Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Vårdnivå/remiss

Upp

Akut

En första kontakt sker oftast på grund av associerade symtom som sömnsvårigheter, ångest, depressiva symtom och/eller beroendeproblematik, mer sällan med direkt hänvisning till traumatiska upplevelser.

Om patienten söker för och har symtom inom 4 veckor efter att ha genomlevt en traumatisk händelse, betecknas detta akut stressyndrom. Syndromet har en betydande självläkningspotential, dvs symtomen går över eller mildras hos en majoritet inom en 4-veckorsperiod, se vidare under "Behandling" nedan.

Specialist i allmänmedicin

  • Bedömning
  • Utredning
  • Ge information
  • Behandling

Remiss till kognitiv beteendeterapi (KBT)

Remissinnehåll

  • Diagnos
  • Sökanledning
  • Grad av besvär

Remiss till eller samråd med psykiatrisk öppenvård eller beroendevård

  • Ingen förbättring inom 3 månader med insatt behandling
  • Samtidigt missbruk
  • Uttalad depression

Spesamgruppen för psykiatri

Sjukskrivning

Upp

Kan och bör i de allra flesta fall undvikas då arbete vanligen har en positiv effekt på symtomen.

Att tänka på vid sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Posttraumatiskt stressyndrom

Symtom

Upp

Ångest och ångestsyndrom, definitioner och allmänna riktlinjer

Ångest innebär obehagliga och skrämmande kroppsliga och mentala symtom som liknar dem som uppkommer vid ett verkligt hot mot individens liv och säkerhet.

Ångestreaktioner är vanliga, dels som enstaka fenomen, dels som en del av symtombilden vid de flesta psykiatriska sjukdomstillstånd och som sekundärsymtom vid många kroppsliga sjukdomar (tex astma och hjärtsjukdomar).

När ångestmanifestationen bedöms vara primär, är återkommande och orsakar funktionsnedsättning och lidande så talar vi om ångestsyndrom eller ångestsjukdomar.


Ångestsyndromen indelas i huvudsak enligt följande

  • Paniksyndrom med agorafobi
    Rädsla för fysisk kollaps, som leder till undvikande av platser där individen känner sig trängd.
  • Social fobi
    Rädsla för andras granskning och att göra bort sig.
  • Specifik fobi
    Rädsla för särskilda situationer, platser, företeelser eller djur.
  • Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
    En närmast ständig, okontrollerbar oro kring framtida, förväntade katastrofer.
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
    Plågsamma återupplevanden av ett trauma.
  • Tvångssyndrom (OCD)
    Påträngande irrationella tankar och tvångshandlingar.

Symtom och diagnostik vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

För att diagnosen ska kunna ställas ska personen ha varit utsatt för eller bevittnat en händelse som inneburit död eller allvarlig skada (eller hot om detta) och därefter utvecklat symtom inom följande tre domäner som kvarstår fyra veckor efter traumat:

  • Återupplevande av traumat i form av påträngande minnen (flashbacks) eller drömmar
  • Undvikande i form av känslomässig avtrubbning, tillbakadragenhet och undvikande av situationer som påminner om traumat
  • Överspändhet med ökad vaksamhet, förhöjd alarmberedskap, sömnsvårigheter och irritabilitet

Diagnosen underlättas genom strukturerad diagnostisk intervju som kan omfatta genomgång av alla moduler, vilket täcker in de vanligaste psykiatriska sjukdomarna, eller fokuserat på PTSD-modulen som tar några minuter att genomföra. När diagnosen är fastställd eller om klar misstanke föreligger så kan skattning av symtombörda göras med självskattningsinstrument IES-R (Impact of Events Scale - Revised).

För fullständiga diagnoskriterier, se ICD-10 eller vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 47-49.

Epidemiologi

Upp

Eftersom det krävs en utlösande traumatisk händelse för att tillståndet ska utvecklas varierar förekomsten med våldsnivån i en population. Livstidsrisken beräknas vara 4% i Sverige, att jämföra med 8% i USA.

