Riskbruk av alkohol

Inledning

Upp

Sjukdomsförebyggande arbete är en av hälso- och sjukvårdens uppgifter. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som vänder sig till hälso- och sjukvården, när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar och skada.

Minderåriga med riskbruk av alkohol omfattas inte av detta program. För dem rekommenderas kontakt med Maria Ungdom.

Bakgrund

För att utveckla hela hälso- och sjukvårdens arbete med sjukdomsförebyggande metoder presenterade Socialstyrelsen 2011 nationella riktlinjer för arbete med olika levnadsvanor. Av rekommendationerna framgår vilken åtgärd som enligt det vetenskapliga underlaget ger bäst nytta för de levnadsvanor som tas upp. Riktlinjerna utvärderar vilken effekt de olika åtgärderna har på att förändra en viss levnadsvana – inte vilken effekt de har på hälsan.

Riktlinjerna gäller vuxna, personer som är 18 år och äldre utan övre åldersgräns.

Riskbruk av alkohol

Upp

En av de levnadsvanor som tas upp i riktlinjerna är riskbruk av alkohol som bedöms innebära en kraftigt förhöjd risk för ohälsa. Enligt den nationella folkhälsoenkäten beräknades år 2015 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna mellan 16 och 84 år ha ett riskbruk av alkohol. Störst var andelen med riskbruk bland 16-29-åriga män och kvinnor (26 respektive 21 procent).

I Socialstyrelsens riktlinjer definieras målgruppen riskbrukare som personer med hög genomsnittlig konsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i månaden. Personer med alkoholberoende ingår inte i målgruppen, för handläggning av dessa personer se vårdprogram Alkoholberoende.

Med hög genomsnittlig konsumtion avses för män att dricka 15 eller fler standardglas och för kvinnor 10 eller fler standardglas per vecka.

Med intensivkonsumtion avses för män att dricka mer än 5 och för kvinnor mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.

Med ett standardglas avses

  • 50 cl folköl
  • 33 cl starköl (50 cl starköl motsvarar 1,5 standardglas)
  • 12-15 cl vin
  • 8 cl starkvin eller
  • 4 cl sprit

Screening

Upp

Socialstyrelsen föreslår i riktlinjerna två screeningfrågor för att fastställa om riskbruk föreligger och som underlag för samtal om patientens alkoholvanor.

  • Se blankett för självskattning av levnadsvanor.
  • Broschyren Goda levnadsvanor gör skillnad som tagits fram av det nationella Nätverket Hälsofrämjande sjukvård kan också användas. Broschyren finns i två versioner: en för tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat samt en för levnadsvanorna var för sig.

Åtgärder

Upp

Patienter med följande tillstånd bör särskilt uppmärksammas och prioriteras:

  • Gravida som brukar alkohol och förälder/vårdnadshavare till späd-/småbarn med riskbruk
  • Patienter med kronisk smärta, övervikt/fetma, leverpåverkan, högt blodtryck, hudsjukdom, hjärt-kärlsjukdom, cancer, blodfettsrubbningar eller som ska genomgå operation
  • Patienter med depression, ångest eller schizofreni

Även frisk vuxen med riskbruk ska prioriteras och erbjudas rådgivande samtal.

Rekommenderade insatser

Upp

Generellt anges i Socialstyrelsens riktlinjer att samtliga åtgärder förutsätter att en eller flera ohälsosamma levnadsvanor redan har konstaterats och att vårdpersonalen har kunskaper om de levnadsvanor åtgärden gäller. Det betonas att personalen behöver göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar.

Ett hälsofrämjande samtal ska stödja individens möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den. Dessutom ska samtalet utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan och tar hänsyn till patientens motivation till förändring. Personalens roll anges framförallt vara att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling.

Rådgivande samtal

I de flesta prioriterade fall rekommenderas för personer med riskbruk rådgivande samtal. Med rådgivande samtal avses att det samtal som förs är en dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient som anpassas till den specifika patientens ålder, hälsa och risknivåer mm. Om det finns särskilt behov kan det rådgivande samtalet kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel (till exempel HFS-nätverkets ovan nämnda broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad) och Dryckesdagbok, med särskild uppföljning och motiverande strategier (till exempel samtal i MI-anda). Samtalet beräknas vanligtvis ta 10-15 minuter men kan ibland pågå upp till 30 minuter.

Kvalificerat rådgivande samtal

För personer med riskbruk och stor till mycket stor svårighetsgrad av högt blodtryck och depression eller ångest rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal. Förutom det som ingår i rådgivande samtal inklusive eventuella kompletterande insatser enligt ovan ska ett kvalificerat rådgivande samtal vara teoribaserat och personalen ska utöver ämneskunskap om alkohol vara utbildade i den metod de använder. Socialstyrelsen har inte tagit ställning till specifika samtalsmetoder men nämner bland annat Motiverande samtal (MI) och Kognitiv beteendeterapi (KBT). Dessa samtal beräknas ta längre tid än rådgivande samtal men någon övre gräns anges inte.

Webb- eller datorbaserad rådgivning

För både unga vuxna (18-29 år) och vuxna generellt som har riskbruk rekommenderas även webb- eller datorbaserad rådgivning. Lämplig hänvisning kan vara det internetbaserade självhjälpsprogrammet Alkoholhjälpen.

Rådgivning på telefon

Ett alternativ som inte rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer eftersom tillräcklig evidens ännu saknas är rådgivning per telefon. På Alkohollinjen, telefon: 020-84 44 48, erbjuds kostnadsfri och anonym rådgivning för personer som vill förändra sina alkoholvanor samt även för anhöriga.

Om dokumentet: Riskbruk av alkohol

Författare:
Kerstin Damström Thakker, Dr Med Sc, Driftsansvarig för Alkohollinjen och handläggare alkoholfrågor, Enheten för alkohol- och tobaksprevention, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
Granskat av:
Kadir Kakili, distriktsläkare, Carema vårdcentral Gullmarsplan, Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, doktorand KI, Liselotte Kuehn Krylborn, distriktssköterska, vårdutvecklingsledare, Centrum för Allmänmedicin, Eva Sundborg, distriktssköterska, leg. barnmorska, Centrum för Allmänmedicin
Referenser:
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma levandsvanor – ett stöd för styrning och ledning. (Kan beställas eller laddas ner från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Indikatorer, bilaga. (Kan laddas ner från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/Documents/nr-sjukdomsforebyggande-inikatorer.pdf) Folkhälsomyndigheten (2016). Alkoholvanor från Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2011. (Kan laddas ner från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/alkoholvanor/)
Publicerat:
Oktober 2012
Uppdaterat:
Augusti 2016