Bukaortaaneurysm (BAA) utan symtom

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Grundutredning inför remiss till kärlkirurgisk specialist.

Remiss till specialist i kärlkirurg

Utredning, fortlöpande kontroller och behandling.

Personer i befolkningen som får diagnosen bukaortaaneurysm (BAA) ska i regel bedömas vid en kärlkirurgiska specialistenhet, och vanligen sker kontinuerliga kontroller via dessa enheter, så kallad surveillance. När en person diagnostiseras t.ex. som ett ”en passant”-fynd ska patienten remitteras till någon av de två kärlkirurgiska specialistenheterna inom Stockholms läns landsting.

Remissinnehåll

  • En allmän värdering av patientens mentala och kroppsliga status bör ingå i remissen
  • Anamnes och status, särskilt kärlstatus
  • Fullständig rökanamnes, läkemedelslista
  • Kopia av utlåtande av den radiologiska diagnostik som föranleder remissen (ultraljud, MR eller CT). Bilder på CT- eller MR-undersökning ska länkas till röntgenavdelning vid remissinstansen (om detta finns vid remisstillfället)

Spesamgruppen för kardiologi

Symtom

Upp

Bukaortaaneurysm (BAA) är vanligen symtomfritt. Ruptur är mycket ovanligt vid BAA <55 mm hos män och <50 mm hos kvinnor. Ett stort aneurysm kan hos en smal patient ge symtom i form av en pulserande resistens som patienten noterar i vissa kroppslägen.

Riskfaktorer

Upp

Det finns tre grupper av personer som har en hög förekomst av BAA. Detta bör föranleda att man uppmärksammar risken för dessa individer och gör ultraljud vid misstanke om BAA. BAA, som icke är relaterade till bindvävsjukdom, är mycket ovanliga före 40 års ålder, varför ultraljud inte behöver göras för yngre personer före denna ålder oavsett riskgrupp.

  • Hereditet: Syskon och barn till patienter med känt BAA bör genomgå ultraljud av bukaorta, lämplig ålder kan vara från 50 år hos män och från 60 år hos kvinnor. Bör upprepas efter 10 år vid normalfynd.
  • Kardiovaskulär sjukdom: Det finns en högre prevalens av BAA hos personer med koronarsjukdom och hypertoni.
  • Rökning: Det finns en högre prevalens av BAA hos personer som har rökt, eller fortsatt röker. Rökstopp bör initieras och ultraljudsundersökning övervägas hos personer >50 år.

Utredning

Upp

Vanligen upptäcks BAA i samband med röntgenundersökning av annan orsak. Diagnoskriteriet för BAA är förenklat infrarenal maximal diameter i bukaorta motsvarande 30 mm eller större vid radiologisk undersökning. Palpation bör göras, men habitus kan försvåra klinisk bedömning och utesluter inte diagnosen. Patienter med BAA och som kan ta emot information ska remitteras för bedömning hos kärlkirurg. Om patienten bedöms kunna bli aktuell för framtida profylaktisk åtgärd ombesörjs fortsatta storlekskontroller av kärlkliniken. Det förekommer att kontrollerna avslutas, t.ex. om patienten drabbas av allvarlig demenssjukdom eller på annat sätt bedöms inte kunna bli aktuell för förebyggande kirurgi. Primärvården ska då informeras om detta.

Anamnes

Patientens fullständiga anamnes på hjärt- och kärlsjukdomar samt lungsjukdomar. Förekomst av claudicatio eller andra hjärt-/kärlsymtom ska dokumenteras. Rökanamnes. Genomgången bukkirurgi. Aktuell funktionsnivå: Klarar patienten ADL. Grad av aktivitet. Kognitiv funktion.

Status

Blodtryck. Pulsstatus i ljumskar och fötter. Fysiska funktionshinder, t.ex. status post stroke.

Lab

Behövs inte.

Undersökningar

Patienten ska ha genomfört radiologisk diagnostik för att erhålla diagnosen. Kopia på utlåtande av genomförd ultraljud eller CT buk bifogas remissen.


