Aktinisk keratos

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Enstaka tunna aktiniska keratoser kan skötas i primärvården.

Remiss till hudspecialist

  • Utbredda och/eller tjocka förändringar kan remitteras till hudläkare
  • Immunosupprimerade patienter har ökad risk för utveckling av skivepitelcancer och bör kontrolleras hos hudspecialist

Remissinnehåll

  • Frågeställning? Bedömning? Behandling? Second opinion?
  • Anamnes: Symtom (duration, lokalisation, migration, klåda, smärta, fjällning, förändring över tid, hereditet
  • Status: Lokalisation, storlek, färg, form, enstaka, multipla, lesioner
  • Nuvarande väsentliga sjukdomar, typ diabetes, SLE
  • Utförda utredningar: Prover, PAD och dess utslag
  • Utprövade mediciner: Effekt, behandlingstid

Spesamgruppen för hud

Symtom

Upp

Aktinisk keratos är en kronisk solskada i huden som visar sig som en rodnad, lätt fjällande fläck, ofta relativt välavgränsad. Storleken kan variera från några mm till 1-2 cm, vanligen <1 cm. Vanligaste lokalisation är ansiktet (tinningar, kindknotor, näsa), underarmar, handryggar och ben.

Aktiniska keratoser kan indelas i lätt, medelsvår och svår dysplasi. Nerväxt i hårfolliklar histologiskt är ett observandum med ökad risk för återfall.

Epidemiologi

Upp

De allra flesta har flera aktiniska keratoser på solexponerade områden av huden. Framför allt hos ljushyllta personer utvecklas aktiniska keratoser, hos män något oftare än hos kvinnor. Uppskattningsvis drabbas 70 000-100 000 svenskar per år. De är vanligast efter 50 års ålder men förekommer redan i 25-30-årsåldern.

Riskfaktorer

Upp
  • Hudtyp I-II
    • Hudtyp I - alltid röd, aldrig brun
    • Hudtyp II - alltid röd, lite brun
  • Total solexposition under livet
  • Ökad ålder
  • Nedsatt immunförsvar

Differentialdiagnos

Upp
  • Solskadad hud – ingen palpabel yta
  • Mb Bowen, skivepitelcancer in situ – ofta tjockare hyperkeratos
  • Skivepitelcancer – ofta sår och palpabelt förtjockat, kan ömma vid palpation
  • Ytligt basaliom – ofta inte så tjock hyperkeratos
  • Eksem, tinea, hudinfektioner

Utredning

Upp

Vid tunna förändringar, stansbiopsi om inte kliniskt klar diagnos. Alltid PAD vid tjockare, ömmande och/eller såriga förändringar.

Behandling

Upp

Patientinformationsblad.

Solråd
Skydda huden med kläder, hatt/keps, solskyddsfaktor minst 15. Endast solskydd kan ibland få aktiniska keratoser att läka ut efter några år.

Expektans
Kan räcka vid enstaka tunna aktiniska keratoser och/eller vid lätt dysplasi om patienten noggrant informeras om självkontroller. Om förändringarna blir tjocka, såriga eller ömmande ska patienten kontakta sjukvården.

Läkemedel
Zyclara (imikvimod 3,75 %) appliceras en gång per dag på behandlingsområdet. Borttvättas på morgonen eller efter minst 6 timmar. Behandlingen består av två behandlingscykler om två veckor vardera, separerade av två veckor utan behandling.

Om patienten får en mycket kraftig reaktion kan behandlingsuppehåll göras 1-4 dagar, utan att behandlingstiden förlängs.

En måttligt till svår rodnad och ibland sårbildning är att förvänta vilket är tecken på att behandlingen har god effekt. Rodnaden bleknar sedan successivt.

Alternativ behandling
Utförs oftast av hudläkare

  • Kryokirurgi. Flytande kväve krävs för tillräckligt frysdjup
  • Curettage och diatermi
  • PDT - photodynamisk terapi - med Metvix kräm och rött ljus
  • Efudix kräm (5-FU)

Kloka Listan 2017

Uppföljning

Upp

Självkontroller i första hand. Om förändringarna blir tjocka såriga eller ömmande ska patienten kontakta sjukvården.

Om förändringarna snabbt kommer tillbaka, bör biopsi övervägas.

Komplikationer

Upp

Vid behandling med imiquimod
Kraftig hudirritation med sårbildning. Ljusa eller sällsynt depigmenterade ärr. Sekundärinfektion ovanligt.

Om ingen behandling
Enstaka aktiniska keratoser kan, sällsynt, övergå i skivepitelcancer - mindre än 1/1000 för en enskild lesion. Denna form av hudcancer är oftast lågaggressiv, sprider sig sällan i kroppen.

Om dokumentet: Aktinisk keratos

Författare:
Birgitta Wilson Claréus, hudspecialist, Hud- och könsmottagningen, Farsta Läkarhus
Granskat av:
Mattias Schmidt, distriktsläkare, Solna Centrum Vårdcentral, Kadir Kakili, distriktsläkare, FeelGood vårdcentral, Lennart Emtestam, professor, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Lena Hagströmer, överläkare, Hudkliniken, Södersjukhuset, Mehrnoosh Haghpanah, distriktsläkare, Husläkarmottagningen Sophiahemmet, Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska, Stockholm
Litteratur:
Fass. Guidelines for the management of Actinic Keratoses. D de Berker et al. Brit J Dermatol, Vol. 156, No. 2, February 2007 (pp 222-230)
Publicerat:
Juni 2010
Uppdaterat:
Maj 2015