Sekretorisk mediaotit (otosalpingit)

Specialist i allmänmedicin

Handlägger primärt barn med sekretorisk mediaotit (otosalpingit) och sköter de första 3 månadernas uppföljning.

Remiss till specialist i ÖNH-sjukdomar eller audiologi

(Remiss till audiologspecialist gäller ffa förskolebarn med behov av hörselutredning)

Barn

• Barn med dubbelsidig SOM under minst 3 månader, helst bekräftat med B-tympanogram och med misstanke om hörselnedsättning som påverkar den sociala funktionen.
• Barn med dubbelsidig SOM under 6 månader, helst bekräftat med B-tympanogram, ska hörseltestas även om inte symtom på hörselnedsättning föreligger. Om primärvårdsenheten saknar utrustning ska barnet remitteras till ÖNH-mottagning för hörseltestning. Om normal hörsel (tmv4˂25 dB) och ingen misstanke om social hörselnedsättning behöver barnet inte remitteras och heller inte kontrolleras rutinmässigt.
• Barn med funktionshinder som kan påverka kommunikationsförmågan ska remitteras mera frikostigt.
• Barn med ensidig SOM behöver endast remitteras om uttalade symtom finns.
• Vid SOM under senvåren kan man ofta avvakta med remiss då självläkningen är mycket hög under sommarperioden.

Vuxna

• Ensidig SOM hos vuxna och barn över 12 år i mer än 3 veckor utan infektion eller annan förklaring ska remitteras till ÖNH-specialist eller direkt till ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset för att utesluta tumör i epi/nasofarynx.Ska alltid utredas med nasofaryngoskopi.

Spesamgruppen för öron-näsa-hals, hörsel och tal

• Icke akut insjuknande
• Synligt sekret i mellanörat eller förtjockad, ej buktande trumhinna med nedsatt eller ingen rörlighet
• Gråvit trumhinna med radiellt förlöpande kärl
• Ingen feber eller svår öronsmärta, men många patienter beskriver ändå att det gör ont och är obehagligt
• Hörselnedsättning, pratar högt. Ofta bråkigt, aggressivt, okoncentrerat barn
• Generellt dålig språkutveckling eller tillbakagång i språkutvecklingen hos små barn
• Lockkänsla
• Trumhinneförändringar med indragningar

Vätska i mellanörat är vanligast mellan 2 och 5 års ålder och endast cirka 10-20% av barnpopulationen undgår att drabbas. Kortvariga episoder vid förkylning är vanliga och harmlösa och ska inte föranleda speciella åtgärder. Sex månader efter debut har minst 80% av episoderna läkt spontant.

Täta förkylningar och akuta mediaotiter.

Adenoiden utgör en källa för de bakterier som förs upp till mellanörat genom örontrumpeten och utlöser den slemhinnereaktion som ger vätska i mellanörat. Möjligen bidrar också tubarfunktionsrubbningar till att manifestera denna åkomma.

• Akut mediaotit efter några dagar
• Simplex otit
• Cholesteatom
• Adhesiv otit

• Trumhinnorna undersöks med pneumatisk otoskopi/otomikroskopi helst i kombination med tympanometri. Att enbart använda otoskopi medför ökad risk för såväl över- som underdiagnostisering
• Hörseln hos små barn bedöms genom uppgift om hörselrelaterade symtom*
• Viskstämmeprov kan utföras som komplement. Om det finns utrustning för hörselmätning bör den användas för test av barn (vanligen ≥4 år), som kan medverka.
• Webers test hos äldre barn/vuxna
• Inga labprover eller röntgen är indicerade

* För att värdera vad som är en hörselnedsättning som påverkar sociala funktioner kan följande frågor vara vägledande:

• Har barnet åldersadekvat språk?
• Hör barnet när du talar med henne/honom från rummet intill?
• Vill barnet ha hög ljudvolym på TV/radio?
• Fungerar barnet i gruppaktiviteter?
• Uppträder barnet hyperaktivt eller frånvarande?

Status

Synligt sekret i mellanörat och/eller förtjockad, ej buktande trumhinna med nedsatt eller ingen rörlighet vid undersökning med Siegle's tratt eller otoskop med ballong. Vanligen ser man en ekerformad kärlteckning på trumhinnan.

Ingen feber.

Hos specialist

• Alltid audiogram, samarbete med hörselklinik gällande barn yngre än 4 år
• Undersökning av epi-/nasofarynx hos vuxna för att utesluta tumör

Expektans, speciellt om god social hörsel.

Sekretorisk mediaotit över 6-8 veckors duration hos barn äldre än 3 år rekommenderas att prova Otovent. (Finns på de flesta Apotek och kostar cirka 80 kr).

Äldre barn rekommenderas dagliga valsalvaövningar flera gånger per timme.

Ventilationsrör

Operationsindikation med ventilationsrör: Kvarstående sekretorisk mediaotit med hörselnedsättning som medför funktionsnedsättning, alternativt grava trumhinneförändringar där valsalva/otovent inte har någon effekt.

Kontroll efter 3 månader, gärna med tympanometri.

Om ej bra, remiss till specialistklinik.

Hos barn med ventilationsrör görs en hörselmätning inom 3 månader. Rörets funktion kan kontrolleras av läkare eller med tympanometri. Nästa kontroll görs av läkare ett år efter rörsättningen och därefter årligen tills röret förlorats. Audiogram behöver inte tas rutinmässigt vid dessa uppföljande kontroller.

Flytning från röröra, rörotit. är en komplikation som hos de yngsta barnen orsakas av de vanliga otitpatogenerna och hörselgångsflora hos de äldre barnen. Om ej feber, värk eller påverkat allmäntillstånd, ge lokala örondroppar, t.ex. Terracortril med polymyxin B i 1 vecka 2-3 ggr dagligen. Flytning som kvarstår över 5 dagar ska till öronmottagning/öronspecialist. Tidigare om debut av feber eller värk i örat.

• Hörselnedsättning
• Kroniska trumhinneförändringar och utveckling av kronisk otit med manifestationer som adhesivotit eller cholesteatom