Höftfraktur


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning/geriatrisk mottagning

Vid akut trauma, stark misstanke om fraktur: remiss till ortopedakut.

Remiss till akutmottagning ortopedi

Remissinnehåll

  • Anamnes, aktuellt status
  • Viktigt med information om gångförmåga, mentalt status, riskfaktorer och boendeform, då detta är underlag för beslut om operationsmetod
  • Aktuell medicinlista
  • Om patienten röntgats, ange var och när

Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi

Hög beredskap för återremiss till ortopedklinik för patienter som inte följer ett normalt läkningsförlopp.

Patienter som inte följer ett normalt läkningsförlopp med minskad smärta och förbättrad gångförmåga inom cirka 3 månader, bör kontrollröntgas med frågeställning: Komplikation till frakturbehandling?. Om röntgen är normal kan man avvakta ytterligare någon månad om inte successiv försämring.

Remissinnehåll

  • Anamnes och status inklusive vårdnivå/boendeform, mental funktionsnivå och gångförmåga
  • Aktuell medicinlista

Återremiss till husläkarmottagning

Remissinnehåll

  • Kopia av mottagningsjournal eller slutanteckning, med läkarplanering till exempel återbesök på ortopedmottagningen
  • Önskemål om utredning/behandling av osteoporos
  • Förväntad sjukskrivningstid hos de arbetsföra
  • Beräknad tid för ansvarsövertagande angående sjukskrivning och recept

Bakgrund

Epidemiologi

Antalet höftfrakturer i Sverige ökar i takt med att befolkningen blir äldre. De senaste decennierna har kvoten mellan cervikala och trokantära frakturer minskat, troligen på grund av ökad förekomst av osteoporos. Även andelen män som drabbas har ökat.

I Stockholm opereras knappt 3000 patienter årligen på grund av höftfraktur, varav en tredjedel kommer från institutionsvård.

Efter en höftfraktur är mortaliteten förhöjd de närmaste månaderna, 20 procent är döda inom ett år och 38 procent inom två år.

Riskfaktorer

  • Hög ålder
  • Hereditet
  • Låg vikt
  • Tidigare fraktur
  • Rökning
  • Kortisonbehandling
  • D-vitaminbrist
  • Institutionsbundna patienter

Utredning

Symtom

Akut höftfraktur

  • Förkortat utåtroterat ben, rörelsesmärta, palpationsömhet över ljumske och/eller trokanter major efter falltrauma
  • Belastningssmärta, ljumsksmärta efter trauma/ogynnsam rörelse hos patient med osteoporos eller malignitet
  • Ej uppenbar fraktur remitteras först till röntgen. Om ingen fraktur kan påvisas på slätröntgen, men patientens kliniska status talar för fraktur, kan man gå vidare med MR
  • Vid sena besvär efter en höftfraktur: utredning med röntgen, svar medskickas remiss till ortopedmottagning, i första hand till det sjukhus där operationen är utförd
  • Slätröntgen! MR tillför inget. Behov av eventuell DT beslutas av ortoped

Sena besvär efter höftfraktur

Patientens kliniska status försämras jämfört med tiden efter operation:

  • Tilltagande smärta i ljumske eller över trokanter, längs femur eller i knä
  • Försämrad gång

Handläggning vid utredning

Akut trauma

Anamnes och aktuellt status: Remiss till ortopedakut vid uppenbar fraktur, i annat fall utförs röntgen.
För att kunna bedöma lämplig operationsmetod för patienten bör remissen innehålla information om boendeform, funktionsnivå, invärtesmedicinska sjukdomar, riskfaktorer och mentalt status. Tidigare sjukdomar/operationer bör anges och aktuell medicinlista medskickas.

Sena besvär

Anamnes och aktuellt status: Tidigare höftfraktur, försämrad gångfunktion, försämrat ADL.

