner mm.
  4. Övre och nedre luftvägsinfektion: all hosta och snuva är inte allergisk.
  5. Gastroesofageal reflux: kan finnas hos barn med långvarig hosta.
  6. Toddlers diarré/småbarnsdiarré: förekommer hos en del barn, de har en normal tillväxtkurva.
  7. Inflammatorisk tarmsjukdom: blod i avföringen ses ibland hos småbarn med mjölkinducerad kolit.
  8. Svimning: samtidiga symtom från hud/slemhinna ökar sannolikheten för anafylaxi, liksom känd allergi mot födoämnen.

Behandling

Läkemedelsbehandling

Björkpollenassocierade reaktioner sker då livsmedlet, till exempel äpplen, äts råa. Efter tillagning tolereras äpplet väl då det protein (björkhomologt protein) som ger upphov till reaktionen denatureras vid upphettning.

Barn som får en akut allergisk reaktion av ett livsmedel de är allergiska emot behandlas i första hand med icke sederande antihistamin. Antihistamin finns i flera beredningsformer, de har alla lika snabbt tillslag (cirka 30 minuter). Mixtur finns för små barn. Munsönderfallande tablett är enklare att ta om man inte har tillgång till vatten. Se vårdprogram Åtgärder vid anafylaxi.

Om ett barn tidigare har haft svåra allergiska reaktioner och frågeställningen om adrenalin autoinjektor uppkommer ska remiss skickas till BUMM/barnallergolog för bedömning. Vårdcentral ska inte initiera förskrivning av adrenalin autoinjektor.

Steroider i tablettform, till exempel Betapred, är inte ett akutläkemedel och bör inte förskrivas vid födoämesallergi. Det tar cirka 3-4 timmar innan Betapred har effekt och har alltså ingen effekt på den akuta reaktionen. Se vårdprogram Åtgärder vid anafylaxi.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?