Candidainfektion, oral och intertriginös

Definition

Svampinfektioner orsakas huvudsakligen av två svamptyper:

• Trådsvampar (dermatofyter, varav de medicinskt viktiga är Trichophyton, Microsporum och Epidermophyton).
• Jästsvampar (Candida, Malassezia, Cryptococcus och Trichosporon).
  

På senare år har resistens påvisats hos både jästsvampar och trådsvampar. Vid terapisvikt kan resistensbestämning behövas.

Epidemiologi

• Intertriginös candidainfektion är vanlig, särskilt hos äldre.
• Oral candidainfektion är vanligast hos barn under 1 år.

Etiologi

Candida ingår i kroppens normalflora, men kan vid nedsatt motståndskraft (lokalt eller generellt) orsaka en opportunistisk infektion i hud och slemhinnor och då ge symtom, bland annat:

• På huden – i hudveck vid intertriginös candida och blöjdermatit samt som follikulit
• På naglar – ofta kolonisering utan klinisk relevans
• I och runt munnen – oral stomatit, protesutlöst infektion, angulär cheilit (munvinkelragader)
• I andra slemhinnor – esofagit, enterit, vulvovaginit, kolpit, balanit
• Systemiskt – sepsis

Riskfaktorer

Riskfaktorer är:

• Hög ålder
• Graviditet
• Diabetes
• Övervikt
• Nedsatt immunförsvar
• Läkemedel – exempelvis antibiotika, kortison, cytostatika och läkemedel som ger muntorrhet
• Strålbehandling
• Bristande munhygien, protesskötsel

Symtom

Candidainfektion ger olika symtom och klinisk bild beroende på lokalisation. Samtidig infektion på flera lokalisationer är vanligt.

Oral candidainfektion

Infektion i och runt munnen ger ofta sveda och ibland ändrad smakupplevelse. Olika former finns:

• Pseudomembranös stomatit (torsk) – vit beläggning (lätt avskrapningsbar), ibland underliggande erytem.
• Erytematös stomatit – erytem utan beläggning, exempelvis vid protes.
• Kronisk hyperplastisk candidos – vit beläggning innanför munvinklarna som inte lätt kan skrapas av (ofta hos rökare).
• Angulär cheilit – rodnad, ofta sprickbildning och ibland vätskande hud i munvinklarna.

Intertriginös candidainfektion

Symtom på intertriginös candidainfektion:

• Rodnad hud som ofta är glänsande eller eroderad och ibland även vätskande.
• Skarp gräns mot frisk hud med isolerade papler/vesikler (satelliter) utanför det rodnade området är karaktäristiskt.
• Ofta besvärande klåda och sveda, ofta smärtsamma sprickor.
• Lokalisation i hudveck på buk, i navel, under bröst, i ljumskar, genitalt, i crena ani samt mellan fingrar och tår.
  

Anamnes

Symtom, duration, lokalisation samt riskfaktorer.

Handläggning vid utredning

Tänk på följande vid handläggning:

• Diagnosen kan ofta ställas på klinisk bild och typisk lokalisation.
• Vid oklar bild rekommenderas provtagning för odling från hud eller slemhinna.
• Överväg kontroll av glukos och nutritionsstatus.
  

Differentialdiagnoser

Möjliga differentialdiagnoser är till exempel:

• Munhåla – lichen ruber, leukoplaki, lingua geografica
• Hudveck – ljumsksvamp (dermatofyter), psoriasis, seborroiskt eksem, intertriginöst eksem, erythrasma
  

Handläggning vid behandling

• Åtgärda bakomliggande riskfaktorer och utlösande faktorer om möjligt.
• Se över aktuella läkemedel.
• Ge råd om egenvård och ordinera lokalbehandling vid begränsad svampinfektion.
  

Allmänna råd

Ge råd om att:

• Vid behandling med inhalationssteroid – skölja munnen efter inhalation med steroider för att undvika oral candidainfektion.
• Vid intertriginös candidainfektion eller blöjdermatit – hålla torrt och lufta ofta, viktnedgång vid behov.
• Vid oral candidainfektion med påverkan på ätande hos ammande spädbarn – koka nappar och behandla även mamman (lokalt på bröstvårtor eller peroralt).
• Vid protesutlöst infektion – vara noga med proteshygien och justera illasittande protes.
  

Förebyggande åtgärder

Vid kraftigt nedsatt allmäntillstånd och om det är omöjligt att eliminera utlösande faktorer (till exempel omfattande cytostatikabehandling) bör man överväga förebyggande svampbehandling.

Läkemedelsbehandling

• Oral candidainfektion – behandling kan ges lokalt med nystatin eller systemiskt med flukonazol. Infektion hos spädbarn behöver inte alltid behandlas.
• Munvinkelragader – behandlas i första hand med antimykotisk kräm, till exempel mikonazol/hydrokortison.
• Intertriginös candida och blöjdermatit – behandlas med antimykotisk kräm, till exempel mikonazol/hydrokortison.

Nystatin 1ml 4 gånger dagligen i 1-2 veckor. Suspensionen hålls kvar i munnen så länge som möjligt innan den sväljs. Till spädbarn kan suspensionen ges droppvis eller penslas på lesionerna. Överväg att behandla mamma parallellt lokalt på brösten eller peroralt.

Mikonazol/hydrokortison utvärtes tunt 2 gånger dagligen i 2-6 veckor.

Flukonazol 150 mg som engångsdos.

Candidainfektion, oral och intertriginös (Nationellt kliniskt kunskapsstöd)

Svampinfektion (1177)

Svampinfektion i munnen hos små barn (1177)

Blöjutslag (1177)