Tyreoideasjukdomar och graviditet

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Hypotyreos: handläggs av ansvarig läkare vid MVC, eventuellt i samarbete med endokrinolog eller allmänläkare.

Hypertyreos: handläggning av Graves sjukdom och gestationell tyreotoxikos sköts av endokrinolog i samråd med behandlande specialist MVC.

Postpartum tyreoidit: handläggs av allmänläkare i samråd med endokrinolog.

Spesamgruppen för endokrinologi

Epidemiologi

Upp
  • Hypertyreos - incidens av Graves sjukdom under graviditet cirka 0,2%
  • Postpartum tyreoidit ses hos 5-6%
  • Det saknas tillförlitliga uppgifter angående incidensen nyupptäckt hypotyreos vid graviditet

Riskfaktorer

Upp
  • Tidigare genomgången tyreotoxikos
  • TPO-antikroppspositivitet utgör en riskfaktor för utveckling av bestående hypotyreos efter en postpartum tyreoidit
  • Typ 1-diabetiker har cirka 3 gånger ökad risk att drabbas av postpartum tyreoidit

Differentialdiagnos

Upp

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan Graves sjukdom och postpartum tyreoidit:

  • Oftalmopati och positiva TRAK talar för Graves sjukdom
  • Tyreoiditförlopp på perifera hormonprover talar starkt för postpartum tyreoidit

TRAK = TSH-receptor auto-antikropp.

TPO-ak = Tyreoperoxidas antikroppar - antikroppar mot membranbundet folikelenzym.

Utredning

Upp

Screening av gravida görs inte.

Kontrollera TSH, fritt T4 på patienter med klinisk misstanke om hypotyreos, behandling med levotyroxin i samband med tidigare graviditet, familjär autoimmun tyreoideasjukdom (Graves eller Hashimoto) eller patienter med annan autoimmun sjukdom, såsom typ 1-diabetes, Mb Addison, celiaki m.fl.

För en fullgod fertilitet är det sannolikt av stor vikt att labprover avseende tyreoideavärden är normala och då gärna med TSH-värden i det nedre normalområdet (≤2,0).

Behandling

Upp

Behandling - Uppföljning - Komplikationer

Vid cirka 10% av de normala graviditeterna sjunker TSH under 1:a trimestern och att T4-nivåerna är då vanligen i det övre referensområdet. Denna effekt beror på de höga nivåerna av hCG, ett protein som delar samma alfa-kedja som TSH och därför kan binda och aktivera TSH-receptorn. Uttalade sänkningar av TSH ses framförallt vid tillstånd med kraftigt förhöjda hCG-nivåer såsom tex vid hyperemesis gravidarum och duplexgraviditet. I sällsynta fall kan då även fritt T4-nivån vara förhöjd och man kan då misstolka proverna som en äkta tyreotoxikos.

Det bör också påpekas att fritt T4 sjunker under sista trimestern, TSH kvarstår dock oförändrat vilket alltså skiljer laboratoriebilden från den vid primär hypotyreos.

Hypotyreos

Det är lämpligt att ta prover vid två tillfällen innan behandling inleds för att undvika laboratoriefel eller övergående TSH-påslag efter tex allmän sjukdom.

Observera att nedan rekommendationer gäller vid TSH-metod med övre referensnivå på 4,7 mU/L. Tyroxinbehovet ökar generellt under graviditeten (ofta ses en 50%-ig ökning) för att efter graviditeten återgå till det man hade innan graviditeten.

Gravida med känd behandlad hypotyreos
TSH 0,5-2,0 mU/L Kontrollera TSH, fritt T4 var (6:e-) 8:e vecka.
TSH >2,0 mU/L
(vid inskrivning eller senare under graviditeten)

 

Tyroxindosen ökas med 25% åt gången tills rekommenderad TSH-nivå uppnåtts. Kontrollera TSH, fritt T4 var 4:e-6:e vecka efter doshöjning.
Notera att halveringstiden för fritt T4 är cirka 1 vecka varför tätare kontroller än rekommenderat är onödiga.
När TSH-nivån nått intervallet (0,5–2,0) kan fortsatta kontroller göras var (6:e-)8:e vecka. Tyroxin passerar i viss mån över placenta.
Tyroxin passerar i viss mån över placenta.
Fostrets egen tyroxinproduktion börjar vecka 8-10.

