Hallux valgus

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Utredning och icke kirurgisk behandling

Remiss till specialistläkare

  • Kirurgisk behandling, bara om patienten är motiverad för kirurgi
  • Informera rökare att rökstopp krävs före operation

Remissinnehåll

  • Röntgenutlåtande (fot, belastade bilder)
  • Anamnes och status, yrke, gångförmåga
  • Om patienten är opererad tidigare, ange var och när för eventuell rekvisition av journalkopior och röntgenbilder inför besöket

Spesamgruppen för ortopedi

Symtom

Upp
  • Skobesvär med trycksmärta medialt över det protruderande metatarsalhuvudet (pseudoexostosen)
  • Stortåns valgusställning (vinkling mot andra tån) kan medföra trängsel för de andra tårna, och ibland omlottställning av tår. Patienten är ofta besvärsfri barfota
  • Hallux valgus kan förekomma i kombination med andra fotbesvär och då är bilden mer blandad. Exempelvis hallux rigidus, artros, i första MTP-led (metatarsofalangealled) och hammartå är inte ovanligt
  • Om första metatarsalen är hypermobil, dvs överrörlig i TMT-led 1 (tarsometatarsalled), kommer metatarsalhuvudet att bära mindre vikt och ömmande klavus utvecklas under andra ledhuvudet

Epidemiologi

Upp

Etiologi

  • Hereditet kan förklara upp till 60-80% av fallen
  • 3:1-förhållande mellan kvinnor och män
  • Neuromuskulära sjukdomar
  • Reumatoid artrit
  • Obalans mellan strukturerna runt MTP-leden
  • Eventuellt trånga skor 

Utredning

Upp
  • Belastade röntgenbilder i standardprojektioner – frontal och sida. Endast belastade bilder visar den funktionella felställningen i foten
  • På frontalbilden kan man bedöma om artros föreligger i MTP-leden. Man kan se om leden är kongruent eller icke-kongruent vilket kan vara avgörande för val av operationsmetod och hallux valgus- och intermetatarsalvinklar kan mätas
  • En belastad sidobild kan avslöja om första metatarsale är eleverad som tecken på överrörlighet i TMT-led I

Behandling

Upp

Icke-kirurgisk

  • I första hand skoråd, bekväma skor kan erbjudas av ortopedteknisk firma. Patienter med marginella besvär undrar ofta om det är bättre att operera när felställningen är liten. Det finns dock inga hållpunkter för att profylaktiskt operera hallux valgus

Kirurgisk

  • Operation kan erbjudas de som har symtom trots justering av skor. Patienten ska informeras om förväntat resultat och risk för postoperativa komplikationer. Kontraindikationer såsom hög ålder, nedsatt cirkulation/känsel, rökning och fotsår måste uteslutas
  • Det finns ett stort antal operationsmetoder beskrivna. Det vanligaste är distala osteotomier med och utan osteosyntes. Dessa kombineras ibland med mjukdelslösning och mindre skelettingrepp för att vinkla upp stortån. Även proximala osteotomier och artrodeser förekommer. Val av operationsmetod bestäms av röntgen, status och operatörens preferenser
  • Operation utförs vanligtvis i lokalbedövning/fotledsblockad som kan kombineras med sedering men narkos förekommer också
  • Med hjälp av speciell sko kan patienten oftast belasta på foten direkt efter operation

Kirurgiska komplikationer

  • Ytlig sårinfektion och påverkan på ytliga hudnerver är vanligast
  • Stelhet i MTP-leden blir som regel bättre med tiden
  • Stortån bottnar inte i golvet
  • Transfermetatarsalgi, dvs ont under MTP2 på grund av förkortning och/eller elevation av metatarsale 1
  • Över-/underkorrektion
  • Recidiv av valgusställning
  • Nekros caput metatarsale I (ovanligt)

Uppföljning

Upp
  • Läkning efter operation tar normalt 4-8 veckor
  • Patienten följs ibland upp via ortopedmottagning. Vid komplikation bör patienten hänvisas till den opererande enheten
  • Efter 4-6 veckor kan man gå i vanliga skor men det tar minst 3-4 månader innan man kan ana slutresultatet

Om dokumentet: Hallux valgus

Författare:
Anne Skoog, ortoped, Aleris ortopedklinik, Nacka, David Yuran, ortoped, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Granskat av:
Spesamgruppen för ortopedi: Carl Siljeholm, specialistläkare, Capio Artro Clinic, Kadir Kakili, distriktsläkare, To Care Husläkarmottagning, Andreas Selander, Stockholm Spine Center, Simon Printz, ortoped, Södersjukhuset
Publicerat:
November 2013
Uppdaterat:
November 2015