Riskfaktorer

Upp

Ökad risk för kvinnor. Efter en traumatisk händelse utvecklar cirka 8% av män och cirka 20% av kvinnor PTSD. Avsiktliga våldshandlingar (tex misshandel, sexövergrepp) leder i större utsträckning till PTSD än olyckor och naturktatastrofer.

Differentialdiagnos

Upp

Samsjuklighet

Depression, missbruk, social fobi, generaliserat ångestsyndrom (GAD) och paniksyndrom är vanligt förekommande samtidigt med PTSD men kan också förväxlas med tillståndet. Strukturerad diagnostisk utredning kan här vara särskilt värdefull.

Några frågor kan underlätta diagnostiken

  • Finns ett utlösande trauma? Om inte, så är det inte PTSD
  • När debuterade de olika tillstånden? Före eller efter den traumatiska händelsen?

Utredning

Upp

Att överväga vid bedömning och utredning av misstänkt ångestsyndrom

"The pharmacological treatment of anxiety disorders", D. Baldwin, 2005


Begränsad utredning inkluderande somatisk status och lab-status.

Anamnes kompletterad med alkoholscreening och drogscreening, strukturerad diagnostik och skattning enligt beskrivning ovan. Se även riktlinjer för utredning i vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 9-10.

Behandling

Upp

Individer som varit involverade i traumatiska händelser bör vid behov erbjudas information och stöd. Behovet kan oftast tillgodoses inom familj och övrigt socialt nätverk. Man vet idag att så kallad ”debriefing” inte rutinmässigt ska erbjudas då det kan öka risken för PTSD.

Vid akut stressyndrom bör behandling i allmänhet undvikas med undantag för farmakologisk behandling av svår sömnstörning.

Information till patienten

Utgör grunden för all behandling. Muntlig information bör alltid kompletteras med skriftlig samt litteratur (se litteraturtips nedan) och webbrekommendationer på Svenska ångestsyndromsällskapets webbplats.

Litteraturtips: "Fri från oro, ångest och fobier - råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi", Farm Larsson. Se avsnittet ”Generaliserat Ångestsyndrom. Att oroa sig mest för jämnan och ha svårt att sluta”.

Psykologisk behandling

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TFKBT) utgör förstahandsbehandling. Även Eye Movement Desensisitation and Reprocessing (EMDR) utgör evidensbaserad behandling. Där TFKBT och EMDR kan erbjudas i primärvård sker behandling med fördel på denna vårdnivå. Vid behov remittering till den specialiserade psykiatrin, alternativt rekommenderas patienten att söka privat legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning. Det finns också möjlighet att hänvisa till utbildningsterapier vid psykoterapiutbildningar med inrikting på KBT som erbjuds till en lägre kostnad vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Läkemedelsbehandling

i första hand med SSRI. För utförligare beskrivning, se vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 54.

Fysisk träning

Se Fysisk aktivitet på recept - FaR.

Uppföljning

Upp
  • Behandlingsutvärdering med stöd av symtomskattningsinstrument IES-R (Impact of Events Scale - Revised)
  • Vid läkemedelsbehandling tätare uppföljning (eller god telefontillgänglighet) under insättnings- och inställningsfas, vanligtvis 2-4 veckor, därefter glesare. Behandlingstid minst 12 månader. Därefter, vid fullgott behandlingssvar och stabilt läge, försök till nedtrappning och utsättning
  • Vid KBT, uppföljning och utvärdering efter avslutad behandling (10-12 veckor i normalfallet)

Komplikationer

Upp
  • Missbruk
  • Sekundär depression och suicidalitet

Kvalitetsindikatorer

Upp
  • Tillgång till KBT-kompetens på vårdcentral
  • Andel patienter som utreds med strukturerad intervju
  • Andel patienter som följs med skattningsinstrument

Om dokumentet: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Författare:
Sergej Andreewitch, psykiater, överläkare, Mottagningen för Tvångssyndrom och Internetpsykiatri, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Granskat av:
Kersti Ejeby, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral, Klara Sternbrink, leg psykolog, Gustavsbergs vårdcentral och expertrådet för psykiatriska sjukdomar i Stockholms läns läkemedelskommitté
Publicerat:
September 2012
Uppdaterat:
December 2014