Anafylaxi
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Akutbehandling: Se Åtgärder vid anafylaxi
- Efter en initial reaktion kan svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Den kommer vanligen inom 4-8 timmar men i sällsynta fall ända upp till ett dygn senare. Vid anafylaxi ska patienten därför observeras minst 4-12 timmar beroende på svårighetsgrad, vilket i praktiken innebär att patienten ska skickas in till sjukhus.
Vid tillstånd som inte bedöms som anafylaxi kan patienten behandlas och observeras på vårdcentralen. För att underlätta diagnos bör man ta S-Tryptas 0,5-3 timmar från symtomdebut.
Remiss till öppenvårdsmottagning allergi
- Akut vid misstanke om anafylaxi
- Poliklinisk utredning vid allergimottagning
Remissinnehåll
- Anamnes: förekomst av känd födoämnesallergi eller astma, symtomdebut efter kontakt med misstänkt allergen och duration, tidigare exponering för misstänkt allergen
- Tänk på: reaktion efter måltid och vad patienten åt, intag av alkohol eller läkemedel, reaktion efter fysisk ansträngning, stick av geting eller bi
- Svårighetsgradering av symtom, se tabell nedan
- Vid misstänkt läkemedelsutlöst reaktion: hur lång tid har behandlingen pågått samt tid mellan symtom och senaste dos
- Vid akut remiss: mängden givna läkemedel
- Eventuella testresultat
- Aktuella läkemedel. Tänk särskilt på ASA/NSAID, ACE-hämmare, antibiotika, nyinsatt medicin och naturläkemedel
Bakgrund
Epidemiologi
Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5-50/100.000 personer och år. De vanligaste orsakerna är läkemedel, födoämnen och insektsstick.
Mortaliteten är 1-3 dödsfall/miljon personer och år, det vill säga cirka 20/år i Sverige.
Riskfaktorer
- Vuxna är mer benägna att reagera med svår anafylaxi än barn
- Anamnes på tidigare anafylaxi. Svårare anafylaxi ju kortare tid som gått sedan föregående incident
- Höga specifika IgE-nivåer mot födoämnen, särskilt mot jordnötter och trädnötter (till exempel hasselnötter)
- Underbehandlad astma
Medicinering med betareceptorblockare, ACE-hämmare och ARB kan försämra behandlingseffekten.
Utredning
Symtom
Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från minst två olika organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.
Anafylaxi - svårighetsgradering
Bedöm graden av anafylaxi (1-3) enligt tabellen nedan. Symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs. Graden bestäms från det organsystem som har den svåraste nivån.
Ej anafylaxi | Anafylaxi grad 1 | Anafylaxi grad 2 | Anafylaxi grad 3 | |
|---|---|---|---|---|
Hud |
| |||
Ögon och näsa |
| |||
Mun och mage/tarm |
|
|
| |
Luftvägar |
|
|
| |
Hjärta/kärl |
| |||
Allmänna symtom |
|
|
|
|
Handläggning vid utredning
- Akut utredning: S-Tryptas bör om möjligt tas under den akuta reaktionen (inom 0,5-3 timmar) för att styrka anafylaxidiagnosen. Speglar mastcellsaktivering
- Utredning i lugnt skede görs av allergolog/allergiintresserad läkare
- Diagnostiken baseras huvudsakligen på anamnes, testning och eventuell provokation
Differentialdiagnoser
- Urtikaria, angioödem och/eller munklåda är inte anafylaxi i frånvaro av luftvägs- och/eller hjärtkärlsymtom.
- Intag av födoämnen innehållande histamin, till exempel tonfisk.
- Icke allergisk histaminreaktion. Känsligheten kan förstärkas av bland annat alkohol (typfallet vin och skaldjur).
Behandling
Uppföljning
Säkerställ att patienten har tillgång till flera adrenalininjektorer och vet hur de ska användas. Överväg att låta patienten prova att ge sig själv en injektion för att känna igen adrenalineffekten och avdramatisera injektionsförfarandet. Instruktioner finns till exempel på Medicininstruktioner