Akut bronkit hos vuxna
Detta kunskapsstöd avser akut bronkit hos en för övrigt lungfrisk patient. Vid känd lungsjukdom, se kunskapsstöd Astma hos vuxna och KOL - akut behandling exacerbation.
Vårdnivå och remissrutiner
Vårdcentral
Primär bedömning och handläggning.
Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning lungmedicin
Vid tätt återkommande bronkiter, där astma/KOL uteslutits.
Remissinnehåll
- Relevant anamnes och status
- Genomförd utredning och relevanta fynd
- Effekt av eventuellt given behandling
Återremiss till vårdcentral
Vid behov av fortsatta åtgärder förenligt med primärvårdens uppdrag.
Remissinnehåll
- Sammanfattning kring utredning, bedömning och behandling
- Läkemedelsförändringar. Följ Kloka listan.
- Förslag på lämplig uppföljning i primärvården
- Vid eventuell övertagning av sjukskrivning bör planering framgå och sjukskrivning gälla fram till nästa föreslagna uppföljning hos läkare
- När specialiserad vård bör kontaktas på nytt
Bakgrund
Definition
Akut bronkit, eller luftrörskatarr, är en nedre självläkande luftvägsinfektion med övergående inflammation i bronkerna, som inte påverkar lungparenkymet.
Etiologi
Virus vanligast, cirka 80-90% av fallen. Bakterier som kan förekomma är till exempel pneumokocker, hemophilus influenzae, moraxella catarrhalis, mycoplasma pneumoniae och chlamydia pneumoniea.
Riskfaktorer
- Rökning
- Miljöfaktorer såsom luftföroreningar
Utredning
Symtom
- Akut insjuknande
- Hosta – dominerande symtom, besvärlig och långdragen, oftast torrhosta, ibland förekommer missfärgade upphostningar
- Feber kan förekomma initialt
- Eventuellt snuva, allmän sjukdomskänsla, trötthet, lätt andfåddhet eller obstruktivitet
Anamnes
- Aktuella symtom: debut, duration, förlopp
- Tidigare och nuvarande sjukdomar
- Aktuella läkemedel (särskilt immunmodulerande)
- Rökning
Status
- Allmäntillstånd – ringa eller ingen påverkan, överväg annars differentialdiagnos
- Temperatur
- Auskultation av lungor - normalt eller spridda biljud bilateralt
- Andningsfrekvens
- Om påverkad patient, kontroll vitalparametrar: blodtryck, puls, saturation
Handläggning vid utredning
Klinisk diagnos. Etiologisk diagnostik inte relevant då antibiotikabehandling inte påverkar sjukdomsförloppet. Viktigast är differentialdiagnostiska överväganden.
CRP kan övervägas vid uttalade symtom och svår gränsdragning till bronkopneumoni. Resultatet bedöms i relation till sjukdomsdurationen:
- CRP >100 mg/L + klinik som talar för pneumoni: Överväg antibiotika.
- CRP <20 mg/L efter >24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni: Avstå från antibiotika.
- Symtom i >1 vecka + CRP >50 talar för pneumoni: Överväg antibiotika.
Vid kvarstående osäkerhet: I första hand aktiv exspektans. Överväg lungröntgen alternativt ”recept i reserv”.
NPH-PCR pertussis kan övervägas hos riskgrupper, se kunskapsstöd Kikhosta.
Differentialdiagnoser
- Annan nedre luftvägsinfektion, t.ex. influensa, RSV eller covid-19
- Pneumoni
- Kikhosta - intensiva hostattacker efter 1-2 veckors förkylningssymtom. Viktigt att överväga hos riskgrupper samt om kontakt med spädbarn <6 månader eller gravida i tredje trimestern
- Lungcancer
- Tuberkulos
- Exacerbation av KOL eller astma
- Lungemboli
- GERD
Behandling
Handläggning vid behandling
Självläkande, oftast inom 3 veckor, men kan ibland pågå i upp till 6 veckor. Symtomatisk behandling vid behov.
Knapphändig evidens för hostmediciner (Janusinfo).
Akut bronkit vid influensa
Vid influensa uppstår vanligen akut bronkit. Tänk då på antiviral behandling. Gravida utgör en medicinsk riskgrupp vid influensa och ska vid misstänkt eller bekräftad influensa erbjudas antiviral behandling oavsett trimester fram till två veckor postpartum och oavsett vaccinationsstatus.
Behandling bör insättas snarast till riskgrupper, redan när symtom debuterar, senast inom 2-(3) dygn. Behandling bör även övervägas till personer under pågående omsorg samt kan övervägas till personer i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp.
Riskgrupper för svår influensa enligt Folkhälsomyndigheten
- Personer över 65 år.
- Gravida, framför allt i andra och tredje trimestern, samt nyförlösta upp till två veckor postpartum.
- Vuxna och barn med följande sjukdomar eller tillstånd:
- kronisk hjärtsjukdom
- kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
- andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller fler funktionshinder)
- kronisk lever- eller njursvikt
- diabetes mellitus typ 1 och 2
- tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
Läkemedelsbehandling
Vuxna: Tamiflu (oseltamivir) 75 mg, 1 x 2 eller Relenza (zaniamivir), 2 inhalationer x 2 i 5 dagar. Justera dos vid nedsatt njurfunktion.
Antiviral postexpositionsprofylax: Tamiflu 75 mg, 1 x 1 eller Relenza, 2 inhalationer x 1 i 10 dagar kan förskrivas till riskgrupper enligt ovan efter exposition för verifierad influensa.
Sjukskrivning
Att tänka på vid sjukskrivning
Sällan behov av sjukskrivning.
Bedömning av arbetsförmåga
Arbetsförmågan kan ibland vara nedsatt vid fysiskt mycket ansträngande eller röstkrävande yrken samt vid komplicerande samsjuklighet.
Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Stöd inom försäkringsmedicin, Socialstyrelsen: Akut bronkit
Uppföljning
Ingen planerad uppföljning behövs. Patienten bör informeras om att söka vid tecken på försämring samt om kvarstående hosta efter 6 veckor.
Överväg spirometri vid återkommande bronkiter eller obstruktivitet, särskilt hos patienter som röker eller tidigare rökt.
Komplikationer
Postinfektiös hyperreaktivitet med långvarig hosta.
Relaterad information
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (Folkhälsomyndigheten)
Patientinformation
Hosta på grund av akut bronkit (Folkhälsomyndigheten)