Celiaki hos barn och ungdomar
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
(Specialist i allmänmedicin/BUMM)
Inleder utredning vid misstanke om celiaki. Barnets kost ska inte justeras innan diagnos är säkerställd.
Remiss till öppenvårdsmottagning barngastroenterologi
Alla barn med misstanke om celiaki - efter grundutredning - för diagnos och dietistkontakt. Tag kontakt per telefon vid kraftiga symtom och behov av extra snabb utredning.
Remissinnehåll
- Labsvar på S-transglutaminas
- Vikt-/längdkurva
Bakgrund
Epidemiologi
Prevalens celiaki hos barn och ungdomar i Sverige ligger på ungefär 2 procent.
Riskfaktorer
Celiaki är vanligare hos barn och ungdomar vars syskon eller föräldrar har sjukdomen. Ökad risk för celiaki föreligger även hos barn med autoimmuna sjukdomar (till exempel typ 1-diabetes och tyreoidit), immunbristsjukdomar (till exempel IgA-brist) och vissa syndrom (till exempel Downs Syndrom och Turners Syndrom).
Utredning
Symtom
Hos småbarn ger celiaki oftast upphov till magont och diarré eller förstoppning. Hos äldre barn med celiaki är besvär från mag-tarmkanalen ofta mindre framträdande och hos ungdomar kan trötthet och nedstämdhet utgöra de dominerande symtomen.
- Diarré
- Buksmärtor
- Järnbrist
- Trötthet
- Kortvuxenhet
- Emaljskador
- Depression
- Förstoppning
- Avvikande tillväxtkurva
- Stor buk
- Aptitlöshet
- Avmagring
- Fett i avföring
- Blödning
- Rakit/D-vitaminbrist
Anamnes
Finns symtom som för tanken till celiaki?
Status
Vikt-/längdkurva.
Laboratorieprover
För att konstatera celiaki tas S-transglutaminasantikroppar (S-TGA). Då analysen är riktad mot antikroppar av IgA-typ ska laboratoriet alltid automatiskt samtidigt kontrollera nivån av IgA.
Hos barn med IgA-brist eller som en längre tid ätit glutenfri kost är värdet av S-TGA-analysen svårtolkat varför remiss till barnläkare för bedömning föreslås i dessa fall.
Bestämning av antikroppar mot Deamiderat gliadin bör undvikas i primärvården.
Vid förhöjt TGA-värde ska remiss skickas till någon av barngastrosektionerna. Ändra inte barnets/ungdomens kost utan tala särskilt om att han/hon ska fortsätta med kost innehållande gluten fram till besök hos barnläkare med specialkompetens inom gastroenterologi.
Utredning innefattar oftast en tunntarmsbiopsi via gastroskopi. För en del barn med mycket höga värden av TGA kan det efter bedömning hos gastro-barnläkaren och omkontroll av blodprovet räcka med blodprovet för diagnos. Barn och ungdomar sövs för gastroskopi. Syskon till barn med celiaki rekommenderas ta prov TGA då de har en förhöjd risk för celiaki.
Det finns självtest för celiaki att köpa på apotek, ett blodprov som patienten tar på sig själv. Testet saknar uppgift om sensitivitet och specificitet, vilket betyder att risk kan finnas för både falskt positiva och falskt negativa resultat. Diagnos celiaki ställs av läkare med sådan specialistkompetens, testet kan enbart ge indikation om sjukdom.
Differentialdiagnoser
- Komjölksallergi
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Funktionella mag- och tarmbesvär
- Hypotyreos, hypertyreos
- Cystisk fibros
- Funktionell kortvuxenhet
- Leversjukdom
Behandling
Nutrition
Behandling av celiaki inleds efter beslut på barnklinik och kontakt med dietist. Behandlingen utgörs av strikt glutenfri kost.
Uppföljning
Vid säkerställd celiaki ska barnet erbjudas uppföljande regelbunden kontakt med barnläkare och dietist upp till vuxen ålder enligt särskilt vårdprogram för barnsjukvården.
Komplikationer
Ej upptäckt celiaki eller dålig efterföljd glutenfri kost kan leda till tillväxtrubbningar, påverkad intellektuell utveckling, avmagring och bristtillstånd (framförallt B12, zink), depression, kardiovaskulära sjukdomar, infertilitet, missfall, hudförändringar, osteoporos och tunntarmslymfom.