Anafylaxi


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Akutbehandling: Se Åtgärder vid anafylaxi
  • Efter en initial reaktion kan svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Den kommer vanligen inom 4-8 timmar men i sällsynta fall ända upp till ett dygn senare. Vid anafylaxi ska patienten därför observeras minst 4-12 timmar beroende på svårighetsgrad, vilket i praktiken innebär att patienten ska skickas in till sjukhus.

Vid tillstånd som inte bedöms som anafylaxi kan patienten behandlas och observeras på vårdcentralen. För att underlätta diagnos bör man ta S-Tryptas 0,5-3 timmar från symtomdebut.

Remiss till öppenvårdsmottagning allergi

  • Akut vid misstanke om anafylaxi
  • Poliklinisk utredning vid allergimottagning

Remissinnehåll

  • Tänk på förekomst av födoämnesallergi eller astma, reaktion efter måltid och vad patienten åt, intag av alkohol eller läkemedel, reaktion efter fysisk ansträngning, stick av geting eller bi
  • Svårighetsgradering av symtom, se tabell nedan
  • Vid akut remiss: mängden givna läkemedel
  • Eventuella testresultat
  • Aktuella läkemedel. Tänk särskilt på ASA/NSAID, ACE-hämmare, antibiotika, nyinsatt medicin och naturläkemedel

Bakgrund

Epidemiologi

Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5-50/100.000 personer och år. De vanligaste orsakerna är läkemedel, födoämnen och insektsstick.

Mortaliteten är 1-3 dödsfall/miljon personer och år, det vill säga cirka 20/år i Sverige.

Riskfaktorer

  • Vuxna är mer benägna att reagera med svår anafylaxi än barn
  • Anamnes på tidigare anafylaxi. Svårare anafylaxi ju kortare tid som gått sedan föregående incident
  • Höga specifika IgE-nivåer mot födoämnen, särskilt mot jordnötter och trädnötter (till exempel hasselnötter)
  • Underbehandlad astma

Medicinering med betareceptorblockare, ACE-hämmare och ARB kan försämra behandlingseffekten.

Utredning

Symtom

Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från minst två olika organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.

Anafylaxi - svårighetsgradering

Bedöm graden av anafylaxi (1-3) enligt tabellen nedan. Symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs. Graden bestäms från det organsystem som har den svåraste nivån.



Ej anafylaxi

 

Anafylaxi grad 1

Anafylaxi grad 2

 

Anafylaxi grad 3

 

Hud

 

 

Klåda

Flush

Urtikaria

Angioödem




Ögon och näsa

 

 

 

Konjunktivit med klåda och rodnad

Rinit med klåda, nästäppa, rinnsnuva och nysningar




Mun och mage/tarm

 

 





Klåda i mun, läppsvullnad

Svullnadskänsla i mun och svalg

Illamående, lindrig buksmärta, enstaka kräkning

Ökande buksmärta

Upprepade kräkningar

Diarré

 

 


Urin- och/eller fecesavgång

 

 






Luftvägar







Ökande buksmärta


Upprepade kräkningar


Diarré

Skällhosta, sväljningsbesvär


Medelsvår bronkobstruktion



Hypoxi cyanos


Svår bronkobstruktion


Andningsstopp


Hjärta/kärl






Hypotoni

Bradykardi

Arytmi

Hjärtstopp

Allmänna symtom

 


Trötthet

 

 

 


Uttalad trötthet


Rastlöshet, oro

Svimningskänsla

Katastrofkänsla

 


Förvirring

Medvetslöshet

 


 

Handläggning vid utredning

  • Akut utredning: S-Tryptas bör om möjligt tas under den akuta reaktionen (inom 0,5-3 timmar) för att styrka anafylaxidiagnosen. Speglar mastcellsaktivering
  • Utredning i lugnt skede görs av allergolog/allergiintresserad läkare
  • Diagnostiken baseras huvudsakligen på anamnes, testning och eventuell provokation

Differentialdiagnoser

  • Urtikaria, angioödem och/eller munklåda är inte anafylaxi i frånvaro av luftvägs- och/eller hjärtkärlsymtom.
  • Intag av födoämnen innehållande histamin, till exempel tonfisk.
  • Icke allergisk histaminreaktion. Känsligheten kan förstärkas av bland annat alkohol (typfallet vin och skaldjur).

Uppföljning

Säkerställ att patienten har tillgång till flera adrenalininjektorer och vet hur de ska användas. Överväg att låta patienten prova att ge sig själv en injektion för att känna igen adrenalineffekten och avdramatisera injektionsförfarandet. Instruktioner finns till exempel på Medicininstruktioner

Om innehållet

Författare: Bo Billing, överläkare, Lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Astrid Sjöström, distriktsläkare, Capio vårdcentral Ringen, Jenni Viitala, distriktsläkare, Lisebergs vårdcentral, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Ove Oksvold, distriktsläkare, Capio vårdcentral Slussen, Anne Geborek, överläkare, Lung- och allergisektionen, Södersjukhuset.

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för lung- och allergisjukdomar: Theo Gülen, ordf, januari 2017

Region Stockholms läkemedelskommitté, expertgruppen för luftvägs- och allergisjukdomar: Michael Runold, ordf, januari 2017

Publicerat:

Uppdaterat: