Allergisk rinokonjunktivit
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Bedömning och behandling i de flesta fall
Remiss till öppenvårdsmottagning allergologi
- Vid oklar diagnos eller svåra symtom trots full behandling
- För ställningstagande till AIT – möjliga allergener att behandla är gräs, björk, katt, hund, kvalster, bi och geting
Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
- Barn <7 år där lokala/perorala antihistaminer och/eller kromoglikat ej givit tillräcklig lindring
- Barn <7 år med rinokonjunktivit kombinerat med andra allergiska symtom
- Oklar diagnos, terapisvikt eller symtom som påverkar vardagen (skolgång, utevistelse) trots full behandling
- Ställningstagande till AIT
Remissinnehåll
- Relevant och fullständig information ur symtom, anamnes och status
- Resultat specifik IgE, phadiatop eller pricktest
- Övriga relevanta sjukdomar och hälsotillstånd
- Utprovade läkemedel (tidigare och nuvarande, orsak till läkemedelsbyte, biverkningar, följsamhet)
Remiss till allergikonsulentmottagningen
- Vid svåra allergiska symtom hos barn görs besök i förskola, skola, gymnasium och/eller i hemmet.
I regel sker remiss via BUMM eller allergimottagning, men möjlighet finns att remittera via husläkarmottagning.
Skicka remiss i TakeCare till ”SLSO allergikonsulenter, Centrum för arbets- och Miljömedicin, SLSO”.
Remissinnehåll
Se Allergikonsulentmottagningen (Arbets- och miljömedicin, SLSO)
Remiss till företagshälsovård
- Vid yrkesrelaterade symtom rekommenderas att om möjligt koppla in företagshälsovården
Kontaktremiss för företagshälsovård Pdf, 113 kB., alternativt remiss till Arbets- och miljömedicin, se vårdprogram Arbetsrelaterade luftvägssjukdomar.
Bakgrund
Definition
Allergisk rinokonjunktivit (både rinit och konjunktivit) är en kronisk IgE-medierad allergisk sjukdom i näsa (rinit) och konjunktiva (konjunktivit) orsakad av immunologiskt svar på allergen.
Epidemiologi
- Allergisk rinokonjunktivit debuterar oftast före 30 års ålder
- Prevalensen beräknas till cirka 20-30 % av alla barn och vuxna
- Incidensen tycks öka i västvärlden
Etiologi
De vanligaste allergenerna är pollen, pälsdjur och kvalster.
Riskfaktorer
- Atopisk hereditet
- Rökning eller exponering för tobaksrök
Samsjuklighet
- Astma
- Atopiskt eksem
- Oralt allergisyndrom (OAS) – korsreaktion med frukter, grönsaker eller nötter som ger klåda i mun och svalg vid känd pollenallergi
Utredning
Symtom
- Allmänna – trötthet, sömnstörning
- Ögon – klåda, rodnad, ökat tårflöde i båda ögonen
- Näsa – stickningar, klåda, nysningar, klar sekretion och nästäppa
Ibland överväger symtom från ögon eller från näsa och detta kan även variera hos patienten och mellan säsonger.
Anamnes
- Riskfaktorer
- Samsjuklighet
- Exponering för luftvägsallergen i bostad, skola, på arbete eller i fritidsmiljö
- Dygnsvariation
- Tidssamband med pollensäsong eller exponering av pälsdjur
- Misstänkt födoämnesreaktion
Status
- Allmäntillstånd
- Ögon – injektion eller svullnad konjunktivalt
- Ögonlock – svullnad, ibland kullerstensmönster (papiller) vid evertering av nedre ögonlocket
- Näsa – klart sekret, nästäppa, slemhinnesvullnad, överväg undersökning efter avsvällning
- Lungor
Handläggning vid utredning
- Typiska symtom och fynd räcker för att ställa diagnos.
- Provtagning kan övervägas vid tveksamhet.
- Ett positivt provsvar innebär sensibilisering men räcker inte för diagnos, även symtom vid kontakt med allergen krävs.
- Misstänkt astma bör utredas, då rinit kan förvärra astma.
Barn i förskoleåldern med rinokonjunktivit kombinerat med andra allergiska symtom bör utredas inom specialiserad vård.
Laboratorieprover
Provtagningsmöjligheter är specifika IgE-antikroppar, pricktest eller phadiatop.
