Handkirurgiskt diagnosstöd

Triggerfinger (Tendovaginitis nodosa, tendovaginitis stenosans, triggertumme)

• Orsak – ofta okänd men är vanligare vid diabetes och reumatiska sjukdomar.
• Symtom – ömhet över fingrets böjsena, vanligen i handflatan, senare upphakningar (triggerfenomen) med smärta vid flexion/extension av finger, eventuell låsning.
• Status – ömhet över böjsenan volart om MCP-led vid palpation, ibland förtjockning eller knöl. Eventuell palpabel upphakningstendens.
• Handläggning – se vårdprogram Senskideåkommor.
  

Differentialdiagnoser

• Dupuytrens kontraktur
• Ganglion
  

Knöl eller annan utbuktning

Ganglion

• Orsak – cysta med ledvätska i anslutning till led.
• Symtom – mjuk eller spänd knöl som är synlig och palpabel, ibland värk eller inskränkt rörlighet.
• Handläggning – se vårdprogram Ganglion

Övriga differentialdiagnoser

• Artros – hård uppdrivning eller knöl i leder, ofta smärta, svullnad och stelhet samt ofta flera leder.
• Dupuytrens kontraktur – stråkformiga hårda noduli/valkar.
• Andra mjukdelsresistenser – exempelvis lipom eller tumör (ffa kärltumör).
• Carpal bossing – innebär en benpålagring över II-III metakarpalbenbasen (hårdare konsistens och är mer distalt belägen).
• Synovit – utgående från led eller senskida.
  

Domning

Medianusneuropati

• Anamnes – lillfinger ej påverkat, ofta initiala symtom nattetid och vid statiska aktiviteter med böjd handled.
• Symtom – tilltagande domning/stickning, senare värk och försämrad finmotorik.
• Status – positiva Phalens och Tinels test, nedsatt tvåpunktsdiskrimination, kraftnedsättning tumme vid volarabduktion och opposition. Thenaratrofi vid uttalad nervpåverkan.
• Handläggning – se vårdprogram Karpaltunnelsyndrom.

Ulnarisneuropati

• Symtom – domning i lillfingret, svaghet, tyngdkänsla, fumlighet.
• Status – sensibilitetsnedsättning, lillfingret kan inte föras in mot övriga fingrar (adduceras), nypgreppet tumme/pekfinger blir svagare. Eventuell synlig atrofi av musklerna dorsalt mellan tumme och pekfinger. Ibland perkussionsömhet över nervus ulnaris, så kallat Tinels tecken. Eventuell klohand i sent skede.
• Handläggning – se vårdprogram Ulnarisneuropati.
  

Radialisneuropati

• Orsak – inklämning proximalt vid humerus (”smekmånadsförlamning”) eller distalt strax nedom armbåge.
• Symtom – domning, sensoriskt bortfall, eventuell dropphand, eventuell smärta.
• Status – eventuell lokal ömhet 4-5 cm distalt om laterala epikondylen, eventuell kraftnedsättning vid ulnardeviation eller långfingrets sträckare.
• Handläggning av dropphand – handledsskena som symtomlindring tills nerven återhämtat sig. Remiss handkirurg vid utebliven förbättring inom 3 månader för vidare
  utredning och eventuell operation.
  

Proximal nervpåverkan

• Orsak – t.ex. cervikalt diskbråck eller thoracic outlet syndrome (TOS).
• Symtom – otydlig eller okarakteristisk domning, t.ex. samtidig domning i dig 3-5 eller smärtutstrålning upp till axelnivå. Samtidig nacksmärta eller förvärring av symtom i samband med nackrörelser kan förekomma.

Skador på fingernerv

Exempel på nervskador på:

• Fingerbas (digitalnerv) – grön markering
• Handflata (interdigitalnerv) – lila markering

Perifer neuropati

Ofta symmetrisk och involverar ofta även tår, se vårdprogram Polyneuropati.

