Knäledsartros

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Utredning och medicinsk behandling.

Remiss till specialist i ortopedi

Specificera vilka patienter eller vilka tillstånd det gäller.

Remissinnehåll

  • Preciserad diagnos- och frågeställning (tex artros-artroplastik?)
  • Anamnes och utförligt status
  • Övriga sjukdomar av vikt
  • Röntgenundersökning, ej äldre än tre månader, med uppgifter var och när denna är gjord (bifoga gärna kopia av röntgensvaret). MR-utredning är ej nödvändig vid artrosutredning
Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Symtomen utvecklas över tid med omväxlande förbättrings- och försämringsperioder.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Artros sätter ned gång- och rörelseförmågan. Funktionen varierar ofta över tid. Det är vanligt med återkommande försämringsperioder.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Tänk på att beskriva patientens begränsningar inför ev byte till lättare arbetsuppgifter. Tidig kontakt med arbetsgivaren eller företagshälsovården för anpassning eller byte av arbetsuppgifter. Byte av arbetsuppgifter efter artroplastik och vid mycket tunga arbeten som bör undvikas helt.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Knäartros

Förkom

Symtom

Upp

Belastningssmärta, vilovärk, begränsad gångsträcka, ledsvullnad, hälta.

Epidemiologi

Upp

Knäartros är en mycket vanlig folksjukdom från åldrarna 50 år och uppåt. År 2006 hade Sverige en befolkning på 9 miljoner invånare, samma år gjordes 10 000 knäprotesoperationer. Fördelningen av knä- respektive höftprotesoperationer är idag lika.

Primär artros är vanligast. Hereditet kan föreligga.

Sekundär artros kan uppstå efter tidigare genomgången skada, tex menisk- eller ledbandskada eller ledengagerande fraktur.

Riskfaktorer

Upp
  • Hög ålder
  • Kvinnlig kön
  • Arv
  • Övervikt
  • Skada
  • Idrott på elitnivå

Differentialdiagnos

Upp
  • Degenerativ meniskruptur utan röntgenmässiga tecken på artros (vanligt vid incipient artros)
  • Osteonekros
  • Reumatisk sjukdom
  • Höftartros
  • Fraktur
  • Infektion
  • Malignitet
  • Fortledd smärta från rygg, höft, fotled/fot

Utredning

Upp

Anamnes

Ska innehålla uppgifter om hur och när besvären började, tidigare skador eller operation i leden. Vidare uppgifter om belastningssmärtor och/eller vilovärk, gångförmåga, eventuella hjälpmedel, behov av analgetika samt i förekommande fall sjukskrivning.

Även uppgifter om andra sjukdomar som kan ha betydelse inför ett eventuellt operativt ingrepp samt aktuell medicinering.

Status

Ska innehålla uppgifter om gångförmåga/hälta, svullnad, rörlighet, stabilitet, muskelatrofi samt höftledsstatus och distalstatus.

Röntgen

Vid frågeställningen knäartros skall i första hand alltid röntgen med belastade bilder göras.

Om denna undersökning ej är konklusiv, ställningstagande till utredning av alternativa tillstånd före eventuell remiss till ortoped för bedömning.

Behandling

Upp

Medicinsk behandling

Lindriga - måttliga besvär

Vid lindriga till måttliga besvär och en röntgenbild som visar lindrig artros (Ahlbäck 0-1) räcker det oftast med utförlig information om tillståndet, vid behov råd om viktminskning, hjälpmedel, tex mjukt knäbandage, råd angående träning eller remiss till sjukgymnast. Artrosskola rekommenderas. Remiss till ortopedtekniker för skoinlägg eller avlastande ortos kan övervägas om patienten ej vill bli opererad, eller ej bedöms klara en operation av medicinska skäl.

Paracetamol är alltid förstahandsvalet när det uppstår ett analgetikabehov.

Andrahandsval är NSAID.

Måttliga - svårare besvär

Vid måttliga till svårare smärttillstånd och en röntgenbild motsvarande begynnande eller lindrig artros, kan intraartikulär injektion med hyaluronan (Artzal) prövas. Har en begränsad/ingen effekt på smärta och funktion. Begränsad evidens avseende kostnadseffektivitet.

Glukosamin har i studier ej reducerat behovet av analgetika och har därför en mycket tveksam plats i behandlingsarsenalen.

Steroidinjektion kan ges vid ett kraftigare inflammatoriskt tillstånd.

Kirurgisk behandling

Huvudindikation för operation vid knäartros är uttalade besvär av belastningssmärta och värk, samt begränsad gångsträcka, där en adekvat medicinsk behandling inte längre hjälper.

Osteotomi kan övervägas hos patienten, oftast män under 50 år, med måttliga röntgenförändringar (ej mer än Ahlbäck grad II). Detta gäller i första hand arbetsföra personer med arbete som innebär tung belastning på knäleden.

Övriga patienter som uppfyller kraven för operation erbjuds artroplastik. Om röntgen visar endast medial artros, kan eventuellt så kallad halvprotes användas. Beslutet tas slutgiltigt av operatören under operationen.

Vid mer grava röntgenförändringar väljes en flerkammarprotes.

FaR vid Artros

Indikation

Fysisk aktivitet är basbehandling vid artros, komplettera vid behov med smärtlindring. Både konditionsträning och styrketräning leder till minskad smärta och förbättrad funktion, samt motverkar övervikt. Stötta patienten till varaktig träning som kan integreras i det dagliga livet.

Kontraindikation

Kontaktidrotter och idrott med hög ledbelastning, tex fotboll.

Ordination

Konditionsträning måttlig intensitet, i 30 minuter (alt 3x10 minuter) minst 3 ggr/v.
Styrketräning med successivt ökad belastning 8–10 övningar 3 ggr/v. Effekt efter 6-8 veckors träning.
Lämpliga viktavlastade aktiviteter är stavgång, simning, vattengympa, cykling, styrketräning. Vid lättare artros är även gång, löpning och dans lämpliga aktiviteter.
Vanligt med ökad smärta initialt, smärtlindring ses efter några veckor.
Ofta bör initial bedömning och träning ske under ledning av sjukgymnast.

Läs om knäledsartros i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR i SLL, februari 2013. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Uppföljning

Upp

Opererade patienter följes upp av ortopeden tills de inte längre behöver ortopedhjälp.

Vårdtid

Vårdtiden, inklusive operationsdagen är för enkammarprotes är 2-3 dygn och för flerkammarprotes 4-5 dygn. Därefter kan de flesta patienter utskrivas till hemmet.

Postoperativ röntgenkontroll tas under vårdtiden. Suturtagning sker i allmänhet hos distriktssköterska om 2,5-3 veckor efter operation.

Uppföljningen varierar, ofta hos sjukgymnast på ortopedkliniken efter cirka 2 månader.

Sjukgymnastträning efter operation är av största vikt och bör ske 2-3 gånger/vecka tills patienten är kapabel att sköta sin träning själv. Rehabiliteringtiden är lång, upp mot 6 månader, innan full funktion.

Om dokumentet: Knäledsartros

Författare:
Per Hamberg, docent, Ortopediska kliniken, Södersjukhuset. Uppdaterat av Marianne Langlet, Ortopediska kliniken, S:t Görans sjukhus
Granskat av:
Kadir Kakili, distriktsläkare, Capio vårdcentral Gullmarsplan
Publicerat:
Januari 2008
Uppdaterat:
Februari 2014