Viss - medicinskt och administrativt stöd för primärvården

Psoriasisartrit

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Handlägger patienter som inte är i behov av antireumatisk/immunosuppressiv behandling, patienter som har inaktiv sjukdom och patienter som återremitterats.

Remiss till specialist i reumatologi

Patient med psoriasis eller ärftlighet för psoriasis med artriter för bedömning, eventuellt ultraljudsundersökning, ställningstagande till antireumatisk medicinering

Remissinnehåll

  • Sammanfattning av den aktuella reumatiska sjukdomens debut och förlopp: vilka leder har drabbats, ryggengagemang, morgonstelhet mm
  • Hereditet
  • Ledstatus: inflammatoriskt svullna leder, typ av ledutbredning, rörelseinskränkningar/felställningar i leder och ryggrad, förekomst av daktylit, förekomst av ryggstelhet och smärta
  • Hudstatus: utbredning av psoriasis, inklusive nagelförändringar
  • Lab-prover: SR, CRP, Hb, LPK, TPK, Urat, CCP-antikroppar
  • Röntgen: Om sådan har utförts utifrån ledengagemang. Eventuellt ultraljud. Vid PsA föreligger vissa särskiljande röntgenologiska fynd som: erosioner och benproliferation, som kan förekomma samtidigt. Skelettresorption (mutilans), periostala pålagringar, osteofyter längs kotpelaren som har en oregelbunden distribution

Vanligen ses röntgenförändringar först efter några års sjukdom.

Spesamgruppen för reumatologi

Sjukskrivning

Upp

Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Psoriasisartrit

Förkom

Symtom

Upp

Vid PsoA ses olika former av ledengagemang

  • Mono-/oligoartrit, oftast asymmetrisk (vanlig)
  • Symmetrisk polyartrit (vanlig)
  • Spondylartropati
  • Mutilansförändringar (mycket ovanlig)
  • DIP-ledsartrit (ovanlig)
  • Entesopatier, entesiter kan vara debutsymtom
  • Daktylit kan vara debutsymtom

Kriterier

Internationellt erkända diagnostiska kriterier för PsoA saknas fortfarande.

Diagnosen ställs vid förekomst av psoriasis och/eller ärftlighet för psoriasis och RF-negativ artrit. Hos 15-20% debuterar ledinflammationen innan hudförändringar hunnit uppstå. Det föreligger ingen säker samvariation mellan artritens och psoriasisens aktivitetsgrad.

Prognos

PsA har ibland ett lindrigare förlopp än RA men mycket svår psoriasisartrit med uttalad leddestruktion förekommer.

Epidemiologi

Upp

Psoriasis förekommer hos 2-4% av befolkningen, varav 20-25% kommer att utveckla ledengagemang. Prevalensen har beräknats till cirka 0,5%.

Differentialdiagnos

Upp
  1. Reumatoid artrit
    Vanligen RF-positiv distal symmetrisk polyartrit som mycket sällan angriper DIP-leder. Ovanligt med daktylit, entesit eller ryggengagemang. Röntgenologiskt ej benproliferation eller periostala pålagringar.
  2. Artros (Mb Heberden)
    Ovanlig före 40 års ålder. Ingen lab-mässig inflammatorisk aktivitet. Usurbildning kan förekomma.
  3. Pelvospondylit
    Har vanligen ett allvarligare förlopp. Röntgen visar inte så stora osteofyter längs ryggraden.
  4. Reaktiv artrit
    Anamnes på föregående infektion och/eller förhöjda antikroppsnivåer kan dock saknas.
  5. Kristallartriter
    Stegrad s-urat vid artritis urica. Brosk- och meniskförkalkning (chondrocalcinos) vid pyrofosfatsynovit. Kristallförekomst i ledvätska.

Utredning

Upp

Anamnes

Debut och förlopp hud-, led-, ryggsymtom, hereditet.

Status

Led, ryggstatus, rörelseinskränkningar perifera artriter, perifera entesiter, daktylit och hudstatus, utbredning hudförändringar, nagelförändringar.

Radiologiska undersökningar

Om sådan utförts utifrån ledengagemang, eventuellt ultraljud artriter, entesiter.

Lab-prover

SR, CRP, Hb, LPK, TPK, Urat, CCP-antikroppar.

Behandling

Upp

Farmakologisk behandling

I. Artralgier
Symtomatisk behandling, dvs främst analgetika och/eller NSAID.

II. Entesopati
Behandling som ovan samt lokala steroider.

III. PsoA
Behandlingen liknar den för reumatoid artrit.

Basregimen utgörs av NSAID och lokala steroider. Indikation för antireumatisk medicinering om otillräcklig inflammatorisk kontroll under given basregim och/eller usurutveckling prövas sjukdomsmodifierande läkemedel så kallade DMARD-läkemedel som metotrexat.

TNF-hämmare ges vid terapisvikt eller biverkningar av konventionella antireumatika enligt ovan.

Övrig behandling

Fysioterapeut/sjukgymnast för rörelse- och styrketräning. Ledskydd. Smärtbehandling. Arbetsterapi för finger/handträning, ledskydd, tekniska hjälpmedel och ortoser.

Hudpsoriasis hänvisa till psoriasismottagningar.

Levnadsvanor

  • Rökstopp, erbjud stödjande insatser
  • Fysisk aktivitet, erbjud FaR
  • Vid riskbruk alkohol, erbjud rådgivande samtal

Kloka Listan 2018

Uppföljning

Upp

Patienter med PsoA kontrolleras hos reumatolog om insatt DMARD-läkemedel eller biologiska läkemedel.

Om dokumentet: Psoriasisartrit

Författare:
Ulf Hirsch och Per Larsson, Centrum för reumatologi, Karolinska Universitetssjukhuset
Granskat av:
Cecilia Carlens, Centrum för reumatologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Chris Rodhner, specialist i allmänmedicin, Stureby vårdcentral, Lena Bäckström, specialist i allmänmedicin, Ektorps vårdcentral, Rania Chabo, specialist i allmänmedicin, Salems vårdcentral
Kloka Listan 2018:
Se under rubrik Behandling i vårdprogrammet
Publicerat:
Maj 1999
Uppdaterat:
Maj 2018