Vem gör vad - indikationer för att skicka remiss till barnläkare

1. Hälsoundersökning (flyktingbarn m fl)

Upp
Hälsoundersökning Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare öppenvård
Födda i sverige
BVC  
Flyktingbarn
VC* (med flykting-
uppdrag):
0-18 år
Barnläkarna har samma uppdrag som VC men bara för åldrarna 0-6 år.
Anhöriginvandrade barn
VC*: 0-18 år
Barnläkarna har samma uppdrag som VC men bara för åldrarna 0-6 år.
Adoptivbarn
  Hälsoundersökningar.

*Gäller vårdcentral som har avtal med SLL att utföra detta, se Vård för asylsökande - Vårdguiden.

2. Tillväxt och vikt (normal och avvikande)

Upp
Hälsoundersökning Allmänläkare BVC/VC Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Prematuruppföljning BVC: Barn födda efter vecka 35. Konsult-BVC: Barn födda vecka 35 eller tidigare. Neonatalavdelning gör alltid uppföljning av alla barn födda före vecka 32 och barnen följs i 12-18 månader.

OBS!
Ska ändå följas på konsult-BVC.
Sjukdomstillstånd Allmänläkare BVC/VC Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Pubertets-
utveckling, sen
  Tanner 1 vid >14 år pojkar och >13 år flickor.
Patologisk tillväxtkurva/prover. Behandling sker hos barnendokrinolog.
Pubertets-
utveckling, tidig
  Tanner 2 vid <9 år pojkar och <8 år flickor.
Patologisk tillväxtkurva/prover. Behandling sker hos barnendokrinolog.
Kortvuxenhet
BVC/SHV: Inom 0-2 SD och är ”kanalföljare”.
Kortare än -2 SD eller avviker från sin kanal.
Utredning med t ex spec belastning och ställningstagande till behandling som sker hos barnendokrinolog.
Långvuxenhet
BVC/SHV: Pojkar med beräknad slutlängd <2 m.

BVC/SHV: Flickor med beräknad slutlängd <1.85 m.

OBS! Om ej familjär långvuxenhet föreligger bör man överväga remiss till barnläkare i ÖPV.
Pojkar med beräknad slutlängd >2 m.

Flickor med beräknad slutlängd >1,85 m.
Ställningstagande till intervention. Remissen bör skickas när barnen har nått 1,80 m respektive 1,65 m.
Övervikt
(isoBMI >25)
VC: Primär- och sekundärprevention (särskilda insatser till barn med övervikt), identifiera och särskilja risktillstånd.    
Fetma
(isoBMI >30)  

BVC och skolhälsovård: Upptäcka och remittera barn med fetma. Primär prevention.
Behandla barn med fetma i multidisciplinära team. Vården av unga vuxna i samarbete med primärvården. Rapporterar till BORIS. Remiss till BUMM som har tilläggsuppdraget barn-/ungdomsfetma.
Fetma med hög risk för/eller aktuell komplikation med diabetes mellitus typ 2, polycystiskt ovariesyndrom och kardiovaskulära problem.

Fetma med komplicerande annan sjukdom som onkologisk grundsjukdom eller neurologiskt handikapp.

3. Allergier och astma

Upp
Sjukdomstillstånd Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Allergisk rino-
konjunktivit

VC: Okomplicerade symtom.

VC: Säsongsutlösta besvär med lindrig astma under pollensäsong.
Utebliven effekt trots adekvat rutinbehandling.

Säsongsutlösta besvär med måttlig-svår astma under pollensäsong.

Kronisk rinit.
Svåra besvär där ASIT (allergi-
vaccination) övervägs.

Svår rinit (i samarbete med ÖNH-läkare).

Svår konjunktivit (i samarbete med ögonläkare).
Allergiutredning
VC: ImmunoCap
Phadiatop, eventuellt pricktest.
Utvidgade utredningar inklusive pricktest, PC- och födoämnes-
provokationer.
Provokation mot övriga läkemedel och provokation vid risk för anafylaktisk reaktion.
Astma/obstruktiv
bronkit

VC: 6 månader-6 år:
Episodisk astma/obstruktiv bronkit med friska intervall emellan, mild-måttlig obstruktivitet vid sjukdom och <4-6 behandlingsepisoder/år.

VC: >6 år:
Astma som uppnår kontroll med enbart inhalationssteroid <250 μg/dygn, alternativt <100 μg/dygn* i kombination med β2-agonist eller leukotrienantagonist.
0-6 år:
Vid behov av kontinuerlig eller lätt återkommande behandling med inhalationssteroid/ leukotrienantagonist.

0-18 år:
Återkommande akuta astmabesvär.

Underhållsbehandling med inhalationssteroider >250 μg/dygn.

Oklara ansträngningsutlösta besvär.

Dålig följsamhet till ordinationer.

Oklar diagnos.
0-18 år:
Plötsliga svåra astmaanfall.

Återkommande behov av perorala steroider.

Instabil astma trots medicinering.

Astma med återkommande
pneumonier.

Astma i kombination med annan svår allergisk/kronisk sjukdom.
*OBS! Alla barn som behandlas med näs- eller inhalationssteroider i mer än tre månader ska följas med mätning av längd och vikt.  
Födoämnes-
allergi

VC: Lindriga besvär med klåda och utslag runt munnen.

VC: Björkrelaterade reaktioner med klåda i munnen.
Starkt misstänkt allergi/intolerans särskilt mot basfödoämnen.

OBS! kan vara även icke IgE-medierad, tex komjölksallergi med tarmsymtom.

Misstänkt jordnötsreaktion.

Systemreaktion (astma, ödem, rinit, magsymtom).
Multipel födoämnesallergi särskilt mot basfödoämnen.

Astma och svår jordnötsallergi.

Anafylaktisk reaktion.

4. Huden

Upp
Sjukdomstillstånd Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Eksem VC: Lindrigt eksem som svarar på behandling med grupp I-II-steroider. Återkommande behov av grupp III-steroid.

Misstanke om specifika utlösande faktorer, t ex födoämnen.
Utbredda svåra eksem och misstanke om bakomliggande allergi (ofta i samarbete med hudläkare).

Hudläkare: Utbredda svåra eksem med behov av specialbehandling.
Hudsjukdomar exklusive eksem BVC: Blöjeksem med bra terapisvar.

VC: Vårtor, impetigo, acne, ”födelsemärken”.
Blöjeksem som ej svarar på behandling. Erysipelas och andra svåra hudinfektioner.

Svår akne (hudläkare).

Stora/ovanliga ”födelsemärken” samt ovanliga hudutslag (i samarbete med hudläkare).
Urtikaria

VC: Upp till 6 veckors duration där man ej misstänker födoämne eller läkemedel som utlösande orsak. Akut urtikaria där födoämne eller läkemedel misstänks som genes.

Kronisk urtikaria (>6 veckor).

Återkommande urtikaria av oklar genes.
Återkommande urtikaria kombinerat med systemsymtom.

5. Infektioner

Upp
Sjukdomstillstånd Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
ABU    Alla barn. Eventuellt till barnnefrolog vid avvikande utredningsfynd.
Cystit
VC: Diagnos, behandling och uppföljning av barn >2 år med afebril UVI.
Uppföljning vid förstagångsinfektion hos pojkar och flickor <2 år.

Uppföljning efter afebril UVI vid 1:a recidivet för pojkar och 3:e recidivet för flickor.
Till barnakuten vid feber eller allmänpåverkan.

Eventuellt till barnnefrolog vid avvikande utredningsfynd.
Infektionsbenägenhet
(immunbrist)
VC: Primär bedömning/utredning för att i första hand utesluta immunbrist.
Fördjupad utredning vid atypiska infektioner och flera djupa infektioner.
Stark misstanke på immunbristsjukdom.
Luftvägsinfektioner, ÖLI
VC: Alla barn.
Barn <1 år.
Allmänpåverkade barn.
Otiter VC: Alla barn bedöms, behandlas och kontrolleras primärt av allmänläkare.
  Vid recidiverande otiter, remiss till öronläkare.
Pseudokrupp
VC: Barn >1 år.
Barn <1 år.
Allmänpåverkade barn.
Pyelonefrit, akut
VC: Barn 15-18 år utan AT-påverkan.
Uppföljning av alla åldrar.
Barn 0-15 år remitteras till barnakuten.

Eventuellt till barnnefrolog vid avvikande utredningsfynd.
UVI, recidiverande
VC: Flickor >2 år med afebril UVI och <3 recidiv.
Uppföljning efter afebril UVI vid 1:a recidivet för pojkar och 3:e recidivet för flickor. Eventuellt till barnnefrolog vid avvikande utredningsfynd.
Virushepatit, kronisk
VC: Smittskydds-
anmälan, vaccination av anhöriga.
Hepatit B: Smittskydds-
anmälan, vaccination av anhöriga, årliga kontroller.
Hepatit B: Alla barn med patologiska leverprover för biopsi och behandling.

Hepatit C: Alla barn.

6. Kardiologi

Upp
Sjukdomstillstånd Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Kardiologiska frågor,
se vårdprogram Blåsljud hos
barn och ungdomar
BVC: Screening och preliminär bedömning av blåsljud.

VC: Uppföljning av blåsljud som påvisats i samband med feber.

Barn <6 mån med blåsljud (även opåverkade barn) skickas remiss direkt till barnkardiolog för bedömning.
Ställningstagande till vidare utredning.

Enklare initial utredning, tex EKG.
Direktremiss vid påverkat barn.

Fördjupad utredning och diagnostik.

7. Matsmältningsorganen

Upp
Mag/tarmbesvär, nutrition Barn med sjukhistoria som leder till misstanke om somatisk sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, reflux, ulcus, födoämnesallergi, sjukdom i njure, galla, pankreas remitteras till barnläkare.  
Sjukdomstillstånd
Allmänläkare
BVC/VC

Barnläkare
öppenvård

Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård

Akut buk, se vårdprogram Akut buksmärta hos barn 
 
Avföringsinkontinens, funktionell

Avföringsinkontinens, organisk
Barn <4 år. Barn >4 år.


Alla åldrar.
Vid behov av fortsatt utredning.

Vid behov av fortsatt utredning.
Buksmärtor, långvariga UNS VC: Äldre barn (>4 år). Små barn (<4 år).

Barn >4 år med kraftig smärta och/eller hög skolfrånvaro eller påverkan av vardagen.
Behov av fortsatt utredning.
Celiaki VC: Initial utredning (längd- och viktkurva, blodprover). Fortsatt utredning/behandling och årlig uppföljning. Alltid för tarmbiopsi, vid allmänpåverkan och förhöjda leverprover.
Dyspepsi/reflux

HP-gastrit/ulcus
VC: Initial utredning och behandling av barn >8 år. Recidiverande besvär och vid behov av fortsatt utredning/behandling.

Alla åldrar.
Vid behov av gastroskopi och symtom som blodiga kräkningar och svart avförning, viktnedgång se ovan.
Förstoppning BVC/VC Svår förstoppning som ej svarar på sedvanlig behandling. Vid svårbehandlat fekalom eller misstanke om organisk orsak.
Gastroenterit
VC: Opåverkat barn >6 mån.
Nej
Allmänpåverkat barn eller barn <6 mån.
Ikterus, prolongerad
  Utredning och bedömning av kvarstående ikterus >3 veckor hos friska fullgångna barn och hos prematurfödda barn, om barnet är opåverkat.

Om Hb <100, överväg anemiutredning.
Om leverprover visar gallstas skickas barnet akut för PK-(INR) och barnhepatologisk konsult.
Spädbarnskolik
BVC
Konsult-BVC vid behov.
 
Uppfödningsproblem BVC/VC: Utan tillväxtrubbning.
Med tillväxtrubbning (failure to thrive).
Vid behov av skopi eller annan invasiv undersökning eller avancerat nutritionsstöd.

8. Neurologi

Upp
Sjukdomstillstånd
Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård

Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård

Huvudvärk (spänningshuvudvärk och migrän)
VC: >6 år
<6 år.

Barn <13 år med migrän och behov av profylaktisk behandling.

Barn i alla åldrar med hög skolfrånvaro, påverkan av vardagen, vid oklar diagnos eller terapisvikt.
Ej förbättrad trots insatt behandling.

9. Neurologisk utvecklingsavvikelse och neuropsykiatri

Upp
Neurologisk utvecklings-
avvikelse och neuropsykiatri
Utvecklingsavvikelser bedöms primärt vid BVC och konsult-BVC, respektive skolhälsovård.

Se även
  • riktlinjer för remissgrupper och vårdgivare vid utredning och behandling av ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning (Vårdgivarguiden)
  •  vägledningsdokument om psykisk ohälsa hos barn och unga med kronisk sjukdom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (Vårdgivarguiden)
Primär bedömning
Ansvaret för bedömning ligger hos barn- respektive skolläkare (konsult-BVC och Elevhälsan).

