Lungcancer - omvårdnad


Ansvarsområde

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • Uppmärksamma och lindra symtom i alla stadier av sjukdomen.
  • Stötta patienten i livsstilsändringar som kan förbättra symtomkontrollen.
  • Vid behov samverka med andra yrkesgrupper som till exempel läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator/psykolog, hemtjänst.
  • Delaktiggöra anhöriga/närstående .

Bakgrund

Orsak

Den enskilt största orsaken till lungcancer är rökning. Asbestexponering, luftföroreningar och tidigare lungsjukdom kan öka risken för att drabbas.

Hos cirka 70 procent av alla personer med lungcancer är sjukdomen långt framskriden i stadium III eller IV redan vid diagnos. Stadium III innebär att cancern har spridit sig till näraliggande vävnader, till exempel till bröstväggen och stadium IV att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen, till exempel till levern eller skelett.

Upptäckt i så sent skede innebär ofta att cancer inte går att bota. Ungefär 75 procent av personer med lungcancer i stadie IV dör inom ett år.

Riskfaktorer

Tidig upptäckt är mycket viktig för prognosen. Patienterna drabbas ofta av svår smärta, hosta, andnöd och ångest. Symtomen yttrar sig i alla stadier av sjukdomen. Eftersom sjukdomen till stor del drabbar personer som röker eller har lungsjukdom, till exempel KOL, och då redan har problem med hosta är det mycket viktigt att uppmärksamma eventuella förändringar i hostmönstret hos dessa patienter. Det är också viktigt att alla i teamet uppmärksamma eventuellt behov av lungröntgen i tidigt skede.

Fyra hörnstenar för lungcancervården oavsett stadium:

  • samarbete i ett mångprofessionellt arbetslag
  • kommunikation och relation i syfte att främja personens livskvalitet
  • stöd åt närstående under sjukdomen och efter dödsfallet
  • symtomlindring

Se Nationella riktlinjer för lungcancervård (Socialstyrelsen).

Bedömning

Bedömningsinstrument

Det finns i dag ett stort antal validerade instrument för självrapportering av symtom. Symtomskattningen kan utföras av personen själv eller närstående.
Regelbunden symtomskattning är en hjälp för optimal vård och förbättrar symtomlindringen och livskvaliteten hos personer med lungcancer.

Exempel på instrument

VAS (Visuell Analog Skala)

ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) (pdf)

Rökvanor, se vårdprogram Tobaksberoende.

Omvårdnadsmål

Att patienten

  • Upplever sig ha kontroll över sina symtom
  • Upplever gott stöd av sjukvården och vet vart de ska vända sig
  • Slutar röka
  • Upplever stöd till sina närstående
  • Stöds i att leva det liv patienten vill leva

Behandling

Omvårdnad

Andning/cirkulation

:Andnöd kan drabba en patient med misstänkt eller diagnostiserad lungcancer i alla sjukdomsstadier. Detta är många gånger förknippat med stark oro vilket försämrar symtomen.

Andnöd i vila drabbar minst hälften av alla personer med lungcancer, framförallt i livets slutskede och gör ofta att personerna blir rädda för att de ska kvävas. Andnöd har ingen självklar koppling till mängden syre i blodet utan kan upplevas även om det finns tillräckligt med syre.

Syrgastillförsel har ingen effekt på andnöd hos personer med en syrgasmättnad på mer än 90 procent. Att ge opiater via munnen eller som injektion till personer med lungcancer och andnöd i livets slutskede ska prioriteras högt. Inhalation av opiater har ingen effekt på andnöd.
Om pulsoximetri gränsvärde – läkarkontakt och blodgaskontroll. Se Vårdhandboken.

Sömn

Störd nattsömn på grund av hosta, slem andningssvårigheter, nattliga svettningar och oro. Kontakt med sjukgymnast, angående till exempel avslappning, sovställningar.

