Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens

Epidemiologi

Incidensen av demens ökar markant med åldern, med varierande beteende och psykiska symtom, vid olika former av demens och när demenssjukdomen progredierar.

Prevalensen för demens med BPSD är cirka 10 procent.

Etiologi

Demens.

Riskfaktorer

• Hög ålder
  
• Genetiska faktorer
  
• Kroppslig sjukdom
  
• Olämpliga läkemedel
  
• Missbruk

Utlösande faktorer

Sekundära faktorer som kan utlösa eller förvärra BPSD

• Bristande omvårdnad, bemötande
  
• Flytt till annat boende
  
• Överaktivitet
  

Symtom

• Vanföreställningar, hallucinationer
  
• Agitation/upprördhet/hypersexuellt beteende
  
• Depression/nedstämdhet
  
• Ångest
  
• Upprymdhet/eufori
  
• Apati/likgiltighet
  
• Hämningslöshet
  
• Lättretlighet/labilitet
  
• Motorisk rastlöshet
  
• Sömnstörningar
  
• Matlust- och ätstörningar
  
• Vandrings- och ropbeteende

Anamnes

• Adekvat demensutredning: Typ av demens
  
• Problembeskrivning
  
• Kartläggning av symtom: Se skattningsskala NPI-NH (pdf) (Neuropsychiatric Inventory)
  
• Närstående och/eller vårdpersonal: information om debut, frekvens, tid på dygnet, sammanhang som utlöser symtomen
  
• Socialt: Eventuell dagvård, eventuellt missbruk
  
• Medicinsk behandling och eventuellt redan insatta omvårdnadsåtgärder
  
• Genomgång av läkemedelslista

Status

• Fysisk och psykisk status
  
• Nutritionsstatus, munstatus
  
• Syn- och hörselstatus

Laboratorieprover

Riktade labprover.

Undersökningar

Eventuellt DT och neuropsykologisk bedömning som utförts med betydelse för problemställning.

Differentialdiagnoser

• Annan/andra sjukdomstillstånd, till exempel infektion och/eller bristtillstånd
  
• Trauma
  
• Konfusion
  
• Depression
  
• Epilepsi
  
• Hjärntumör
  
• Hjärnblödning
  

Omvårdnad

• I första hand: Anpassning av omgivande miljö och bemötande. Bedömning av arbetsterapeut om behov av rullstol, hjälpmedel, belysning, bostadsanpassning. Utbildning/information till patient, anhöriga, vårdpersonal. Lugn och ro med anpassning av kommunikation och aktivitet till patienten. Sömstörningsbedömning
• Taktil massage
• Anhörigstöd, avlastning

Läkemedelsbehandling

Studier av depressiva symtom i samband med demens visar att kognitiv stimulering, träning eller massage- och beröringsterapi är mer effektivt än antidepressiv behandling som ensam åtgärd. Kognitiv stimulering har tydligast effekt, särskilt i kombination med kolinesterashämmare. Basbehandling med kolinesterashämmare bör eftersträvas hos patienter med Alzheimers sjukdom, Lewy-bodydemens (DLB)/Parkinsondemens och blanddemens.

När omvårdnadsåtgärder och bemötande åtgärder inte räcker och där beteendet orsakar lidande och när läkemedelsgenomgång med utsättning av läkemedel med negativ effekt på kognition och risk för konfusion utförts.

• Viktigt med utvärdering biverkningar, kort behandlingstid
  
• Depressiva symtom: I första hand SSRI-preparat som escitalopram 5 mg, utvärdera efter 3 veckor och därefter ställningstagande till dosökning till 10 mg. Detta kan också prövas vid oro och agitation.
  
• Vid mer uttalad agitation och aggressivitet kan risperidon med början med låg dos 0,25 mg upp till 1,5 mg/dag prövas med restriktivitet på grund av allvarliga biverkningar som stroke och ökad dödlighet. Behandling med antipsykotiska läkemedel ska begränsas till psykotiska symtom som besvärar patienten och som skapar stark oro och/eller aggressivitet. Dosen ska vara den lägsta möjliga och behandlingstiden kort. Utvärdera effekten inom 2 veckor och därefter regelbundet ställningstagande till dosjustering eller utsättning.
• Kolinesterashämmare som donepezil och rivasigmin vid Parkinsondemens kan prövas
• Lugnande sederande behandling med oxazepam kan prövas under kort tid med adekvat uppföljning och kontroll.

Graden av symtom bestämmer fortsatt uppföljning.

Kontrolleras hos allmänläkare

• Vid akut försämring, om vård på psykiatrisk klinik inte bedöms behövas: ställningstagande direktintag geriatrisk klinik
  
• Ställningstagande till boendeform, behov av avlastningsperioder, dagvård, hemtjänst /nattpatrull i samarbete med biståndsbedömare/handläggare i kommunen, hemsjukvård
  
• Hembesök, läkemedelsgenomgångar

• Progredierande demens med ökad förvirring
  
• Ohållbar hemsituation för patient och anhörig
  
• Ökat vårdbehov där hemsjukvård, hemtjänst eller anhörigstöd inte är tillräckligt

• Registrering i Svenska Demensregistret
• BPSD-registret
  
• Regelbundna läkemedelsgenomgångar, utvärdering
  
• Antal akutbesök och slutenvårdtillfällen per år

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa (Janusinfo)

Författare: Chris Rodhner, specialist i allmänmedicin, Stureby vårdcentral

Granskare: Pia Skog Fogelberg, geriatriker, äldrepsykiatriker, Karolinska Universitetssjukhuset, Regionalt programområde (RPO) Äldres hälsa, Stockholm-Gotland

Uppdaterat enligt Kloka listan: Januari 2023