Nyupptäckt blåsljud hos barn och ungdomar
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
Barn >6 månader som har nyupptäckt blåsljud i samband med pågående infektion. Om barnet i övrigt är friskt och inte har symtom på hjärtfel eller hjärtsjukdom rekommenderas återbesök till allmänläkare i infektionsfritt intervall för ny kontroll.
Om det inte hörs något blåsljud vid kontroll behövs ingen ytterligare åtgärd. I denna patientgrupp är det stor sannolikhet att det rör sig om ett normalt, fysiologiskt blåsljud.
Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
Barn >6 månader som har blåsljud utan pågående infektion ska remitteras till barnläkare i öppenvård. Remissinnehåll som nedan.
Remiss till barnkardiologisk mottagning
Barn <6 månader som har blåsljud utan symtom på hjärtfel ska remitteras till barnkardiologisk mottagning för ekokardiografisk undersökning.
Alla barn och ungdomar med hereditet för hypertrof kardiomyopati eller familjär dilaterad kardiomyopati hos förstagradssläkting ska remitteras även i frånvaro av blåsljud eller symtom. Remissinnehåll som nedan. Ange typ av hereditet.
Remiss
Fysiologiska blåsljud hos barn är mycket vanligt. Därför behövs uppgifter för prioritering. Remiss utan basala utredningsuppgifter kommer att återsändas för komplettering. Uppgifter enligt nedan måste finnas med för att remissen ska kunna prioriteras på rätt sätt.
Remissinnehåll
- Allmäntillstånd. Cyanos eller snabbandning?
- Hjärtauskultation: Beskriv om möjligt blåsljudets karaktär. Systoliskt? Lokalisation för maximal intensitet? 1/6 knappt hörbart. 2/6 hörs utan svårighet, 3/6 tydligt, 4/6 kraftigt och med fremissement, 5/6 kraftigt med fremissement, hörs med stetoskopet upplyft, 6/6 hörs i rummet utan stetoskop och med fremissement.
- Fremissement betyder att vibrationer kan palperas på bröstkorgen.
- Bukpalpation: Leverförstoring? Kan leverkanten palperas?
- Femoralpulsar: Kan femoralpulsen palperas?
- Bifoga tillväxtkurva om möjligt.
- Hereditet. Ange typ av hereditet. Se Bakgrund/Riskfaktorer.
Akutremiss till barnkardiolog
Barn utan tidigare känt hjärtfel som har blåsljud och symtom på hjärtfel ska remitteras för akut bedömning. Rådgör alltid med barnkardiologjour för att besluta om vilket sjukhus som ska ta emot barnet, se telefonkonsultlistan.
Remissinnehåll
- Allmäntillstånd. Cyanos eller snabbandning?
- Hjärtauskultation: Beskriv om möjligt blåsljudets karaktär. Systoliskt? Lokalisation för maximal intensitet? 1/6 knappt hörbart. 2/6 hörs utan svårighet, 3/6 tydligt, 4/6 kraftigt och med fremissement, 5/6 kraftigt med fremissement, hörs med stetoskopet upplyft, 6/6 hörs i rummet utan stetoskop och med fremissement.
- Fremissement betyder att vibrationer kan palperas på bröstkorgen.
- Bukpalpation: Leverförstoring? Kan leverkanten palperas?
- Femoralpulsar: Kan femoralpulsen palperas?
- Bifoga tillväxtkurva om möjligt.
- Hereditet. Ange typ av hereditet. Se Bakgrund/Riskfaktorer
Återremiss till husläkarmottagning
Undersökningen utförs av en biomedicinsk analytiker som ger familjen ett preliminärt utlåtande. När den ekokardiografiska undersökningen utfaller normal, träffar familjen vanligen inte någon läkare på den barnkardiologiska mottagningen.
Svaret på undersökningen bör därför meddelas familjen även av inremitterande läkare.
Bakgrund
Epidemiologi
Normala blåsljud förekommer hos 60 procent av alla yngre barn och i så hög andel som 75-90 procent hos skolbarn.
Möjligheten att höra normala blåsljud minskar när kroppskonstitutionen ändras i puberteten, men förekommer även i vuxen ålder särskilt hos magerlagda individer i samband med feber eller anemi.
Medfödda hjärtfel förekommer hos cirka 1 procent av alla levande födda barn. De flesta får diagnosen under de första sex månaderna, komplicerade hjärtfel vanligen i nyföddhetsperioden.
Etiologi
Normala blåsljud är biljud som uppkommer genom blodets flöde genom hjärtat.
Riskfaktorer
Risken att ett blåsljud ska vara tecken på bakomliggande hjärtfel ökar om barnet har symtom, syndrom, är yngre än 6 månader eller om det finns ärftlighet av betydelse.
Heriditet
Ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom som uppträder efter 50 års ålder har ingen betydelse för barn- och ungdomsåren.
Barn med ärftlighet för hypertrof kardiomyopati eller familjär dilaterad kardiomyopati ska remitteras till barnkardiolog för bedömning.
Utredning
Symtom
Central cyanos: ses bäst på läppar och nagelbäddar och är tecken på att den arteriella syresättningen är nedsatt. Kan uppfattas med ögat när saturationen understiger 85-90 procent vid normalt Hb. Bekräfta med saturationsmätning om möjligt .
Hjärtsvikt: symtom i form av snabb hjärtfrekvens, snabb andning, indragningar, uppfödningssvårigheter och dålig viktökning. Sviktsymtom uppkommer när hjärtat inte kan upprätthålla nödvändig hjärtminutvolym.
Undersökningar
I specialiserad vård
I första hand görs ekokardiografi som avgör om det finns något hjärtfel. Vid patologi kompletteras med ytterligare undersökningar efter behov.
Differentialdiagnoser
Anemi kan ge blåsljud utan bakomliggande hjärtsjukdom.
Biljud från andningen kan ibland vara svåra att särskilja från biljud i hjärtcykeln, särskilt hos små barn med hög andningsfrekvens.
De kan enkelt särskiljas om man kortvarigt håller för näsan på barnet så att hjärtat kan auskulteras utan störning från andningen. Gnidningsljud som uppkommer vid perikardit eller pleurit misstolkas sällan som blåsljud.
Uppföljning
Information till föräldrar och patienter efter utförd utredning med ekokardiografi är av stor betydelse. Det kan behöva upprepas att en normal ekokardiografisk undersökning betyder att hjärtat är friskt och att blåsljudet är ett normalfynd för åldern.
Använd gärna uttrycket ”normalt blåsljud” till föräldrar istället för ”fysiologiskt” som är svårare att förstå innebörden av.