Njurcancer

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Grundutredning
  • Information om sannolik diagnos
  • Uppföljning av opererade patienter i vissa fall
  • Uppföljning av patienter med metastaser i vissa fall
  • PAH i förekommande fall för palliativ vård

Remiss till sjukhusklinik, urologi

Remiss till urologisk klinik indicerat vid solid tumör eller oklar cysta. Beställ samtidigt DT thorax. Vid typisk benign cysta, ge lugnande besked.

Urologen går vidare med:

  • Kompletterande utredning
  • Slutgiltig information om diagnos och överenskommelse med patienten om behandling
  • Kirurgisk behandling
  • Fortsatt kontroll av patienten. Eventuellt remiss till annan specialist eller återremittering till primärvården
  • Konsult

Remissinnehåll

  • Anamnes
  • Blodprover: Hb, krea
  • Röntgen
  • Information given till patienten om sannolik diagnos

Återremiss till allmänläkare

Remissinnehåll

  • Utförd behandling
  • Förlopp
  • PAD
  • Lämplig uppföljning

Återremiss till sjukhusklinik, urologi, onkologi

  • Vid misstänkt metastasering för ställningstagande till kirurgi av metastaser eller onkologisk behandling

Remiss till sjukhusklinik, geriatrik, hemsjukvård, ASIH

Palliativ vård.

Spesamgruppen för urologi och njurmedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Behovet av sjukskrivning varierar i tid beroende på sjukdomsfas och typ av behandling. Undvik medicinskt omotiverad sjukskrivning.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Bejaka det friska och psykologiska faktorers betydelse.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Kontakt med arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifterna kan påverka patientens välbefinnande i positiv riktning.

Förkom

Symtom

Upp

Njurtumörer ger sällan symtom förrän tumören blivit relativt stor eller vid metastaserad sjukdom. Buksmärtor/flanksmärtor, hematuri och palpabel resistens i buken är symtom som ibland kallats ”en klassisk triad”. Dessa symtom är ovanliga idag då 50% eller fler av tumörerna diagnostiseras incidentiellt, utan symtom från njurarna. Makroskopisk hematuri, ofta episodisk, är det vanligaste förekommande symtomet på njurcancer.

Ospecifika symtom, tex SR-stegring, hyperkalcemi, oklar feber, hypertoni, polycytemi, uttalad sjukdomskänsla kan förekomma.

Epidemiologi

Upp

Cirka 1000 nya fall diagnostiseras per år i Sverige.

Njurcancer förekommer 1,5-2 gånger så ofta hos män jämfört med hos kvinnor och står för cirka 2,3% respektive 1,5% av all cancer hos vuxna män och kvinnor i Sverige. Detta gör den till den nionde respektive 17 vanligaste tumören bland män och kvinnor.

Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder. De flesta är i 70-årsåldern vid diagnostillfället. Cirka 2% är bilaterala vid första diagnostillfället.

Differentialdiagnos

Upp
  • Cysta
  • Njurbäckencancer (se nedan under rubrik "Behandling")
  • Angiomyolipom eller annan benign tumör
  • Hematom
  • Njursten

Utredning

Upp

Grundutredning

Anamnes

  • Orsak till undersökning
  • AT
  • Smärtor
  • Hematuri
  • Läkemedel

Blodprover

  • Hb
  • S-kreat
  • S-ALP

Övrigt
Undersökning med datortomografi av njurar/buk samt datortomografi av bröstkorgen.

Eventuellt MRT eller ultraljud vid oklar tromb i vena cava/njurven eller vid nedsatt njurfunktion, förhöjt kreatininvärde.

Behandling

Upp

Njurcancer utan metastaser

Nefronsparande behandling (partiell nefrektomi) är idag standardingrepp vid små njurtumörer (T1a = <4 cm), även vid större tumörer kan partiell nefrektomi övervägas,

Nefrektomi: kan göras med laparoskopisk teknik i stadium T1-T2 (när detta bedöms som lämpligt) eller stadium T1 när partiell nefrektomi inte bedöms som lämpligt. Öppen nefrektomi görs vid lokalt avancerade tumörer och vid förekomst av tumörtromb.

Hos äldre med mindre än 10 års förväntad överlevnad och icke symtomgivande små tumörer kan eventuellt expektans väljas i samråd med patienten.

Njurcancer med metastaser

Vid enstaka lymfkörtelmetastaser görs nefrektomi med medtagande av lymfkörtlar.

Vid enstaka metastaser görs nefrektomi och resektion av metastas. Enstaka metastaser kan även behandlas med riktad strålbehandling ("strålkniv").

Vid metastaserad sjukdom kan systemisk behandling ges. Detta kan ge stabilisering, regress av sjukdomen och förlängd överlevnad. Tidgare gavs interferon men sedan 2006 har flera målriktade läkemedel kommit som är bromsande. Läkemedlen tas oftast som tabletter men vissa ges som infusioner med dropp. Både interferon och de nya målstyrda läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Ges av specialistklinik.

Lokal strålbehandling av smärtande skelettmetastaser är oftast effektiv.

Vid hotande eller patologisk fraktur kan operation eller strålbehandling ges.

Vid smärtor i njurtrakterna eller svåra blödningar kan embolisering av njurartären eller strålbehandling bli aktuellt.

Wilms tumör

Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år. Denna beskrivs inte här.

Njurbäckencancer

Till skillnad från njurcancern har njurbäckencancern sitt ursprung i urotelet såsom blåscancer och är således en annan sjukdom.

Uppföljning

Upp

Efter operation för njurcancer

Uppföljningen varierar beroende på tumörstadium, PAD och utförd behandling. Vid lokaliserad sjukdom sker oftast uppföljningen av urolog . De flesta patienter följs i cirka 5 år.

För närmare information, se Nationellt vårdprogram för njurcancer, 2013, Regionalt Cancercentrum.

Om dokumentet: Njurcancer

Författare:
Mats Hedlund, Tomas Hopfgarten, Claes R Nyman, Urologiska kliniken, Södersjukhuset
Reviderat:
Ann-Helén Scherman Plogell, överläkare, Urologiska kliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Ulrika Harmenberg, överläkare, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, Anette Andersson, kontaktsjuksköterska, Urologiska kliniken, Södersjukhuset
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för tumörsjukdomar:
Jan-Erik Frödin, ordf, oktober 2014
Publicerat:
December 1996
Uppdaterat:
April 2014