Röntgen

Bedömning av om patienten är operabel och om han/hon vill opereras. För att kunna bedöma lämplig operationsmetod för patienten bör remissen även hos dessa patienter innehålla information om boendeform, funktionsnivå, invärtesmedicinska sjukdomar, riskfaktorer och mentalt status. Aktuell medicinlista.

Remiss till röntgen

Ej uppenbar frakturstatus (enligt rubrik Symtom ovan) kan kontrolleras dagen efter eller remitteras för röntgen subakut.

Remissinnehåll

  • Fraktur (både vid akuta och sena besvär)
  • Osteosynteshaveri, caputnekros
  • Proteslossning

Behandling

Cervikal femurfraktur

Operation med osteosyntes, halv- eller totalplastik, beroende på patientens ålder, hälsotillstånd, mentalt status och funktionskrav.

Patienten får i de allra flesta fall belasta sitt ben fullt efter operation.

Gångträning och sjukgymnastik är viktigt.

Trokantär femurfraktur

Operation med märgspik (instabil flerfragmentsfraktur), alternativt glidskruv och platta (stabil tvåfragmentfraktur).


Patient som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)


Rehabilitering

  • Remiss från slutenvård till poliklinisk sjukgymnast alternativt till personal på boende med innehåll om mål för rehabilitering
  • Remiss till arbetsterapeut för eventuell bostadsanpassning, fallprevention mm

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Skador orsakade av yttre våld mot benen varierar mycket i svårighet beroende på var skadan är placerad och våldets art och kraft.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Under läkningen minskar den fysiska rörligheten. Ta ställning till patientens arbetsförmåga i andra arbeten om det inte är möjligt med arbetsträning eller anpassning av arbetsuppgifter.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Överväg transporthjälp till och från arbetet. Tänk på att beskriva skadans svårighetsgrad och begränsningarna i relation till arbetsuppgifterna. Planera tidigt för nya arbetsuppgifter vid svårare skador med risk för bestående men.

Rekommenderad tid för sjukskrivning se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Skador på nedre extremiteten

Uppföljning

  • Suturer tas efter 2-3 veckor
  • Patienter som opererats med höftplastik uppföljes med återbesök enligt rutin på respektive ortopedklinik
  • De yngre i arbetsför ålder kallas oftast för återbesök, oavsett frakturtyp

Se rubrik Vårdnivå/remissrutiner.

Komplikationer

  • Tidig infektion, allmänna infektionstecken: feber, smärta, rinnande operationssår. Förhöjda infektionsparametrar (CRP kan dock vara högt på grund av själva operationen, men ska ej stiga gradvis)
  • Sen infektion: Efter sårläkning och senare. Försämrat status, ökande gångsmärta, fistelgångar. Osteittecken på slätröntgen kan förekomma
  • Frikostig rådfrågning hos den opererande kliniken innan beslut om insättning av eventuell antibiotika och om lämplig handläggning
  • Dålig läkning/sen läkning/ickeläkning
  • Caputnekros hos de som opererats med skruvar för cervikal femurfraktur
  • Lokala obehag av skruvar
  • Proteslossning med eller utan infektion

Kvalitetsindikatorer

  • Väntetid till operation
  • Trycksår under vårdtiden
  • Smärta 4 månader efter operation
  • Livskvalitet 4 månader efter operation
  • Reoperation inom 2 år efter operation

Om innehållet

Författare: Hans Törnkvist, Ortopedkliniken, SödersjukhusetReviderat:Marianne Langlet, Ortopedkliniken, S:t Görans Sjukhus, 2015

Granskare: Spesamgruppen för ortopedi: Carl Siljeholm, specialistläkare, Capio Ortopediska huset, Simon Printz, överläkare, Ortopedkliniken, Södersjukhuset, Hans Nåsell, Ortopedkliniken, Danderyd sjukhus, Kadir Kakili, specialist i allmänmedicin, Doktor Kom Hem, Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen

Publicerat:

Uppdaterat: