Blödningsbenägenhet

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Utredning av kliniskt lokal blödningsbenägenhet
  • Screening av misstänkt blödningssjukdom
  • Utredning av misstänkt farmakologiskt orsakad blödningsbenägenhet

Remiss till koagulationsmottagning

Vid

  • misstanke om ärftlig blödningssjukdom
  • avvikande screeningprover för blödningssjukdom
  • misstanke om ärftligt anlagsbärarskap för blödningssjukdom
  • graviditet/planerat kirurgiskt ingrepp vid misstänkt/känd blödningssjukdom
  • lokalt orsakad och svårhanterlig blödningsbenägenhet utan misstanke på koagulationsrubbning remitteras till respektive organspecialist, t.ex. gynekolog, ÖNH osv.

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive utförlig blödningsanamnes, hereditet, aktuella symtom och status
  • Aktuell medicinering. Efterfråga särskilt NSAID, ASA, SSRI och Omega 3

Remiss till akutmottagning

Vid

  • uttalad anemi och blödningsbenägenhet
  • pågående generella blödningar
  • pågående blödning vid känd ärftlig blödningssjukdom - kontakta koagulationsjour, Karolinska Universitetssjukhuset Solna vid remittering. Vid behandling med antikoagulantia och cytostatika, se vårdprogram Antikoagulantiabehandling samt respektive rubrik under menyn Blod och koagulation

Remissinnehåll

  • Som till specialistläkare ovan
Spesamgruppen för hematologi

Symtom

Upp

Blödningssymtom varierar beroende på orsak, men det finns ingen absolut korrelation mellan orsak och var det blöder.

  • Hud: petechier och hematom
  • Slemhinneblödningar
  • Led/muskel- samt inre blödningar

Trombocytopeni och nedsatt trombocytfunktion ger oftare hud- och slemhinneblödningar medan blödarsjuka oftare har led- och muskelblödningar.


Etiologi

Lokal blödningskälla

  1. Känsliga/ytliga kärl eller lokalt kärlpåverkande sjukdom som vid ÖNH, gynekologisk eller gastrointestinal sjukdom.
  2. Trombocythämmare och AVK-medel. Orsakande och/eller bidragande.
  3. Blödningssjukdom

Koagulations-/hemostasrubbning

  1. Trombocytopeni: Autoimmun genes som ITP, malign blodsjukdom, läkemedel, t.ex. cytostatika och antibiotika. Toxisk påverkan av alkohol, se vårdprogram Levercirros.
  2. Nedsatt trombocytfunktion: Primär trombocytfunktionsrubbning av läkemedel (ASA, NSAID, SSRI, Omega 3). I lab ses vanligen normala TPK.
  3. Nedsatt lever- och njurfunktion, antikoagulantiabehandling.
  4. Blödarsjuka (hemofili inklusive von Willebrands sjukdom): Ärftlig eller förvärvad. I lab kan förlängd APT-tid ses.

Riskfaktorer

Upp
  • Hög ålder, multisjuk patient
  • Graviditet
  • Alkohol
  • Behandling med hemostaspåverkande läkemedel hos patient med blödningssjukdom/trombocytopeni/trombocytfunktionsrubbning

Differentialdiagnos

Upp

Differentialdiagnos till blödning orsakad av koagulationsrubbning:

  • Lokal infektion, t.ex. urinvägar, munhåla
  • Polyp/sår/tumör/inflammation i gastrointestinalkanalen, urogenitalsfären, hud, lungor/luftvägar mm
  • Läkemedel
  • Leverinsufficiens
  • Njurinsufficiens (på grund av nedsatt trombocytfunktion)

Utredning

Upp

Anamnes

  • Vid vilken ålder började blödningsbenägenheten?
  • Blödningsduration i samband med t.ex. menstruation, efter tandextraktion, ingrepp i slemhinnor (flera timmar?)
  • Hematom?
  • Led-/muskelblödningar?
  • Blödning från flera lokaler?
  • Blödningsbenägenhet i släkten?
  • Alkohol?
  • Läkemedel?

Lab

Screening: blodstatus, kreatinin, PK-(INR), APT-tid. Vid misstanke om nedsatt leverfunktion, komplettera med leverstatus inkluderande albumin. Observera att normal APTT inte utesluter hemofili A och B eller von Willebrands sjukdom.

Behandling

Upp

Lokal hemostas

Lokal blödningskälla: Lokal hemostas. Behandling av eventuell grundsjukdom. Vid näsblödning, tuss indränkt I tranexamsyra. Munsköljning med tranexamsyra vid munblödning.

  • Sätta ut hemostaspåverkande läkemedel
  • Peroral tranexamsyra, observera ej vid blödning i urinvägarna på grund av risk för koagelbildning
  • Vid blödningssjukdom finns ofta specialistpreparat, kontakta koagulationsjour

Kloka Listan 2018

Komplikationer

Upp
  • Anemi
  • Cirkulationssvikt vid allvarlig blödning
  • Organskada på grund av blödning

Om dokumentet: Blödningsbenägenhet

Författare:
Lars Göran Lundberg, överläkare, VO internmedicin, Södersjukhuset, Richard Lerner, Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Granskat av:
Eli Westerlund, överläkare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, Åsa Rangert, överläkare, Patientområdeschef, PO Hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Lisa Sjönell, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral, Tobias Öhman, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Kungsholmen, Eva Espmark, specialist i allmänmedicin, Ektorps vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för tumörsjukdomar:
Margareta Holmström, spesak hematologi, november 2018
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel:
Margareta Holmström, ordf, november 2018
Kloka Listan 2018:
Se under rubrik Behandling i vårdprogrammet
Publicerat:
Oktober 2007
Uppdaterat:
November 2018