Senskideåkommor

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Utredning, diagnos - differentialdiagnos
  • Sköta konservativ behandling och uppföljning

Remiss till specialistläkare

Operativa ingrepp, uppföljning efter operation.

Remissinnehåll

  • Lokalstatus
  • Grad av besvär arbete/ADL
  • Besvärsduration
  • Andra sjukdomar
  • Genomförda behandlingar

Remiss till arbetsterapeut

Ortoser.

Remiss till sjukgymnast

Rörelsebehandling efter operation.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Samtliga sjukdomar påverkar gripförmågan och finmotorik i varierande omfattning. Vissa diagnoser kan ha långvarigt förlopp och besvären kan variera över tid.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Om du utfärdar sjukintyg, tänk på att precisera hur patientens besvär begränsar förmågan att utföra sitt arbete.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Vissa hand- och handledsbesvär

Förkom

Symtom

Upp

Peritendinit

Drabbar oftast tummens och handledens sträcksenor. Ger smärta och rörelseinskränkning. Lokalt ses svullnad, ömhet och krepitationer kring senan.

Tendovaginitis nodosa

(Triggerfinger/-tumme, tendovaginitis stenosans)

Debuterar som ömhet över fingrets böjsena, vanligen i handflatan. Så småningom uppträder upphakningar (triggerfenomen) med smärta då patienten sträcker och böjer fingret som kan låsa sig i flexion.

Då patienten böjer fingret/tummen maximalt och sedan åter sträcker ut kan man över böjsenan volart om MCP-leden palpera ömhet samt ibland förtjockning och känna upphakningstendensen.

I den medfödda formen (se "Epidemiologi") föreligger oftast en permanent extensionsinskränkning i tummens ytterled som står i lätt flexion och inte kan sträcka alls.

Mb de Quervain

Smärta, ibland krepitationer i första dorsala senfacket, där senorna löper över processus styloideus radii. Palpation av senorna över processus styloideus radii utlöser smärta. Smärta kan provoceras med maximal passiv ulnardeviering av handleden med tummen invikt under fingrarna (så kallad positiv Finkelstein's test).

Epidemiologi

Upp

Peritendinit

Åkommorna, speciellt peritendiniten, kan vara en följd av upprepade rörelser eller ofysiologiskt rörelsemönster, men vanligen finns ingen klar etiologi.

Tendovaginitis nodosa

Vanligt hos diabetiker och reumatiker. Kan även förekomma hos barn som medfödd åkomma, vanligen i tummen, som uppvisar sträckdefekt i ytterleden.

Mb de Quervain

Drabbar nyförlösta mammor i högre frekvens än andra personer, samt kvinnor i övergångsåldern.

Differentialdiagnos

Upp

Tenodvaginitis nodosa

  • Inflammatorisk tendovaginit som delfenomen av ledsjukdom
  • Dupuytrens kontraktur
  • Extensorseneruptur
  • Fingerledsartros

Mb de Quervain

Utredning

Upp

Oftast krävs endast anamnes och palpation, samt eventuellt provokationstest enligt ovan (se "Symtom") för att ställa diagnosen.

Undersökningar
Vid misstanke om ledåkomma kan röntgenundersökning behövas.

Behandling

Upp

Allmänläkare

Vid kort anamnes och lindriga symtom kan immobilisering prövas, ibland i kombination med lokal steroidinjektion i senskidan.

Vid peritendinit kan också Heparinbehandling prövas. Peritendinit opereras i praktiken aldrig.

Specialistläkare

Om inte konservativ behandling hjälper vid triggerfinger och Mb de Quervain bör operation övervägas. Denna innebär klyvning av del av böjsenskidan respektive senfacket och exstirpation av eventuell synovit.

Uppföljning

Upp

Efter både konservativ och operativ behandling bör ansvarig läkare kontrollera att patienten blivit besvärsfri och återfått sin normala rörlighet.

Om dokumentet: Senskideåkommor

Författare:
Paul Tordai, biträdande överläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuet
Granskat av:
Ove Engvist, chefsöverläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset, Eva Thorin-Ricknert, distriktsläkare, Anne-Maj Engström, distriktsläkare
Referenslitteratur
Dahlgren, Sven; Haglund Ulf; Johansson, Sune H: Kirurgi i öppen vård, Almqvist och Wiksell Medicin 1995, sid 258-60. Lundborg, Göran: Handkirurgi - en introduktion, Studentlitteratur, Lund 1988, sid 143-8.
Publicerat:
Juni 1997
Uppdaterat:
December 2011