Karpaltunnelsyndrom

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Diagnostik, ortosbehandling.

Remiss till ortoped eller handkirurg

Kirurgisk behandling.

Remissinnehåll

  • Grad av smärta eller värk, uppgift om eventuellt konstant känselbortfall
  • Uppgift om ortosbehandling, resultat av denna
  • Resultat av eventuell neurofysiologisk utredning och var undersökningen utförts

Remiss till arbetsterapeut

Ortoser.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Lättare besvär påverkar inte funktionstillståndet om man tidigt vidtar åtgärder. Vid svårare fall ev aktuellt med arbetsbyte.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
I flertalet fall är funktionen inte begränsad. Kan förvärras av arbete med vibrerande verktyg och ensidig tung handbelastning.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Tänk på att beskriva symtom och arbetsförmågebegränsning.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Karpaltunnelsyndrom

Förkom

Symtom

Upp

Karpaltunnelsyndrom, entrapment av nervus medianus i karpaltunneln, är vanligt framförallt hos medelålders och äldre kvinnor men kan förekomma i alla åldersgrupper. Karpaltunnelsyndrom är också vanligt vid graviditet, se nedan. Diabetes, hypotyreos, reumatoid artrit och vibrationsexponering kan göra nerven mer vulnerabel och lättare utlösa symtom.

Patienten besväras av domningar i tumme, pek-, lång- och ringfinger, framförallt nattetid. Ibland föreligger också värk och tyngdkänsla i handen som kan störa nattsömnen. I senare skede kan domningarna uppträda också dagtid och det kan förekomma sensibilitetsnedsättning och eventuellt atrofi av thenarmuskulatur.

Vid graviditet

Karpaltunnelsyndrom är inte ovanligt under graviditetens senare hälft. Patienten besväras av domningar i tumme, pek-, lång- och ringfinger, framför allt nattetid. Ibland föreligger också värk och tyngdkänsla i handen, som kan bli så besvärande att det stör nattsömnen. Genesen är oklar, men har tillskrivits en ökad vätskeretention i samband med graviditet som utlöser tryck på nervus medianus hos därtill disponerade individer. Oftast, men inte alltid, avklingar symtomen efter partus.

Differentialdiagnos

Upp
  • Polyneuropati, tex vid diabetes
  • Entrapment av nervus medianus på underarmsnivå. Oftast arbetsrelaterat, patienten uppvisar då svaghet i medianusinnerverade muskler och lokal ömhet volart proximalt i underarmen
  • Rotutlösta besvär. Vid cervikal rhizopati har patienten ofta nackbesvär och domningar upp på underarmen

Utredning

Upp

Oftast kan diagnosen ställas på anamnes och kliniska fynd. Perkussionsömhet över karpaltunneln, så kallat Tinels tecken, med parestesier i distal riktning, är vanligt förekommande. Volarflexion av handleden, så kallat Phalens test, brukar ofta utlösa domningar inom cirka en minut. Sensibilitetsnedsättning och thenaratrofi är sena tecken. I tveksamma fall kan en neurofysiologisk undersökning vara av värde. Neurofysiologisk utredning (ENeG) bör göras på män med yrkesmässig exposition för vibrerande verktyg.

Behandling

Upp

Behandlingen beror på symtomens svårighetsgrad.

Hos gravida beroende på hur lång tid som återstår till partus.

Ortos

I mycket lätta fall, där patienterna endast har domningar någon enstaka gång nattetid, kan det hjälpa med en ortos nattetid över handleden som förhindrar flexion.

Vid graviditet
Ortos nattetid är ofta effektiv under graviditet. Många patienter blir så pass förbättrade av att sova med statisk nattskena, med handen i neutralläge, att de står ut med symtomen till dess att barnet är fött.

B-vitaminer eller diuretika har ingen effekt.

Operation

I de fall där nattortos inte är tillräckligt, och i de fall domningarna är uttalade och/eller sensiblitetsnedsättning och muskelatrofi förekommer, bör patienterna bli föremål för operation. En delning av karpalligamentet brukar kunna ske polikliniskt i lokalbedövning.

Efter en operation brukar i typiska fall domningarna försvinna omedelbart men viss ömhet i ärret och kraftnedsättning i handen kan kvarstå i ett par månader, vilket är särskilt märkbart hos personer med tyngre arbeten. Har inklämningen varit mycket uttalad med känselnedsättning och atrofier kan man inte garantera total regress av symtom efter operation.

Om dokumentet: Karpaltunnelsyndrom

Författare:
Marianne Arner, överläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Kadir Kakili, distriktsläkare, Capio vårdcentral
Publicerat:
Februari 1999
Uppdaterat:
September 2014