Tobaksberoende

Ansvarsområde

Upp

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas att hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till patienter som röker dagligen. I Stockholms län bör det vid varje vårdcentral/husläkarmottaning finnas en tobaksansvarig som har utbildning i tobaksavvänjning. Inom slutenvården bör också vårdpersonalen kunna erbjuda stöd som t.ex. inför rökfri operation.

Fakta

Upp

Omkring 12 000 personer avled i Sverige på grund av egen rökning under åren 2011-2012 och cirka 100 000 per år insjuknade i rökrelaterade sjukdomar. Rökning är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige näst efter högt blodtryck som i sig även har tobaksbruk som en riskfaktor. Rökningen minskar bland den vuxna befolkningen och 2013 var det sammantaget 11% som angav att de rökte dagligen, något fler kvinnor. I Stockholm rökte 2010 lika många män (13%) som kvinnor (12,7%). Den största andelen rökare finns i åldersgruppen 45-64 år och är betydligt vanligare bland socialt och ekonomiskt utsatta som exempelvis arbetslösa (19%), personer med sjukpenning/-ersättning (26%) eller som saknar kontantmarginal (21%). Rökningen i tidig graviditet har minskat med 50% från år 2000 till 2014. I Stockholm rökte år 2013 4,0% av de gravida kvinnorna (5,9% i riket), men det finns stora variationer mellan de olika länsdelarna. I Stockholm snusar 17% av männen och 3% av kvinnorna och flest i åldergruppen 16-29 år. Det finns dock en skillnad mellan långutbildade män (16%) och kortutbildade män (25%).

Det "lönar sig" alltid med tobaksstopp även efter pensionsåldern för den enskilda patienten. Tobaksstopp är speciellt angeläget vid t.ex. behandling av astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Rökningen kostar också samhället minst 30 miljarder kronor per år i sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar.

Skadliga effekter av tobak

Upp

Rökning

Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem (Surgeon General Report 2014) och ger upphov till 58 olika sjukdomar med kraftigt ökad risk för exempelvis lungcancer och sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Att utsättas för passiv rökning innebär samma typ av hälsorisker.

Snus

Risken med snus är inte lika välstuderade som rökning men det finns evidens för att snus kan orsaka cancer i bukspottkörteln, dödlig hjärtinfarkt, permanenta och irreparabla munslemhinneförändringar med blottade tandhalsar. Vid snusning av minst 5 dosor/vecka finns en trefaldiga ökad risk för diabetes typ 2. Snusning under graviditet ger en förhöjd risk för prematurbörd och intrauterin fosterdöd jämfört med kvinnor som inte använt tobak.

Symtom

Upp

Tobaksberoendet är ett mångfasetterat beroendesyndrom som består av

  1. fysiskt beroende (nikotinbrist orsakar sug och abstinensbesvär)
  2. psykiskt beroende (känsla av att sakna något, bli lättirriterad)
  3. socialt beroende (t.ex. vid feströkning)
  4. vaneberoende (behov av att röka i vissa sammanhang som t.ex. efter maten eller vid fika)

Definition: Enlig Världshälsoorganisationen (WHO) är man beroende när ¾ av punkterna ovan är uppfyllda.

Utredning

Upp
  • Aktuella sjukdomar
  • Aktuell livsstil (matvanor, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet)
  • Psykosocialt: Beskriv det emotionella, rökare i omgivningen?
  • Kunskapsnivå: Patientens inre och yttre resurser
  • Motivation till tobaksstopp, se VAS-skala
  • Graden av beroende, se Fagerströms beroendeskala

Behandling

Upp

Det viktigaste när det gäller att sluta röka är att stärka motivationen och locka fram förändringsprat. Om motivationen är stark kan det gå bra att sluta utan hjälp, men en del behöver stöd. Studier visar att 30-40% av de som får behandlingsstöd tillsammans med läkemedel kan vara rökfria ett år efter rökstoppet.

  • Enkla råd: Ge rådet att sluta och att det finns stöd att få. Lämna telefonnummer till Sluta-röka-linjen, 020-84 00 00 och/eller hänvisning till Vårdguidens app Rökfri. Kan kompletteras med skriftlig information. Att ge enkla råd tar vanligtvis mindre än 5 minuter.
  • Rådgivande samtal kan utföras av all vårdpersonal och rekommenderas till gravida/ammande snusare. Är mer tidsmässigt omfattande än enkla råd och sker i dialog, anpassat till individen. Kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel samt uppföljning. Se Rådgivande samtal om tobak från Folkhälsomyndigheten.
  • Kvalificerat rådgivande samta: Samtal individuellt eller i grupp till alla dagligt rökande vuxna alternativt proaktiv telefonrådgivning via t.ex. Sluta-röka-linjen som bör erbjudas alla vuxna dagligrökare. Åtgärden genomförs av en person med utbildning i tobaksavvänjning och samtalsmetodik samt har avsatt tid för att bedriva tobaksavvänjning på mottagningen.

Farmakologisk behandling

Läkemedel som hjälp för att sluta röka kan fördubbla chanserna att lyckas och kan används som komplement till rådgivande samtal eller kvalificerat samtal.

Om rökstopp inte uppnåtts med nikotinersättningsmedel
(Texten i punktlistan nedan är hämtad från Kloka Listan 2016)

  • bupropion (Bupropion ..., Zyban)
    Ska undvikas för riskgrupper såsom personer med epilepsianamnes och patienter som riskerar delirium tremens. Kan kombineras med nikotinersättningsmedel.
  • vareniklin (Champix)
    Var observant på nydebuterade psykiatriska symtom.

Elektroniska cigaretter saknar produktsäkerhetskontroll och rekommenderas inte för rökavvänjning av experter. Kunskapen om risker med e-cigaretter och gedigna vetenskapliga studier angående deras värde som långsiktigt avvänjningsmedel saknas i dagsläget.

Om det inte finns resurser på den egna mottagningen finns det möjlighet att skicka remiss/hänvisningsblankett till Sluta-röka-linjen, som sedan kontaktar patienten. Blanketten finns också i journalsystemet TakeCare.

Kloka Listan logotyp

Nikotinberoende

Uppföljning

Upp
  • Uppföljning i samband med rökstopp efter 3 veckor och efter cirka 3 månader hos tobaksavvänjaren

Om dokumentet: Tobaksberoende

Författare:
Lena Lundh, distriktssköterska, Akademiskt Primärvårdscentrum, Kadir Kakili, distriktsläkare
Granskat av:
Ann Post, sjuksköterska, expert på tobaksavvänjning, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Publicerat:
Mars 2016