Diarré

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Majoriteten av akuta och kroniska diarréer kan handläggas i primärvården.

Remiss till specialistläkare

Remissinnehåll

  • Anamnes, se "Utredning" nedan
  • Utredning med kopia av lab, odlingar, endoskopi med PAD-svar
  • Differentialdiagnostiska överväganden
  • Given behandling

Remiss till akutmottagning

  • Uttalade akuta diarréer (oftast infektiös genes) med terapikrävande vätskebalansrubbning

Återremiss till allmänläkare

Remissinnehåll

  • Diagnos
  • Fortsatt handläggning och eventuell prognostisk bedömning
Spesamgruppen för gastroenterologi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Grundsjukdomen avgör grad av funktionsnedsättning. Möjligheten att påverka arbetssituationen och tillgång till toaletter.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Frekvens och grad av diarré kombinerat med arbetsuppgifterna och tillgång till toalett.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange om utredning pågår och behov av anpassning av arbetsuppgifter.

Förkom

Symtom

Upp

Akuta diarréer
Diarré med plötsligt insjuknande har ofta infektiös genes. Samtidiga kräkningar och feber är då vanligt. Tillståndet är oftast självläkande, se Tarminfektion.

Kroniska diarréer
Vid kroniska diarréer är anamnes av central betydelse för differentialdiagnostik och aktivitetsbedömning, se "Utredning" nedan.

Differentialdiagnos

Upp
  • Funktionell tarmrubbning (se IBS)
  • Mikroskopisk kolit (se Inflammatorisk tarmsjukdom)
  • Malabsorption
  • Celiaki
  • Tumör
  • Gallsyreinducerad diarré
  • Läkemedelsbiverkan
  • Bakteriell tunntarmsöverväxt som ofta ger gallsyreinducerad diarré ska övervägas vid:
    • achyli
    • tunntarmsdivertiklar (se Divertikulit)
    • tunntarmsstenos
    • resektion av ileocekalvalveln
    • strålskada - OBS! Kan debutera flera år efter strålbehandling
    • diabetes mellitus
  • Annan diarrégenes, tex tyreotoxikos (se Hypertyreos), alkoholöverkonsumtion, förstoppningsdiarré

Utredning

Upp

Anamnes

Akuta diarréer
Ofta föreligger positiv epidemiologi (utlandsresa, liknande besvär i omgivningen, antibiotikaintag, "misstänkt" mat). Vidare mikrobiologisk utredning kan vara motiverad vid utomlandsvistelse, riskyrke samt vid uttalade symtom och association till antibiotikabehandling, se Frågeformulär vid tarmsjukdomar.

Kroniska diarréer
Uppgifter av central betydelse för differentialdiagnostik och aktivitetsbedömning: Föreligger äkta diarrétillstånd? (icke formad avföring med ökad frekvens utan inslag av förstoppning).

  • Insjuknande (akut eller smygande)
  • Duration
  • Diarréfrekvens och konsistens
  • Nattlig diarré
  • Blod och slemtillblandning?
  • Förlopp (progredierande, konstant, växlande)
  • Buksmärtor, feber, nattliga besvär, sjukdomskänsla, viktreduktion
  • Tidigare bukanamnes, särskilt liknande besvär tidigare och bedömning av dessa
  • Annan sjukdom och behandling av denna
  • Alkoholanamnes
  • Läkemedelsanamnes
  • Kost som påverkar symtomen, tex laktosintag

Basutredning

  • Rektoskopi, mikrobiologisk utredning (se Tarminfektion)
  • Blodstatus, CRP, albumin, Na, K, f-Hb. TSH och transglutaminasantikroppar bör ingå i basutredningen om inte uppenbar infektionsanamnes

Utvidgad utredning

Vid misstanke om

  • IBD
    • Kalprotectin i feces är en ospecifik markör för aktiv tarminflammation. Värden <100 ug/g innebär mycket liten risk att inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) föreligger. Aktiv inflammatorisk tarmsjukdom har ofta värden >300. Nackdel är något lång svarstid samt svårtolkade gränsvärden. Specificiteten är begränsad och förhöjda värden kan även ses i högre åldrar, vid NSAID-behandling, vid infektiös enterokolit samt vid malignitet.
    • Koloskopi: Yngre patienter med normal basutredning och normalt kalprotectin behöver inte koloskoperas. Äldre patienter (>cirka 50åå) bör genomgå koloskopi för att utesluta mikroskopisk kolit och neoplasi.
    • Funktionell tarmrubbning, se IBS (Irritable Bowel Syndrome)
  • Mikroskopisk kolit: Koloskopi
  • Gallsyreinducerad diarré: Vid vattning diarré där andra diarréorsaker bedöms uteslutna. Tillstånd efter resektion av distala tunntarmen är en vanlig orsak. 7-OH-Kolestenon i serum är en ny biokemisk markör som visar förhöjda värden vid gallsyremalabsorption
  • Celiaki: Om positiva transglutaminasantikroppar - gastroskopi med tunntarmsbiopsi med normalkost

Behandling

Upp
IBD se IBD
Funktionell tarmrubbning se IBS (Irritable Bowel Syndrome)
Mikroskopisk kolit se IBD
Infektiös enterokolit se Tarminfektion
Gallsyreinducerad diarré Kolestyramin (pulver Questran 4 g) eller kolestipol (pulver Lestid 5 g, tex ½-1 dospulver x - 4, dosupptrappning). Klinisk utvärdering veckovis tills lagom dos/effekt uppnås.
Ospecifik diarré Loperamid (t.ex. Dimor, Imodium) kan prövas.

Kloka Listan 2017

Om dokumentet: Diarré

Författare:
Reviderat: Bengt Ödman, överläkare, Gastrosektionen, Södersjukhuset (2012)
Granskat av:
Ylva Kristoferson Sandström, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Filip Öberg, distriktsläkare, Hammarby Sjöstads Husläkare
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för mag- och tarmsjukdomar:
Staffan Wahlin, ordf, maj 2015
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar:
Mikael Lördal, ordf, maj 2015
Publicerat:
Oktober 1999
Uppdaterat:
Maj 2015