Kronisk prostatit

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Patienter med förstagångsbesvär och vid recidiv av tidigare känd sjukdom.

Remiss till urologmottagning

  • Vid oklar diagnos
  • Vid täta recidiv (inom 2 månader)
  • Terapiresistenta patienter

Spesamgruppen för urologi

Symtom

Upp

Komplex symtombild med stor interindividuell variation. Vanligt är att kyla försämrar och att värme förbättrar. Symtomen varierar i intensitet med vecko- till månadslånga skov.

  • Smärtor: perineum, skrotum, ljumskar, ländrygg och suprapubiskt
  • Miktionsproblem: sveda vid miktion, imperativa trängningar
  • Sexuella problem: smärtsamma ejakulationer och sekundärt till smärtorna nedsatt libido och erektil dysfunktion

Klassifikation av prostatit

Enligt NIH (National Institutes of Health).

  1. Akut bakteriell prostatit
  2. Kronisk bakteriell prostatit
  3. Kronisk abakteriell prostatit (Chronic Pelvic Pain Syndrome, CPPS)
    a. inflammatorisk
    b. icke inflammatorisk
  4. Icke symtomatisk inflammatorisk prostatit

Skillnaden mellan 3a och 3b är att man fått vita blodkroppar i prostataexprimatet. Detta har ingen klinisk relevans och undersökningen behöver inte göras. Grupp 3a och 3b kan slås ihop till CPPS.

CPPS genes är inte klarlagd men varken inflammation eller infektion är trolig orsak. Bäckenbottenmuskulaturen är involverad och spasm samt dysfunktionell smärtmodulering i området kan vara förklaringsmodeller.

Att kyla kan orsaka ett skov och/eller försämra symtom kan bero på köldallodyni (kyla uppfattas som smärtsam) och/eller vasokonstriktion i bäckenbottens muskulatur hos den predisponerade mannen.

Differentialdiagnos

Upp
  • Smärta utlöst av ländryggssjukdomar
  • Benign prostatahyperplasi (BPH) - drabbar oftast män >50 år, men förekommer ibland hos yngre
  • Prostatacancer (Rektalpalpation ua? Normalt PSA?)
  • UVI (normal urinsticka/urinodling)
  • Blåscancer (makroskopisk hematuri?)
  • Neurogen blåsrubbning (efter stroke eller på grund av MS, diabetes eller annan neurologisk sjukdom) är en vanlig orsak till LUTS. Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningar, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt
  • Prostatit kan ibland vara en komponent vid inflammatoriska bindvävssjukdomar, som Reiters syndrom (artrit i kombination med uveit och prostatit/uretrit)

Utredning

Upp
  • Noggrann anamnes
  • Provtagning:
    • CRP
    • urinsticka
    • urinodling
    • PSA
  • Undersökning:
    • prostatapalpation

Behandling

Upp

Behandlingen bör individualiseras.

Allmänt

  • Omhändertagandet är viktigt! Informera noggrant! Oftast rör det sig om ett helt ofarligt spänningstillstånd i bäckenbottenmuskulaturen, vilket förvärras av stress
  • Varma bad och varm klädsel har ibland god effekt. De flesta patienterna blir sämre av kyla (undvik våta badbyxor)
  • Bio-feedback-träning hos uroterapeut eller sjukgymnast för att lära sig slappna av i bäckenbottenmuskulaturen

Läkemedelsbehandling

  • Undvik antibiotika vid CPPS, kan ha en positiv effekt vid första skovet men den effekten upprepas sällan vid recidiv
  • Antiflogistika (NSAID) under 3-4 veckor, i första hand Naproxen (enligt Klioka Listan)
  • Alfablockerare som Alfuzosin 10 mg, 1 x 1 peroralt (förstahandsval enligt Kloka Listan) provas under 3-4 veckor om patienten har inslag av LUTS med tömningssvårigheter

Uppföljning

Upp

Omhändertagandet viktigt.

Vid typisk symtomatologi behöver ingen uppföljande provtagning göras.

Om dokumentet: Kronisk prostatit

Författare:
Gustaf Allerstrand, distriktsläkare, Täby Centrum Doktorn
Granskat av:
Lars Häggarth, överläkare, Capio S:t Görans Sjukhus
Publicerat:
Maj 2008
Uppdaterat:
September 2015