Hur ska det standardiserade vårdförloppet användas?

Vem ska remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp?

Upp

Välgrundad misstanke är ”kärnan” i vårdförloppen och markeras med en rosa ruta i primärvårdsversionerna.

När en vuxen patient uppfyller ett kriterium för välgrundad misstanke ska du remittera till utredning enligt standardiserat vårdförlopp, oavsett om de undersökningar som anges under ”misstanke” är genomförda eller inte.

Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, t.ex. om patienten inte önskar att bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller om patienten har betydande samsjuklighet som gör att hen inte klarar av utredning. Ett sådant beslut ska fattas i samtal med patienten och gärna tillsammans med närstående.

Varje diagnos har flera kriterier för välgrundad misstanke. Några kan verka ”osannolika” ur ett primärvårdsperspektiv, t.ex. ”fynd vid bukoperation”. Syftet med de kriterierna är att patienter ska kunna inkluderas i vårdförloppet även om de upptäcks som ”överraskningsfynd” i samband med andra utredningar.

Hur ska patienterna informeras inför remiss till utredning?

Upp

Det finns ett antal informationspunkter i varje vårdförlopp som det är extra viktigt att patienten tar till sig för att utredningen ska kunna starta på ett bra sätt. Du behöver naturligtvis inte använda de exakta formuleringarna i vårdförloppet utan avgör själv hur du bäst förmedlar informationen till den enskilda patienten.

Vart ska remissen skickas?

Upp

I de nationella beskrivningarna finns inte angivet vart remisserna ska skickas. Detta beslutas lokalt och landstingen har i uppgift att hålla primärvården informerad om hur organisationen ser ut.

Hur ska symtomen under "misstanke" användas?

Upp

Under ”misstanke” anges ofta vilka fynd eller symtom som kan vara tecken på diagnosen och vilka utredningar man då ska göra för att fastställa eller avföra välgrundad misstanke.

Vid misstanke ska du inte remittera till utredning enligt standardiserat vårdförlopp utan genomföra de undersökningar som anges i förloppet, eventuellt med remiss till ”filterfunktion”, se nedan.

Beskrivningen av ”misstanke” är en vägledning som ska användas tillsammans med din övriga kunskap om patienten och om andra troliga förklaringar. Syftet med vägledningen är att patienter med vissa symtom ska fångas upp direkt om läkaren bedömer att det finns grund för cancermisstanke. Undersökningarna bör därför göras snabbt, i första hand samma dag som symtomen upptäcks, i andra hand vid ett nytt besök som bokas direkt.

Om undersökningarna inte resulterar i välgrundad misstanke men du ändå misstänker att patienten har diagnosen ska du remittera enligt ordinarie remissrutiner.

Om patientens symtom är ospecifika kan du göra de undersökningar som anges i det standardiserade vårdförloppet ”Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer”.

Hur fungerar filterfunktionen?

Upp

I vissa förlopp krävs en ”filterfunktion” för att fastställa välgrundad misstanke. Filterfunktionen kan vara av två slag. I vissa fall ska patienten remitteras till t.ex. en bildundersökning där du ska ta emot svaret och avgöra om välgrundad misstanke föreligger. I andra fall ska patienten remitteras till en specialistläkare som avgör om välgrundad misstanke föreligger. Då ansvarar specialistläkaren i filterfunktionen för att starta det standardiserade vårdförloppet.

Handläggning av patient i vårdförlopp utan filterfunktion

Upp

Gäller vid t.ex. AML och prostatacancer

Flodesschema

Handläggning av patient i vårdförlopp med filterfunktion av typ bilddiagnostik

Upp

Gäller vid t.ex. lungcancer och levercancer

Flodesschema

Handläggning av patient i vårdförlopp med filterfunktion av typ besök hos specialist

Upp

Gäller vid t.ex. huvud-halscancer och äggstockscancer

Flodesschema

Om dokumentet: Hur ska det standardiserade vårdförloppet användas?

Författare:
Regionalt Cancercentrum
Publicerat:
Mars 2016