Patienter som varit utsatta för tortyr

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Primär utredning av anamnes och psykiatriskt och somatiskt status. Somatisk utredning bör vara klar innan patienten remitteras till specialistenhet
  • I remissen bör ingå kort information om försäkringsmedicinskt status
  • Remiss till fysioterapeut bör tidigt övervägas

Specialistenhet bör övervägas så snart tortyrmisstanke fastställts

För tortyröverlevare inom Stockholms läns landsting finns idag två specialiserade enheter, Kris- och Traumacentrum och Röda Korsets center för torterade flyktingar. Dessa enheter tar emot personer med tortyrerfarenhet i behov av specialiserad psykiatrisk diagnostik, vård och rehabilitering. Patienter kan själv söka till dessa enheter utan remiss.

För patienter med smärta som huvudsakliga symtom förordas remiss till rehabiliteringsenhet med kompetens inom både smärta och psykisk ohälsa.

Spesamgruppen för psykiatri

Symtom

Upp

Symtom efter tortyr kan vara av såväl psykisk som somatisk karaktär. De vanligaste psykiska symtomen är ångest, trötthet, depression, minnesrubbningar och posttraumatisk stress, PTSD eller komplex PTSD, där ångestsyndrom kan vara tydligt framträdande. Se övriga vårdprogram för specifik information om dessa tillstånd.

  • Smärta, ofta generaliserad, förekommer hos >90% av patienterna
  • Huvudvärk
  • Buksmärtor
  • Hjärtklappning
  • Yrsel, domningar
  • Sömnproblem, mardrömmar
  • Sexuell dysfunktion

Generaliserade smärttillstånd såsom fibromyalgi och långvarig icke-malign smärta förekommer i stor utsträckning.

Epidemiologi

Upp

Röda Korset beräknar att det idag finns cirka 150.000 personer med invandrarbakgrund i Sverige som har varit utsatta för tortyr. Beredskap och kunskap om tortyr och dess konsekvenser är begränsad. Tortyrmetoder varierar utifrån var personen kommer ifrån och vid vilken tidpunkt personen kommit till Sverige.

Fysiska tortyrmetoder

Exempelvis slag med eller utan tillhygge, där falaka (slag med käpp eller elkabel under fotsulan) är en metod som ger kroniska smärtor och/eller känslerubbningar i fötterna. Olika former av isolering, ofta i små utrymmen och i onormala kroppsställningar, beskrivs av många patienter. Avsaknad av mat och vatten.

Psykiska tortyrmetoder

Hot mot person eller närstående samt trakasserier, skenavrättning, sexuella övergrepp, långvarig isolering, sömndeprivation.

Riskfaktorer

Upp

Risk att utveckla fysiska symtom, såsom smärta och psykiska symtom, såsom ångest, depression eller PTSD är överhängande hos personer med tortyrerfarenhet. Prevalenssiffror i studier uppges till 69-90%, variationen beror på flera faktorer såsom kön, tortyrens duration och art, samt omgivande såväl skyddande som förstärkande faktorer.

Differentialdiagnos

Upp

Under anamnes framkommer ofta orsaker till varför patienten söker vid just detta tillfälle. Patienten beskriver ofta en period i Sverige som fungerat relativt väl, varefter symtomen återkommit eller förstärkts. Retraumatisering i form av upplevelse av relativt ringa trauma - såsom en mindre bilolycka eller sociala svårigheter och integrationsproblem i arbetssituation, skola etc - är vanliga orsaker till att symtom efter tortyr förstärks.

Utredning

Upp

Anamnes

Tortyr som orsak till smärta och psykiska problem är underdiagnostiserat i Sverige. Fråga specifikt om tortyrmetod, för att rätt diagnostisera smärta och känselstörningar i fötter och underben (falaka), smärtor i nacke och skulderregionen (upphängning i onormala kroppsställningar), huvudvärk eller kognitiva besvär (slag mot huvudet till medvetslöshet). Smärtteckning och frågeformulär, se Viss vårdprogram PTSD och Långvarig icke-malign smärta.

Status

Riktad status beroende på anamnes, somatisk orsak till smärta ska utredas. Undersök fötter och underben avseende känselstörning och neuropatisk smärta om patient beskriver symtom. Undersök kraft och rörlighet i axlar om patient varit utsatt för upphängning. Smärtanalys, såväl nociceptiv som neuropatisk smärta kan förekomma.

Behandling

Upp

Om patient uppvisar fysiska eller psykiska symtom av funktionsnedsättande art bör kontakt tas med specialistenhet enligt ovan. Farmakologisk behandling enligt Viss vårdprogram Långvarig icke-malign smärta, men specifik traumabehandling bör initieras. Såväl individuell som gruppbehandling förordas, evidensbaserade metoder såsom EMDR (Eye Movement Desensitization Reprocessing och KBT (kognitiv beteendeterapi) samt smärtrehabilitering bör ingå i rehabilitering av tortyröverlevare.

Uppföljning

Upp

Uppföljning av psykiska och fysiska symtom tillsammans med funktionsökning. På specialistenheter sker detta regelmässigt, se rubrik "Vårdnivå/remiss" ovan.

Komplikationer

Upp

Svårigheter att anpassa sig till arbete, försäkringskassa, arbetsförmedling eller skola, framförallt i kontakt med myndighetspersoner. Misstro till sjukvård och sociala myndigheter är ofta beskrivna i gruppen av torterade personer.

Kvalitetsindikatorer

Upp

På specialistenheter sker uppföljning och utvärdering av behandlingsresultat. Rapport till Stockholms läns landsting sker avseende patientnöjdhet och övriga indikatorer.

Om dokumentet: Patienter som varit utsatta för tortyr

Författare:
Gunilla Brodda Jansen, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring, docent, Rehabiliteringsmedicin, PBM Health
Granskat av:
Monica Brendler, verksamhetschef, Röda Korsets center för torterade flyktingar, Eva Karlsson Holm, distriktsläkare, Ektorps vårdcentral
Publicerat:
September 2014