Differentialdiagnoser
Allergisk rinit
- Kronisk icke-allergisk rinit, vasomotorisk rinit
- Virusinfektion
- Adenoid
- Polyp – näspolypos, cystisk fibros
- Systemisk sjukdom, tumör
- Medfödd anatomisk anomali
- Främmande kropp
- Trauma med septumdeviation
- Läkemedelsbiverkan, överdosering av förkylningsnässpray
Allergisk konjunktivit
- Virusinfektion
- Främmande kropp
- Torra ögon
- Pterygium
- Annan inflammation – blefarit, keratit, episklerit, sklerit
Behandling
Handläggning vid behandling
- Elimination – begränsa om möjligt exponering av allergenet. Pollenrapport/kalender kan underlätta för att undvika höga halter av pollen, se under rubrik Patientinformation nedan.
- Symtomlindring – prova näs- och/eller ögonsköljning med koksaltlösning.
- Patientinformation – informera om sjukdom och behandling, eventuellt även kring yrkesval, se webbplats Jobbafrisk (HINTA - nationellt nätverk av arbets- och miljömedicinska kliniker).
- Utbildning av personal i förskola eller skola – via Allergikonsulentmottagningen (Centrum för arbets- och miljömedicin) eller Elevhälsoportalen (Region Stockholm).
- Läkemedel – rekommendera i första hand receptfria läkemedel vid lindriga och kortvariga besvär.
- Uppföljning – utvärdera behandlingseffekt.
Läkemedelsbehandling
Vid allergisk rinit
Vid lindriga besvär rekommenderas peroralt antihistamin. Vid mer ihållande besvär kan nasal steroid provas (till barn från 3 års ålder). Preparaten kan kombineras vid otillräcklig effekt.
- Antihistamin peroralt – tablett desloratadin (godkänd från 6 år), oral lösning (godkänd från 1 år).
- Steroid nasalt – nässpray mometason (godkänd från 3 år). Använd dagligen förebyggande och påbörja helst 2-3 veckor innan säsongsstart. Eftersträva lägsta effektiva underhållsdos. Mot nästäppa är nasal steroid effektivare än perorala antihistaminer.
- För vuxna och barn >12 år kan kombination antihistamin och steroid nasalt (Dymista eller Ryaltris nässpray) i vissa fall provas vid otillräcklig effekt av ovan (denna behandling upptas inte i Kloka listan).
Vid allergisk konjunktivit
Vid enbart ögonsymtom räcker ofta lokalbehandling (natriumkromoglikat eller antihistamin). Vid samtidig rinit rekommenderas peroralt antihistamin. Kombination av lokal- och peroralbehandling kan ges vid otillräcklig effekt.
Vid milda besvär och som tillägg till farmakologisk behandling kan tårsubstitut lindra. Samtliga nedan kan köpas receptfritt.
I första hand:
- Natriumkromoglikat ögondroppar – Lecrolyn, Lomudal eller Lecrolyn Sine (vid överkänslighet mot konserveringsmedel). Dropparna har ingen omedelbar effekt och bör därför påbörjas före förväntad allergi. Lämpar sig bra för långvarig behandling.
I andra hand:
- Levokabastin (Livostin) – vid otillräcklig effekt eller vid kortvariga besvär.
- Ketotifen (Zaditen endosbehållare) – kan användas vid överkänslighet mot konserveringsmedel eller vid mycket sporadiska besvär.
Nasala steroider i adekvat dosering kan ha positiva effekter även på ögonsymtom.
Vid svåra besvär
Gå i första hand upp till maxdos ögondroppar och upp till fyrdubbel dos desloratadin.
Överväg remiss för AIT om behandlingen inte fungerar.
Perorala steroider kan ibland övervägas vid svåra besvär och otillfredsställande effekt av annan behandling.
Om kortison måste ges kan förslagsvis en av följande doseringar väljas till ungdomar och vuxna:
- Tablett prednisolon 5 mg – 5 x 1 i 3-5 dagar vid svåra besvär, eventuellt förlängt med 1 tablett dagligen i ytterligare 1-2 veckor.
- Tablett prednisolon 5 mg – 1-3 x 1 de dagar under en pollensäsong då besvären är extra svåra.
Ge inte injektion av depåkortisonspruta då detta ger mindre flexibel behandling och har ökad risk för biverkningar.
Utvärdering av läkemedelsbehandling
- Vid utebliven effekt av adekvat läkemedelsbehandling bör annan orsak till besvären övervägas.
- Vid otillräcklig effekt av given behandling kan allergispecifik immunterapi (AIT) inom specialiserad vård övervägas.
Relaterad information
- Allergier och överkänslighet (1177)
- Aktuell pollenrapport (Pollenrapporten.se)
- Pollen-, gräs- och sporkalendrar (Pollenrapporten.se)
- Kvalsterallergi (Astma och allergiförbundet)
- Jobbafrisk - patientinformation från HINTA (Nationellt nätverk av arbets- och miljömedicinska kliniker