Vibrationsskador

Nervskador av vibrationsexponering förekommer i många olika former, se vårdprogram Vibrationsskador i händerna.

Smärta eller inflammation i finger

Artros

• Orsak – inflammation vid artros.
• Handläggning – för artros i tumbasen, se vårdprogram Tumbasartros. För övrig artros, t.ex. MCP- och PIP-leder, provas alltid konservativ behandling först. Om detta inte hjälper överväg remiss handkirurg för eventuell operativ behandling.

Synovit/artrit

Reumatiska inflammationer drabbar sällan bara fingrar. Exempel är:

• Psoriasisartrit (även psoriasisentesit eller ”korvfinger”)
• Reumatoid artrit
• Mono-/oligoartriter
• Gikt eller pseudogikt
• Infektiös artrit

Infektioner

Exempelvis:

• Felon (djup distal fingerinfektion)
• Paronyki
• Tendovaginit
• Virusinfektion (t.ex. herpes whitlow)

Vaskulära orsaker

• T.ex. Raynauds fenomen (symtom är ffa blek/cyanotisk)
• Vaskulit (ej enbart fingersymtom)
  

Neuropatier

Se under rubrik Domning ovan.

Skador

På skelett eller senfäste/avulsion, t.ex. fraktur, droppfinger eller skidåkartumme.

Skidåkartumme

• Orsak – trauma där tummen viks utåt och ger avulsionsfraktur och/eller hel/partiell ruptur av ulnara kollateralligamentet (UCL).
• Symtom – ömhet och svullnad i tummens MCP-led, vid avulsionsfraktur/ruptur även förlorad kraft i nypgrepp tumme/pekfinger.
• Status – smärta ulnara del av MCP, instabilt vacklingstest (kan kräva bedövning).
• Handläggning – röntgen kan visa benfragment, akut remiss ortoped/handkirurg för operationsbedömning. Eventuellt gips vid partiell skada.
  

Smärta eller rörelseinskränkning i hand eller handled

Tumbasartros

• Orsak – artros i leden mellan carpus och metacarpale I.
• Symtom – rörelsesmärta i CMC-led. Senare också eventuell vilovärk.
• Status – svullnad, rörelseinskränkning med ffa svårighet att öppna greppet tumme/pekfinger (abduktion av metacarpale I).
• Handläggning – se vårdprogram Tumbasartros.
  

Mb de Quervain (handledstendinopati)

• Orsak – monoton repetitiv ansträngning, vanligare hos nyförlösta mammor men även kvinnor i övergångsåldern.
• Symtom – smärta, ibland krepitationer i första dorsala senfacket, där senorna löper över processus styloideus radii.
• Status – palpation av senorna över processus styloideus radii utlöser smärta. Smärta kan provoceras med maximal passiv ulnardeviering av handleden med tummen invikt under fingrarna (positiv Finkelstein's test).
• Handläggning – se vårdprogram Senskideåkommor.
  

Restsymtom efter radiusfraktur

• Orsak – komplikation efter radiusfraktur, (s.k. ulnaplus), ibland kombinerat med en felvinkling av distala radiusfragmentet.
• Symtom – rotationsinskränkning, smärta, oftast ansträngningsutlöst.
• Handläggning – se vårdprogram Handledsfraktur, restsymtom.
  

Peritendinit (Peritendinitis crepitans, senknarr)

• Orsak – oftast okänd, ibland repetitiva rörelser eller ofysiologiskt rörelsemönster.
• Symtom – smärta och rörelseinskränkning, oftast i tummens och handledens sträcksenor.
• Status – lokal svullnad, ömhet och krepitationer kring senan.
• Handläggning – se vårdprogram Senskideåkommor.
  

Inflammatorisk sjukdom

Se rubrik Synovit/artrit ovan samt vårdprogram Ledsmärtor och artriter.

Övriga differentialdiagnoser

• Annan ledartros än tumbasartros.