Utredning av förskolebarn görs i samråd med BVC-sjuksköterska, BUP-psykolog alternativt BVC-team och vid behov med förskolan.

Utredning av skolbarn görs av Elevhälsan i samråd med pedagoger och skolpsykolog.

Remiss till logoped och sjukgymnast skickas vid behov som ett led i utredning. 
Neuropsykiatriska symtom 0-4 år Utredning på KNUT- eller NU-team på Karolinska Universitetssjukhuset (ALB och Karolinska Huddinge) samt Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. På vissa BUP finns småbarnsteam för utredning av barn <4 år.

Vid diagnos utvecklingsstörning eller autismspektrumstörning ges stöd och behandling av Habilitering och hälsa.
Neurologisk utvecklingsavvikelse utan misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Barn 0-6 år (tills barnet börjat i förkoleklass) utreds av Öppenvårdpsykologerna i lokaler på Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Barn >6 år utreds av skolhälsovården.

Vid diagnos utvecklingsstörning eller autismspektrumstörning ges stöd och behandling av Habilitering och hälsa.
Vid misstanke om autismspektrumtillstånd eller Tourettes syndrom >4 år Barn i alla åldrar utreds och behandlas på BUP.
ADHD
På BUMM utreds barn med tydligt avgränsad ADHD-frågeställning utan komplicerande faktorer eller svår psykosocial situation. Remiss skickas från barnläkarkonsult på BVC och från skolhälsovård.

På BUP utreds barn med neuropsykiatrisk ADHD-frågeställning med mer komplex symtombild, psykiatrisk samsjuklighet eller svår psykosocial situation. Remiss skickas från barnläkarkonsult på BVC och från skolhälsovård.

Remiss med neuropsykiatrisk frågeställning kan antingen skickas direkt till utredande enhet, eller vid tveksamhet var barnet bör utredas till den lokala remissgruppen som vidarebefordrar remissen till rätt enhet.

Den enhet som genomfört utredningen vid ADHD ansvarar också för att starta och följa upp farmakologisk behandling.

10. Psykiatri

Upp
Sjukdomstillstånd Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Psykosomatik VC: Lindriga psykosomatiska besvär. Långvariga besvär som påverkar vardagen med skolfrånvaro och liknande.
Remiss om ej bättre trots adekvat råd och behandling.
Ätstörningar VC: Primär bedömning.
Utredning, somatiska kontroller.

(OBS! I första hand ska patienten remitteras till specialkliniker och ej till barnläkare.)
Till barnakuten vid temp <35,5-36,0° och puls <40/min.
Psykisk ohälsa VC och BUMM: Psykologer på första linje-mottagning bedömer och behandlar barn med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och hög funktionsnivå. BUP: Bedömer och behandlar barn med medelsvår till svår psykiatrisk problematik och låg funktionsnivå.  
Se vårdprogram Barn som far illa eller riskerar att fara illa

11. Urinvägarna

Upp
Sjukdomstillstånd Allmänläkare
BVC/VC
Barnläkare
öppenvård
Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård
Enures
(nattväta >6 år)
VC: Utredning och behandling enkel nattväta.
Utprovning av enureslarm och vid terapiresistent enures.
Mycket terapiresistent enures.
Urininkontinens
(dagväta)
  Initial utredning/behandling.
Om ej svar på basal behandling.

12. Smärta

Upp
Sjukdomstillstånd
Allmänläkare
BVC/VC

Barnläkare
öppenvård

Barnläkare
subspecialistmott
alt slutenvård

Smärta
VC: Kortvariga smärttillstånd.
Kroniska smärttillstånd.
Remiss om ej bättre trots adekvat råd och behandling.

Om dokumentet: Vem gör vad - indikationer för att skicka remiss till barnläkare

Författare:
Skrivet av öppenvårdsverksamheterna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Södertälje BUMM i samråd med specialistråd för allmänmedicin SLL, CeFAM och representant för nordöstra barnläkarmottagningarna i Stockholm.
Dokumentfakta:
Dokumentet baseras på en ursprunglig fördelningsmall framtagen 2009 mellan Barnmottagningen, Södertälje sjukhus AB och primärvården i Södertälje, Salem och Nykvarn samt på PM och vårdprogram gällande på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Sachsska Barnsjukhuset och PM publicerade på www.viss.nu.
Publicerat:
November 2011
Uppdaterat:
Maj 2016