Se även Thorakala aortaaneurysm - handläggningsriktlinjer

Behandling

Upp

Hypertonibehandling är viktig hos patienter med bukaortaaneurysm, se vårdprogram Hypertoni.

Rökstopp är av största vikt på patienter med BAA då rökning både ökar risken för snabbare tillväxt av BAA och ökar risken för komplikationer vid kärlkirurgisk behandling.

Lipidsänkare har en positiv effekt med minskad peroperativ risk. Dessa insätts därför på de flesta patienter med lite större aneurysm där man avser att erbjuda patienten behandling. Vanligen föreligger också en indikation på grund av patientens övriga kardiovaskulära sjukdomar.

Trombocythämmare har en förebyggande effekt på kardiovaskulära händelser och sätts vanligen in. Samtidig förekomst av kranskärlssjukdom, hypertoni, stroke eller benartärsjukdom utgör en absolut indikation för trombocythämmare.

Åtgärd som förebygger ruptur

Vid BAA hos män >55 mm och kvinnor >cirka 50 mm erbjuds patienten vanligen förebyggande kärlkirurgisk åtgärd. Individuell variation förekommer beroende på förväntad risk vid operationen. Kontraindikationer är allvarlig malign sjukdom och förväntad kort överlevnad av annan orsak, t.ex. svår annan sjukdom (exempelvis demens).

Operation sker med endovaskulär teknik (EVAR) eller med öppen konventionell operation. Vilken metod som är mest lämplig bestäms i samråd med patienten och påverkas av en rad faktorer (aortas anatomi, tidigare genomgången bukkirurgi, BMI, ålder, hjärt- och lungfunktion, patientens önskemål osv).

Uppföljning

Upp

Även små aneurysm >3 cm följs upp på kärlkirurgisk klinik.

Alla män i Stockholms läns landsting kallas till engångsscreening med ultraljud det år de fyller 65. Deltagandet i screeningen är 78%. De 65-åriga män som erhåller sin BAA-diagnos vid den populationsbaserade aortascreeningen i SLL, erhåller en automatisk kallelse till kärlkirurgisk mottagning inom 2 veckor. Screeningen i SLL startade i augusti 2010, vilket innebär att alla män födda efter augusti 1945 har eller kommer att kallas till screening.

Kvinnor kallas inte till screeningundersökning, då studier inte har kunnat påvisa en nytta med det på grund av den lägre frekvensen av BAA. Detta bör föranleda att uppmärksamhet särskilt riktas mot selektiv screening av kvinnor och män som inte deltagit i screeningprogrammet och som bedöms finnas inom riskgrupperna (se ovan).

Patienter som behandlats för BAA med öppen operation avskrivs vanligen från fortsatta kontroller efter sitt första 30-dagarsbesök, men patienter som erhållit endovaskulär behandling får livslånga kontroller via kärlkirurgisk enhet.

Komplikationer

Upp

Personer som ej diagnostiseras för sitt BAA löper en risk att drabbas av ruptur med livshotande inre blödning. Det är därför angeläget att identifiera personer med BAA före ruptur sker.

Om dokumentet: Bukaortaaneurysm (BAA) utan symtom

Författare:
Bengt Berg, sektionschef, Kärlsektionen, Södersjukhuset, Lena Blomgren, överläkare, Kärlkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Peter Konrad, specialistläkare, Södersjukhuset
Reviderat:
Anneli Linné, överläkare, Kärlsektionen, Södersjukhuset, Rebecka Hultgren, överläkare, Kärlkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 2017
Granskat av:
Eva Karlsson Holm, specialist i allmänmedicin, Ektorps vårdcentral, Panteha Hatefi, specialist i allmänmedicin, Gröndals vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för hjärt- och kärlsjukdomar:
Peter Gillgren, specialistsakkunnig (spesak) i kärlkirurgi, september 2017
Publicerat:
December 1996
Uppdaterat:
September 2017