Mycket liten risk för komplikationer vid optimal TSH-nivå under graviditet.
Postpartum Efter förlossning kan patienten vanligtvis återgå till samma dos som före graviditeten. Kontroll av TSH, fritt T3, fritt T4 rekommenderas hos behandlande läkare 8-12 veckor efter partus.  
Gravida utan tidigare känd behandlad hypotyreos
 TSH 0,5-2,0
    
Ingen mer provtagning behövs med avseende på tyreoidea.  
Första trimestern = tom vecka 13
TSH normalt 0,1-2,5 mU/L
Andra trimestern = tom vecka 26
TSH normalt 0,2-3,0 mU/L
Tredje trimestern = tom vecka 40
TSH normalt 0,3-3,0 mU/L
TSH >3,0 Behandla med tyroxin. Dosen avgörs av TSH-nivån. TPO-ak kontrolleras. Positivt TPO-ak stärker behandlingsindikationen efter partus.  
Hantering av nyinsatt tyroxinsubstitution postpartum  
  Om kvinnan vid diagnostillfället hade lätt förhöjt TSH (>2,5 men <10) samt hade stått på låg dos tyroxin (≤ 50 mikrogram), så seponeras det.

Kontrollera nytt tyreoideastatus efter 6 veckor.

Om hon stått på högre doser tyroxin är det lämpligt att gradvis sänka dosen (i steg om 25-50 mikrogram) med monitorering av prov var 6-8 vecka.

Hos kvinnor med höga doser (>100-125 mikrogram) tyroxin alternativt högre TSH (>10-12) vid diagnos behöver man ofta fortsätta med tyroxin. Dosen behöver dock justeras nedåt postpartum enligt steg och monitoreringsintervall beskrivna ovan.

Generellt gäller att positiva TPO-ak stärker behandlingsindikationen.
 

Hypertyreos

Graves- och hypertyreospatienter under pågående graviditet ska skötas av endokrinolog tillsammans med specialist-MVC.

Postpartum tyreoidit

Under graviditeten föreligger immunoadaptation. Man ser då minskad aktivitet av de flesta autoimmuna sjukdomstillstånd och tyreostatikadoserna vid Graves brukar kunna minskas eller mot slutet helt sättas ut. Efter partus sker en reaktivering av immunsystemet med en ökad aktivitet av autoimmuna sjukdomstillstånd.

Postpartum tyreoidit är cirka 20 gånger vanligare än Graves sjukdom i postpartumperioden och den toxiska fasen har ett väsentligt mildare förlopp.

I en studie med 8,7 års uppföljning fann man att 29% av kvinnorna fick permanent hypotyreos efter postpartum tyreoidit. Det motsvarar ungefär frekvensen av TPO-ak-positivitet i den kvinnliga normalbefolkningen.

Postpartum tyreoidit: Bifasiskt förlopp
1. Toxisk fas som debuterar 2-6 månader efter partus och varar 2-4 veckor. Räcker oftast med symptomatisk behandling med betablockad.
2. Hypotyreotisk fas som debuterar 3-12 månader efter partus och varar i cirka 4-10 veckor. Följ prover var 4-6 vecka beroende på grad av symtom och labpatologi. Vid TSH >4,7 förenat med symtom på hypotyreos, insätt tyroxin, ofta lämpligt med 50 mikrogram dagligen. Dosen justeras i samband med provtagning var 6-8 vecka. Vid behov av endast låga doser tyroxin (<50 mikrogram) och/eller tecken till översubstitution reduceras dosen successivt. Ofta kan man så småningom helt seponera tyroxin efter en total behandlingstid på 6-12 månader. Vid enstaka förhöjda TSH helt utan symtom kan man avvakta och ta om prover efter några veckor.
Hypotyreosen är ofta djupare och mer långvarig än den toxiska fasen. Positiva TPO-ak (vilket finns hos upp till 25% av den kvinnliga normalbefolkningen) styrker behandlingsindikationen (tyroxin) som då ofta blir permanent.

Om dokumentet: Tyreoideasjukdomar och graviditet

Författare:
Mikael Rydén, läkare, Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, David Nathanson, överläkare, Internmedicin, Södersjukhuset, Jonas Tovi, distriktsläkare, Capio vårdcentral Serafen
Granskat av:
Charlotte Oja, distriktsläkare, Capio vårdcentral Farsta, Eva Westerberg, distriktsläkare, Capio vårdcentral Slussen, Ajmer Singh, distriktsläkare, Capio vårdcentral Farsta, Åsa Niper, distriktsläkare, Hökarängens vårdcentral, Kadir Kakili, distriktsläkare, Jakob Nowakowski, distriktsläkare, Capio vårdcentral Serafen, Anna Andersen, distriktsläkare, Capio vårdcentral Serafen, Anna Siebermann, distriktsläkare, Capio vårdcentral Serafen, Tore Abrahamsson, distriktsläkare, Capio vårdcentral Serafen, Henrik Hallberg, distriktsläkare, Capio vårdcentral Serafen, Gisela Wegnelius, överläkare, Kvinnosjukvård/Förlossning, Södersjukhuset
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för endokrinologi och diabetologi:
Eva Toft, ordf, april 2016
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar:
Charlotte Höybye, ordf, april 2016
Publicerat:
Mars 2006
Uppdaterat:
April 2016