Lumbago

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Lumbago - ländryggssmärta, akut (0-6 veckor), alternativt kronisk (>3 månader) kan i allmänhet behandlas av allmänläkare.

Remiss till specialist i ortopedi

Remiss till specialistmottagning vid misstanke om specifik bakomliggande orsak.

Generellt gäller att patient inte ska remitteras till annan vårdgivare med det huvudsakliga syftet att där få remiss till medicinsk service.

Remissinnehåll

  • Anamnes och status
  • Resultat av övriga utredningar och behandlingar

Remiss till akutmottagning

Endast vid så svår smärta att patienten inte klarar sig hemma.

Remissinnehåll som till specialistläkare.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Akuta ryggsmärtor läker som regel ut inom några dagar. Läkningen kan ta längre tid om patienten blir inaktiv och rörelserädd.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Patienter med tunga arbeten kan ibland klara lättare uppgifter trots ryggsmärtorna. Det är inte farligt att arbeta trots att det gör ont. Fortsatt arbete och belastning påskyndar i regel läkningen

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Om du utfärdar sjukintyg, tänk på att precisera hur smärtan begränsar patientens förmåga att klara sina arbetsuppgifter

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Akut lumbago, Lumbago-ischias, diskbråck

Förkom


Specialistutlåtande till Försäkringskassan
Vid besvär i rörelseapparaten där kirurgi är uteslutet, tex långdragna ryggbesvär, kräver Försäkringskassan ibland specialistbedömning av patienten. Husläkaren kan lämpligen vara ansvarig för sådant specialistutlåtande, tillsammans med läkare utbildad i ortopedisk medicin (vid sjukhus eller i närsjukvård) eller tillsammans med OMT-utbildad sjukgymnast.

Symtom

Upp

Lumbago

Svårare värk i ländryggen, ibland med utstrålning mot gluteal-, höft- eller ljumskregionerna. Symtomen debuterar akut eller gradvis. I det akuta stadiet ökar smärtorna vid alla typer av rörelser. I mer kroniska stadier ökar symtomen enbart vid vissa rörelser och ansträngningar som speciellt engagerar ländryggen.

Ischiassmärta

Värk och utstrålande smärta i ena eller båda benen ofta även med stelhet och parestesier. Smärtutstrålning som följer en viss nervrots utbredningsområde kallas ofta rhizopati.

Lumbago-ischias

En kombination av rygg- och bensmärta. Den ena av komponenterna kan dominera den kliniska bilden.

Riskfaktorer

Upp
  • Inaktivitet
  • Övervikt
  • Rökning

Differentialdiagnos

Upp

I de flesta fall av smärttillstånd i ländryggen kan orsak till besvären inte fastställas, såvida nervrotspåverkan inte föreligger. Detta gäller i akut skede. Mer långvarigt smärttillstånd kan i högre grad ha en specifik orsak.

Följande tillstånd anses med relativt stor sannolikhet kunna orsaka ländryggsbesvär (dock kan tillstånden föreligga hos besvärsfria patienter):

  • Uttalad, särskilt multipel diskdegeneration
  • Facettledsartros
  • Diskbråck
  • Spondylolisthes
  • Osteoporos med kotkompression
  • Inflammatoriska ryggsjukdomar som Bechterew, psoriasisartrit
  • Fraktur
  • Metastas - tumör (nattliga svettningar, viktförlust, aptitlöshet, oförklarig feber)
  • Spondylit/(diskit)

Utredning

Upp

Trots att det är ovanligt, skall förändringar i andra organ än ryggen övervägas som orsak till ryggsmärtorna - tex gynekologiska tillstånd, sjukdomar i prostata och andra organ i lilla bäckenet, neurologiska sjukdomar, förändringar i bäckenfogar.

Typiska fynd vid klinisk undersökning:

  • Smärtskolios
  • Påverkad flexionsförmåga
  • Palpationsömhet i nedre delen av ländryggen på ena sida
  • Saknad av neurologiskt bortfall

Lab

Vid ländryggsmärta mer än 2 à 3 månader bör laboratorieutredning inklusive SR, CRP och LPK samt urinsticka göras.

Undersökningar

Röntgen av ländryggen görs akut endast efter trauma eller vid misstankar om tumör eller infektion. Vid kvarstående smärta efter 1-3 månader bör slätröntgen av ländryggen göras.

Röntgenfynd med litet eller inget samband med ryggsmärtor:

  • Lätt till måttlig diskdegeneration
  • Spina bifida
  • Lumbo-sacrala övergångskotor
  • Mb Scheuermann
  • Över- och undertaligt antal ländkotor

Vid starka misstankar om tumör, infektion eller rotpåverkan skall MRT utföras.

Behandling

Upp

Vid svåra smärtor kan sängläge ibland ej undvikas. Tiden till sängs skall dock minimeras och som behandlingsförslag helst undvikas.

Farmakologisk behandling

I första hand paracetamol. Eventuellt kan NSAID behövas. Kortvarig behandling med opioider vid mycket starka ryggbesvär.

Tidig aktivitet rekommenderas. Undvik långvarig sjukskrivning. Återgång i arbete trots kvarstående besvär förbättrar ofta prognosen på längre sikt.

Kirurgisk behandling

Behandling av kronisk lumbago utan specifik påvisbar orsak är f n kontroversiell. Restriktivitet med fusionsoperationer rekommenderas, men kan övervägas i enstaka väl utvalda fall med långvarig smärta.

Övrig behandling

Sjukgymnastik efter 6 veckor. McKenzie-övningar. TNS, ultraljud, akupunktur, värme eller laserterapi har tveksam effekt.

Manuell terapi (manipulation, mobilisering, naprapat, kiropraktor, massage) har visats kunna ha en smärtlindrande effekt vid akuta ryggbesvär.

Prognos

80% av patienter med akuta och subakuta smärtor i ländryggen blir besvärsfria inom 2-3 månader.

Om dokumentet: Lumbago

Författare:
Ulric Willers, överläkare och Peter Elkan, överläkare, Ortopedkliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Erik Elmstedt, verksamhetschef, Ortopedkliniken, Södersjukhuset, Henrik Bjurvill, verksamhetschef, Nacka Närsjukhus, Jan-Erik Andersson, distriktsläkare, SÖPO, Curt Rönnlöv, distriktsläkare, SÖPO; Susanne Bohman-Åhman, distriktsläkare, SSPO, Klas Selander, distriktsläkare, SSPO
Publicerat:
Januari 1997
Uppdaterat:
Mars 2015