Subakut tyreoidit (de Quervain-tyreoidit)

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Utreds och behandlas i primärvården
  • Remiss till specialist endast vid atypiska symtom och förlopp eller kraftigt påverkad patient

Remiss till specialist i endokrinologi

  • Vid mycket uttalade symtom, atypiskt förlopp efter insatt kortisonbehandling

Remissinnehåll

  • Status, labprover: SR, TSH och fritt T4
  • Anamnes

Spesamgruppen för endokrinologi

Symtom

Upp

Lokala symtom

  • Patienten beskriver smärtor ”i halsen” som vid närmare penetration lokaliseras till utsidan och framsidan av halsen. Smärtorna kan radiera till käkarna/svalget eller öronen och misstolkas som tandvärk/tonsillit respektive otitsmärtor. Smärtorna är inte sällan asymmetriska.

Allmänna symtom

  • Sjukdomskänsla som ibland kan vara uttalad
  • Feber upp till 40 grader
  • Symtom som vid tyreotoxikos kan ibland ses initialt

Status

  • Olika grader av påverkat allmäntillstånd
  • Ofta feber, ibland hög
  • Öm och ofta förstorad tyreoidea, ibland asymmetrisk förstoring med fasta kraftigt ömmande ”knölar”

Differentialdiagnos

Upp
  • Initialt misstolkas ofta bilden som tonsillit eller otit om sköldkörteln inte palperas
  • Septisk tyreoidit med abscess. Ska misstänkas hos äldre person, immunosupprimerad patient, hög CRP, kraftig allmänpåverkan, eller dålig effekt av insatt kortisonbehandling
  • Autoimmun tyreoidit, framförallt postpartum, kan i enstaka fall och vid hög aktivitet ge lokala symtom från halsen och tyreotoxiska labvärden, men det är ovanligt
  • Blödning i sköldkörteln, typiskt med akut debut och avsaknad av feber och tecken till inflammation

Utredning

Upp
  • Noggrann anamnes inklusive när och var smärtan debuterade och eventuell smärtutstrålning
  • Status inklusive palpation av sköldkörteln
  • CRP, SR, blodstatus, TSH, fritt T4. Specifikt blodprov för denna diagnos finns inte
  • Typisk bild är en kraftigare stegring av SR än CRP i kombination med lågt TSH och högt fritt T4 som vid tyreotoxikos. Orsaken till detta är läckage av tyreoideahormon från en kraftigt inflammerad sköldkörtel (destruktionstyreotoxikos)
  • Om subakut tyreoidit misstänks, komplettera med anti-TPO eftersom det är en riskmarkör för bestående hypotyreos i efterförloppet
  • Vid typisk bild behövs ingen ytterligare utredning
  • Vid atypisk bild eller dåligt svar på kortisonbehandling komplettera med finnålspunktion som visar typiska jätteceller (de Quervain-celler) eller Tc-scint som visar upphävt upptag. I normalfallet behövs inte dessa undersökningar

Behandling

Upp
  • Avvakta provsvar på SR och CRP, övriga prover kan bekräfta diagnosen även efter att behandling satts in
  • I normalfallet ges prednisolon. Om patienten är allmänpåverkad och/eller har SR >50 mm, ge prednisolon 30 mg initialt
  • I övriga fall kan en initialdos på 20 mg prednisolon sättas in
  • Effekt kan förväntas inom enstaka dygn. När symtomen avklingat kan prednisolondosen trappas ner med cirka 5 mg per vecka de första veckorna och därefter ofta långsammare beroende på symtom och SR
  • Om dossänkning ger upphov till förnyade symtom går man tillbaka till närmast föregående dos prednisolon som var effektiv
  • Behandlingstiden överstiger sällan 3 månader men kan ibland vara längre än så
  • NSAID har dålig eller ofta ingen effekt alls och kan möjligen användas i mycket lindriga fall

Uppföljning

Upp
  • I normalfallet följs den tyreotoxiska fasen av en hypotyreotisk period med förhöjt TSH och lågt fritt T4. Denna övergående hypotyreos behöver sällan substitueras med tyroxin. Därefter normaliseras vanligen proverna. I vanliga fall normaliseras sköldkörtelproverna inom 6-12 månader. I enstaka fall, framförallt om patienten är anti-TPO-positiv kan hypotyreosen kvarstå och kräva tyroxinbehandling
  • TSH och fritt T4 bör följas tills nivåerna normaliseras
  • Risken för recidiv är liten men finns

Om dokumentet: Subakut tyreoidit (de Quervain-tyreoidit)

Författare:
Mats Palmér, överläkare, Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Jonas Tovi, distriktsläkare, Capio Husläkarmottagning Solna
Granskat av:
Jan Calissendorff, Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Mikael Rydén, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Ann-Sofie Bolmér, S:t Görans sjukhus, Pontus Curman, Ersta sjukhus, Wahid Hakimi, Capio vårdcentral Vårberg, Eva Westerberg, Capio vårdcentral Slussen, Henrik Hallberg, Capio Husläkarmottagning Serafen
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar:
Charlotte Höybye, ordf, maj 2018
Publicerat:
Augusti 2014
Uppdaterat:
Maj 2018