Smärta

Lokalisation, intensitet och möjlighet till självhjälp. Kontakt med sjukgymnast angående till exempel avslappning, sovställningar, massage, TNS. Stödja patienten att hantera smärtan och sin eventuella medicinering i det dagliga livet.

Hosta

Hosta är ett vanligt och ofta svårbehandlat symtom. Kartläggning av hostans karaktär och när den yttrar sig som värst kan ge en vägledning till förslag på åtgärder. Medicin kan behövas för att underlätta. Kontakt med arbetsterapeut angående till exempel sängläge.

Kunskap/utveckling:

Upplever patienten att de har tillräcklig kunskap om sin sjukdom och hur de kan hantera symtom? Det finns alltid en vinst i att sluta röka eftersom patienten då bättre kan tillgodogöra sig behandlingen och vid behov erbjudas syrgas vid eventuell försämring av saturationen. Patienten ska erbjudas rökslutarstöd i form av både samtal och medicinering.

Nutrition

Längd, vikt, BMI. Viktförändring? Viktnedgång? Vanligt med smak och luktförändringar, till exempel papper eller metallsmak. Snabb kontakt med dietist för kostråd eftersom viktnedgång är en faktor som påverkar sjukdomens förlopp negativt. Se om behov av näringsdryck finns.

Tipsa patienten om generella kostråd vid cancersjukdom (Cancerfonden).

Aktivitet

Fysisk aktivitet är värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet. Inte farligt att röra på sig! Se FaR-ordination.

Välbefinnande

Se till hela patienten och dennes livssituation. Har patienten stöd hemma? Nära vänner? Barn?
Erbjud samtalsstöd vid behov, till exempel kurator eller psykolog. Existentiellt stöd utifrån trosuppfattning, till exempel präst eller imam.

Kartläggning av patientens familjesituation. Finns minderåriga barn ska det anges i journalen och stöd ska erbjudas, se Cancerfondens webbplats.

Levnadsvanor

FaR vid cancer (generellt)

Indikation

Fysisk aktivitet kan vara värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet samt minska fatigue.

Kontraindikation
  • Undvik kontaktidrotter vid ökad frakturrisk eller ökad blödningsrisk: trombocyter <50 x 109
  • Undvik aktivitet av hög intensitet vid låga blodvärden: hemoglobin nivå <80 g/l
  • Undvik aktivitet med ökad risk för bakterieinfektion i de fall patienten har lågt antal vita blodkroppar: <0,5 x 10(9)/μl
Ordination

Konditionsträning av måttlig till hög intensitet 15–60 minuter dagligen, exempelvis gång, cykling, bassängträning, simning. Vid minskad muskelstyrka rekommenderas även styrketräning.

Styrketräning förvärrar inte lymfödem vid bröstcancer!

Vid uttalad trötthet – planera för dagliga aktiviteter på lätt till måttlig nivå, gärna utomhus, balanserat med vila.

Den fysiska aktiviteten bör individanpassas och diskuteras med behandlingsansvarig läkare, gärna i samarbete med fysioterapeut.

FYSS rekommendation: Cancer (pdf)

FaR-metoden: Samlad information om FaR på Vårdgivarguiden med bland annat stöd till förskrivare

Om innehållet

Författare: Carina Nuse, kontaktsjuksköterska, Lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Lisa Jelf Eneqvist, regional processledare lungcancer, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland

Granskare: Astrid Sjöström, distriktsläkare, Capio vårdcentral Ringen, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Olle Nyrén, distriktsläkare, Lisebergs vårdcentral, Åsa Ahlqvist Knutsson, distriktssköterska, Capio vårdcentral Ringen, Ann-Christine Engström, distriktssköterska, Boo vårdcentral, Lene Nordstrand, distriktssköterska, Sluta-röka-linjen, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, Jennie Cardell, distriktsläkare, Boo vårdcentral

Publicerat:

Uppdaterat: