Lumbal spinal stenos

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Kan utreda och inleda behandling av patienter med lumbal spinal stenos.

Remiss till specialist i ortopedi

Om patientens besvär och funktionsinskränkning kan motivera kirurgisk behandling och patienten positiv till operativ åtgärd.

Remissinnehåll

  • Anamnes och status
  • Resultat av eventuella radiologiska undersökningar

Eventuellt anm. eller tillägg.

Remiss till akutmottagning

Endast i de sällsynta fall då den lumbala spinala stenosen orsakar snabbt progredierande parapares och/eller cauda equina-liknande symtom.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Kroniska ryggbesvär är ofta långvariga tillstånd. Det är i allmänhet inte farligt att arbeta trots att det gör ont.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Patienter med tunga arbeten kan klara andra lättare arbetsuppgifter.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Tänk på att beskriva besvären och även tidsaspekten. Tänk på att ta ställning till arbetsanpassning senast efter 6 veckor.

Förkom

Symtom

Upp

Spinal stenos orsakas i allmänhet av degenerativa förändringar i disker, facettleder och ligamentum flavum. Förändringarna orsakar mekanisk påverkan på nervrötter.

  • Ryggsmärta
  • Bensmärta, främst vid stående eller gående, ofta förenad med parestesier, domningar och svaghet i benen
  • Inskränkt gångsträcka. Kan dock ofta cykla långa sträckor

Karakteristika för patient med spinal stenos

  • Oftast över 50 år
  • Oftare man än kvinna
  • Framåtböjning minskar symtomen till benen
  • Upprätning av ryggen (extension) utlöser eller accentuerar symtomen till benen
  • Gång förvärrar eller utlöser claudicatio-liknande symtom
  • Gradvis ökad påverkan av neurologiska funktionen till benen

Riskfaktorer

Upp

Kongenitalt korta pediklar.

Differentialdiagnos

Upp

Utredning

Upp

En tredjedel av patienter med spinal stenos blir spontant bättre inom 6 veckor.

Vid neurologi och kvarvarande symtom efter 6 veckor tillför slätröntgen inget. MRT av ländryggen alternativt CT, om MRT inte kan genomföras.

Tvärsnittsyta på durasäcken - <75 mm² bekräftar diagnosen.

Behandling

Upp

Konservativ behandling vid måttliga besvär eller hos äldre med måttliga krav. Behandling som vid andra typer av ryggsmärtor. NSAID i kombination med Paracetamol ger ofta lindring. Vid otillräcklig effekt kan Gabapentin (för neuropatiska smärtan) och en opioid anlagetika typ Tramadol för en kortare tid. OBS! Beroenderisk.

Sjukgymnastik med tidig rörelseaktivering och smärtlindring med tex TNS, akupunktur, McKenzie-övningar och traktion kan hjälpa patienten.

Kirurgi (laminectomi) ger i allmänhet goda resultat. Detta blir aktuellt efter 6 månaders konservativ behandling och om patienten är motiverad. Vid degenerativ olisthes eller annan instabilitet bör laminectomin kombineras med fusion.

Komplikationer

Upp

Patienternas relativt höga ålder och ökad komorbiditet förorsakar en ökad komplikationsrisk.

Om dokumentet: Lumbal spinal stenos

Författare:
Ulric Willers, överläkare och Peter Elkan, överläkare, Ortopedkliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Svante Berg, ortoped, Stockholm Spine Center, Kadir Kakili, distriktsläkare
Publicerat:
Januari 1996
Uppdaterat:
Mars 2015