SLE (Systemisk Lupus Erythematosus)

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

I princip bör alla SLE-patienter skötas på reumatologisk klinik.

Remiss till specialistläkare - Reumatologmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge eller Solna eller Danderyds sjukhus

  • Patienter med misstänkt och nydiagnostiserad SLE

Remissinnehåll

  • Anamnes: Håravfall, hudutslag, ögon-/muntorrhet, munsår, solkänslighet, pleurit, pericardit, Raynaud-fenomen, feber, artralgi-artrit, myalgi, översiktligt neuropsykiatriska symtom inkl trötthet, venösa och/eller arteriella tromboser
  • Status: rutinstatus, hud- och ledstatus
  • Laborationer: SR, CRP, Hb, LPK, TPK, diff, leverstatus, S-kreatinin, urinstatus och ANA-screening

OBS! Isolerad förhöjd ANA hos medelålders (eller äldre) kvinna eller man utan kliniska symtom (se ovan) föranleder ej misstanke på SLE.

Spesamgruppen för reumatologi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Både sjukdomen i sig och immundämpande medicinering ökar infektionskänsligheten och sätter ned funktionen.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Graden av smärta vid ledinflammation, koncentrations- och minnesproblem samt ångest- och depressionsbesvär, trötthet, feber och allmänpåverkan avgör arbetsförmågan. Tröttheten är ofta uttalad och svårbehandlad.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Samsjuklighet och funktionsnedsättningens varaktighet. Företagshälsovård, arbetsgivare och Försäkringskassan bör kopplas in tidigt för ergonomiska förbättringsåtgärder, anpassade arbetsuppgifter eller omplacering.

Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Förkom

Symtom

Upp

SLE är en inflammatorisk, vanligen skovvis förlöpande, reumatisk sjukdom med autoimmuna fenomen. Sjukdomen kan drabba ett flertal organsystem. Engagemang av rörelseorgan, hud och blodbild (penier) är vanligast. Sjukdomen är kronisk (med undantag av läkemedelsutlöst SLE som oftast läker ut efter utsättande av utlösande läkemedel).

Symtom som ofta förekommer en eller flera och som inger misstanke om SLE, se nedan.

1. Fjärilsexantem
erytem över kindknotor, sparar nasolabialfåran
2. Diskoida utslag erytem med keratotiska fjäll, follikulära pluggar, ärr i äldre lesioner
3. Fotosensibilitet onormala hudutslag vid solexposition
4. Munulcerationer
vanligen i gommen, iakttaget av läkare
5. Artrit
minst 2 engagerade leder utan erosioner på röntgen
6. Serosit
pleurit och/eller pericardit
7. Njurpåverkan proteinuri >0,5 g/dygn, hematuri och/ eller korniga cylindrar
8. Neurologiska symtom kramper och/eller psykos (ej orsakad av droger eller metabol störning)
9. Blodförändringar
hemolytisk anemi eller leukopeni <4x109/liter vid två tillfällen eller lymfopeni <1,5x109/liter vid två tillfällen eller trombocytopeni <100x109/liter vid två tillfällen
10. Immunologi
förekomst av antikroppar mot nativt DNA eller Sm eller kardiolipin/fosfolipider
11. Positiv ANA  

Epidemiologi

Upp

Prevalensen för SLE är cirka 6,8/100.000 invånare i Sverige (Skåne).

SLE är vanligare hos kvinnor (kvinnor/män = 9/1). Insjuknande förekommer i alla åldrar men incidensen är högst hos kvinnor i fertil ålder.

Etiologin är okänd. Hormonella och hereditära faktorer bidrar.

Prognosen är i regel god men som grupp har SLE-patienter ökad mortalitet. Detta gäller framförallt patienter med organengagemang. Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom föreligger vid SLE, vilket är en starkt bidragande orsak till den ökade mortaliteten..

Riskfaktorer

Upp
  • Sol
  • Sulfa
  • P-piller
  • Graviditet

Differentialdiagnos

Upp
  • Systemisk skleros
    • sklerodermi på fingrar, eventuellt på bålen, ofta antikroppar mot centromerer eller scl-70
  • Reumatoid artrit
    • som regel deformerande polyartrit med fynd av usurer på röntgen
  • Primärt Sjögrens syndrom
    • keratokonjunktivit, xerostomi, SLE-kriterier ej uppfyllda
  • Antifosfolipidsyndrom
    • venösa och/eller arteriella tromboser och/eller spontanaborter, trombocytopeni, antikroppar mot kardiolipin eller β2glykoprotein1, positiv lupusantikoagulans, spontant förlängd APTT

Behandling

Upp

Regim

Personer som har SLE är som regel solkänsliga (gäller även solarium). Solbestrålning kan utlösa skov i huden, men även i andra organ.

Sulfa skall undvikas, då flertalet reagerar allergiskt på detta. Östrogentillförsel bör som regel undvikas.

Med anledning av den ökade kardiovaskulära risken är det viktigt att screena för kardiovaskulära riskfaktorer och behandla högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och diabetes. SLE-patienter bör erbjudas hjälp att sluta röka.

Immunosupressiv behandling sköts via reumatologisk klinik.

Uppföljning

Upp

Kontroller av patient med inaktiv SLE, patienter bör huvudsakligen skötas vid reumatologisk specialistklinik.

Om dokumentet: SLE (Systemisk Lupus Erythematosus)

Författare:
Estelle Trysberg, Iva Gunnarsson, Elisabet Svenungsson och Agneta Zickert, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Granskat av:
Cecilia Carlens, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Chris Rodhner, Stureby vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för reumatologiska sjukdomar:
Sofia Ernestam, ordf, januari 2016
Publicerat:
Juni 2007
Uppdaterat:
Januari 2016