HBT - homosexuella, bisexuella och transpersoner

Allmänt om HBT

Upp

Människans sexualitet och sexuella uttryck är sammansatta fenomen med bakgrund i biologi, psykologi och sociala förhållanden. Sexualiteten innefattar behov av lust- och driftutlevelse, behov av gemenskap, närhet, kärlek och relationer, och innehåller aspekter som könsidentitet, sexuell preferens (orientering) och livsstil. Variationerna mellan individer är mycket stora.

Historiskt sett har det varit en mycket diskriminerande lagstiftning kring detta i nästan alla länder. I Sverige avkriminaliserades homosexualitet 1946 och togs bort ur sjukdomsklassifikationen 1979, men vi har invandrade från länder där det fortfarande är hårda straff om man identifierar sig som homosexuell, bisexuell eller transperson.

I samhället, inklusive sjukvården, tänker man ofta inte alls på detta utan utgår från en heteronormativ föreställningsvärld, innebärande att alla människor är heterosexuella och att alla familjekonstellationer består av kvinna, man och barn.

Om man med denna utgångspunkt tar anamnes och ställer frågor till sin patient, riskerar man att inte se patienten i sitt sammanhang. Man missar patientens sociala nätverk och viktiga anhöriga och man kan också missa diagnoser, t.ex. könssjukdomar, eftersom patienten inte vågar berätta om sig själv och sitt liv och om hur eventuella symtom kan ha uppstått.

Problem kring könsidentiteten eller den sexuella orienteringen kan vara en viktig faktor hos patienter som söker för depressiva besvär, har ensamhetsproblematik, samlevnadssvårigheter eller har utsatts för oprovocerat våld på gatan eller i hemmet. Detta gäller oavsett ålder.


Begrepp

Nedan följer ett antal begrepp som man bör vara förtrogen med om man vill förbättra kontakten med och omhändertagandet av patienter som inte uppfyller heteronormen.

Homosexuell är den person som känner sig emotionellt och sexuellt dragen till personer av det egna könet.

Bisexuell är den person som känner sig emotionellt och sexuellt dragen till personer av båda könen.

Heterosexuell är den person som känner sig emotionellt och sexuellt dragen till personer av det motsatta könet.

Transsexuell är den person som inte känner sig tillfreds med det biologiska kön som personen är född med, som identifierar sig som tillhörande det motsatta könet och som därför har bytt eller har en stark önskan att byta kön. En transexuell person har som de flesta andra en sexuell identitet, det vill säga är hetero-, homo- eller bisexuell.

Asexuell är den person som inte tillmäter sin sexuella drift någon styrande betydelse i sitt liv, och väljer att leva sitt liv utifrån detta. Asexuell är också en sexualmedicinsk term och avser då en person som av medicinska orsaker saknar sexualdrift eller har en mycket svag sådan drift.

Transvestit är den person som känner ett behov av att klä sig i motsatta könets kläder och upplever en emotionell tillfredställelse av att göra detta. Fenomenet transvestism är vanligtvis tydligt endast hos män, eftersom det är allmänt socialt accepterat för kvinnor att klä sig i manskläder, men finns på likartat sätt även hos kvinnor.

Transperson är ett samlingsbegrepp som kan avse såväl en transsexuell person som en transvestit.

Queer är den person som vägrar att låta sig kategoriseras och etiketteras i normativa termer som ”heterosexuell”, ”transvestit” eller ”homosexuell”.

Bög - en homosexuell man.

Lesbisk, flata - en homosexuell kvinna.

Komma ut är ett utvecklingspsykologiskt begrepp som avser den process det innebär att göra klart för sig själv och för sin omgivning att man inte uppfyller den hetero-/homosexuella normen, att ta konsekvenserna av detta och att acceptera sig själv som den man känner att man är avseende den sexuella orienteringen.

Tips när du tar anamnes

Upp

Tänk på familjeförhållanden

Tänk alltid på sexuell orientering och gör det särskilt på ungdomsmottagningar och venerologiska mottagningar där sexualiteten och formen av sexuell aktivitet ofta är kliniskt betydelsefull.

Ställ öppna frågor om personligt liv och sexualitet såsom:

  • Har du någon partner/livskamrat?
  • Lever du i en relation?
  • Är din partner en man eller en kvinna?
  • Berätta lite om dina närmaste anhöriga: din familj
  • Är du sexuellt aktiv?
  • Vilket kön har din sexuella partner?

Litteratur och länkar

  • Hälsorelaterade problem hos HBT-personer, Allmänmedicin, andra utgåvan (Red Hunskår S, Hovelius B), Studentlitteratur, 2015
  • Guidelines for Transgender Care (Bockting WO, Goldberg JM), Haworth Medical Press, Bingham NY, 2006
  • Hbt-policy 2011-2016, Stockholms läns landsting
  • RFSL:s brottsofferjour, telefon: 020-34 13 16

Transsexualitet

Upp

Remiss till specialistläkare

Om du har en patient som vill utredas för sin transsexualitet, remittera patienten till Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

Remissinnehåll: Beskrivning av patientens problematik.

Differentialdiagnos

Personer med schizofreni och autismspektrumtillstånd kan ha funderingar över sin sexuella identitet och orientering, som del av den osäkra egna kropps- och personlighetsuppfattningen.

Komma ut-processen

Upp

Remiss till specialistläkare

Om du har en patient som vill ha hjälp i sin komma ut-process, remittera till HBT-hälsan (fd Psykhälsan), Södersjukhuset eller till kurator, psykolog, psykiatriker eller sexolog som har intresse och kunskaper inom detta område.

Remissinnehåll: Beskrivning av patientens problematik.

Differentialdiagnos

Personer med schizofreni och autismspektrumtillstånd kan ha funderingar över sin sexuella identitet och orientering, som del av den osäkra egna kropps- och personlighetsuppfattningen.

Om dokumentet: HBT - homosexuella, bisexuella och transpersoner

Författare:
Sven Grützmeier, överläkare, Infektion/Venhälsan, Södersjukhuset, Jonas Tovi, distriktsläkare, Capio vårdcentral Farsta
Granskat av:
Axel Brattberg, överläkare, Sexologienheten, Akademiska sjukhuset Uppsala, Anna Westerståhl, distriktsläkare, primärvården Göteborg, Charlotte Oja, distriktsläkare, Capio vårdcentral Farsta, Åsa Niper, distriktsläkare, Capio vårdcentral Farsta, Wahid Hakimi, distriktsläkare, Capio vårdcentral Vårberg, Eva Westerberg, distriktsläkare, Capio vårdcentral Slussen, Håkan Nilsson, distriktsläkare, Capio vårdcentral Gubbängen
Publicerat:
April 2013
Uppdaterat:
Mars 2015