Gallsten

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Primär bedömning, utredning och behandling.

Se även HPB-cancer inklusive SVF.

Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning

För ställningstagande till kolecystektomi/ERCP, se remissindikationer nedan.

Remissinnehåll

  • Relevant anamnes och status, tecken på gallgångsstas (ikterus, mörkare urin/ljus avföring, hudklåda)?
  • Genomförd utredning och relevanta fynd inklusive leverprover
  • Effekt av given behandling

Remiss till akutmottagning

  • Vid ihållande smärta efter initial behandling
  • Vid misstanke om komplikation: samtidig feber, allmänpåverkan eller ikterus
  • Om oklart smärttillstånd

Återremiss till specialist i allmänmedicin

Remissinnehåll

  • Sammanfattning kring utredning, bedömning och behandling
  • Läkemedelsförändringar
  • Förslag på lämplig uppföljning i primärvården
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt

Bakgrund

Epidemiologi

  • Gallsten är vanligt och förekommer hos cirka 20 procent av befolkningen. Det är ovanligt före 40 års ålder men därefter ökar prevalensen med nästan 1 procent per levnadsår. Av dessa utvecklar cirka 20 procent symtomgivande gallstenssjukdom.
  • Vanligare hos kvinnor än hos män.

Riskfaktorer

  • Ärftlighet
  • Övervikt
  • Högt fettintag
  • Ålder >60 år
  • Snabb viktnedgång, till exempel efter överviktsoperation
  • Läkemedel, till exempel östrogen, opioider

Utredning

Symtom

Gallstenar är oftast symtomfria, vid gallstensanfall:

  • Plötslig debut av uttalad smärta, ofta intervallkaraktär.
  • Smärtlokalisation oftast under höger arkus med utstrålning till rygg och axlar.
  • Duration från 15 minuter till ett par timmar. Vanligen smärtfrihet inom 12 timmar.
  • Eventuellt illamående och kräkningar.
  • Ibland korrelerat till visst matintag: fet eller stekt mat, ägg, äpple eller annan frukt.
  • Vid komplikation: ihållande smärta, feber eller ikterus, mörkare urin/ljus avföring, hudklåda (gallgångsstas).

Anamnes

  • Aktuella symtom: debut, karaktär, duration, förlopp och utbredning
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar, tidigare ultraljud? Kända gallstenar?
  • Aktuella läkemedel
  • Ärftlighet
  • Riskfaktorer

Status

  • Allmäntillstånd, feber? Ikterus? Övervikt?
  • Palpation av buk, lokaliserad palpationsömhet eller dunkömhet under höger arcus? Eventuella resistenser?
  • Vid misstanke om komplikation: blodtryck och puls.

Handläggning vid utredning

  • Klinisk diagnos baserat på anamnes och status.
  • Utredning i samband med akut gallstensanfall i differentialdiagnostiskt syfte.
  • Diagnosen bekräftas i lugnt skede med ultraljud.

Laboratorieprover

  • CRP
  • ALAT
  • ALP
  • Bilirubin
  • S-amylas

Bilddiagnostik

Ultraljud av gallblåsa och gallvägar i lugnt skede.

Diagnoskriterier

Ett gallstensanfall bör inte ha pågått >24 timmar och ska inte vara förenat med feber.

Differentialdiagnoser

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Akut smärtstillande behandling. Om denna inte har effekt remiss till akutmottagning.
  • Förskriv suppositorier NSAID att ta vid behov vid nytt gallstensanfall, max 150 mg/dygn.
  • Informera patienten om att söka akut om ihållande smärta, tillkomst av feber eller om tecken på stas i gallgångarna.

Förebyggande åtgärder

Undvik den mat som ger besvär.

Läkemedelsbehandling

Smärtstillande behandling vid akut gallstensanfall:

  • NSAID: I första hand naproxen 500-750 mg peroralt alternativt injektion ketorolak 10-30 mg intramuskulärt, injektion diklofenak 75 mg intramuskulärt eller suppositorier diklofenak 50-100 mg i andra hand. Diklofenak rekommenderas utanför Kloka listan då alternativ behandling saknas.
  • Vid kontraindikation mot NSAID: Opioid, extempore preparat suppositorier Hyoscinbutylbromid-morfin-noskapin-papaverin APL 10
    mg + 13 mg + 6 mg + 40 mg eller suppositorier morfin APL 5-10 mg.
    För mer info: Alternativ till Spasmofen suppositorier (Janusinfo)

Kirurgisk behandling

Indikation för remiss:

  • Upprepade gallstensanfall. Ju yngre patient desto starkare operationsindikation.

Gallstenar som bifynd vid röntgenundersökning hos patient utan symtom behöver inte opereras.

Hos vissa kan smärta från gallvägarna förekomma även efter kolecystektomi.

Uppföljning

  • Ingen planerad uppföljning, patienten söker vid behov.
  • Vid upprepade gallstensanfall bör operation diskuteras.

Komplikationer

  • Kolecystit – om gallblåsan stängs av, med risk för gangrän, perforation och abcessbildning. Drabbar cirka 20 procent av dem med symtomgivande gallstenssjukdom.
  • Koledokussten – stas i de djupa gallvägarna, sten i stora gallgången kan ge ikterus, eventuellt med feber (kolangit) eller gallstenspankreatit.

Patientinformation

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.